Voododockan

En kall vinternatt kom min mormor hem senare än vanligt. Jag bor hos min mormor, mina föräldrar dog i en flygplansolycka. Hon hade med sig nånting tungt i sin handväska. Men det verkade inte särskilt stort. "Vad har du i väskan?" frågade jag. "Det har inte du med att göra" sa mormor, hon verkade arg, så jag bestämde mig för att inte säga nånting mer och göra henne en kopp te eller nånting för att hon skulle lugna ner sig lite. När hon druckit sitt te så verkade hon lite lugnare. Men hon sa ingenting. Senare när ja gått och lagt mig hörde jag ett konstigt ljud i trappan. Det kunde inte vara mormor för hon sov, det visste jag. Hon brukade inte vakna mitt i natten. Ljudet fortsatte och blev tydligare och tydligare. Min dörr öppnades på glänt, den knarrade och jag låg alldeles still. Jag såg ingenting vid dörren men jag hörde ändå nånting som gick bredvid min säng. Jag såg en skugga höjas över mig. Och jag såg en kniv blänka i månskenet. Jag skrek. Men ingen hörde mig. Jag försökte sparka och slå omkring mig, men jag kunde inte röra mig. Det sista jag tänkte var. "Vad ska mormor tro".

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *