Hej! Jag har skickat en fråga tidigare om ett upplevt fenomen, och hoppas svaret kommer någon gång. Har full förståelse att du är överhopad med frågor. Men denna fråga tror jag är en ren faktafråga som du kan svara på lite enklare. Jag erkänner att jag är lite skeptisk när jag läser om kaniner, katter, hästar mm som blir hämtade av andra djur till "andra sidan" osv. Jag har djup respekt för djuren och precis som du ser jag dem som värdefulla. Men min kluriga fråga är: Var går då gränsen? Jag menar, jag kan tänka mig en hunds "själ", men börjar bli fundersam då det gäller en guldfisk t ex. Går man sen ännu längre och pratar plankton, ja då är jag inte med längre. För du menar väl inte att en bakterie har ett "själsliv"? Förstår du hur jag menar? Var går liksom gränsen och hur förklarar du att den går just där?

Hej Anders! Även denna fråga är mycket bra och rolig att besvara ävn om det är omöjligt att kunna skriva ner alla tankar och filosofiska trådar kring detta "på ett ark",så att säja. Jag tänker dra gränsen såhär långt: Jag vill påstå(vi leker med tanken)att hela jordklotet är en skapelse med eget medvetande och är ett liv. Jorden=väsen fast i en form som vi bara ser som ett klot. Jorden i sig frambringar liv i olika arter och former både växter och djur och alla dessa olika liv bär ett medvetande. Men deras fysiska uteseenden och betåndsdelar begränsar dem i hur medvetna de är i sitt medvetnade dvs det vi kallar själ. Eftersom jorden i sig är levande vill jag dra det så lågt att även stenar bär liv i sig. DVS ALLT som består av materia i form av olika gundämnen,atomer,protoner,neutroner,elektroner osv ÄR levande men beroende på dess sammansättning och struktur begränsas själva medventandet hurvida det sammansatta blir medvetande eller inte eller i vilken grad det får ett medvetande. Luften i sig är levande,vattnet,tom snöflingan. Allt bär ngt slags medvetande och följer sina egna lagar det vi tex kallar naturlagar.(och här kommer vi också in på ämnet naturväsen och element eftersom vissa tex påstår att tex vinden i sig är ett naturväsen,vattendroppen ett naturväsen osv…och vad vet vi egentligen?… Vi söker utomjordingar i rymden och förväntar oss se ngra som liknar oss själva…men vi kanske tittar på liv,levande medventa väsen varje dag tex stjärnorna.Vad vet vi… Vad jag vill påpeka är att det är vi människor som begränsar betydelsen av ett medvetande liv utefter vad VI tycker är "livliknande" utifrån VÅRA uppfattningar. Vi tycker inte vinden är inteligent,eller vattnet eller monekylen men VAD VET VI EGENTLIGEN?… Alla dessa fyller olika livsviktiga funktioneri vårt livgivande ekologiska system och även fästingen som VI inte begriper vad den gör för nytta i det stora hela,men den skulle inte finnas OM den inte fyller en funktion. Kommer då fästingen till andra sidan?(ja…för det var väl i princip det du undrade,var går gränsen?) Eftersom vi i princip inte vet om fästingen bär ngt slag medvetnade för att kunna följa sina instinkter och leva och överleva,eller bär på en själ så vet vi inte heller var den hamnar efter sin död. Vad jag menar är att vi människor vet inte hur medvetna ett grässtrå,en snöflinga,en vattendroppe,en mask,en groda,en sten egentligen är.Vi vet inte om de enbart styrs av naturlagar som i sig kan vara ett medvetnade.Vi vet inte om de bär en själ eller inte. Men ordet själ betyder ju liv…? Vad vi däremot fått lära oss geom bla religonen är att människan även begåvats med ngt slags gudsmedvetande som gör att vi ÄR medvetna om oss själva och andra,vi är medvetna om våra tankar,känslor.Vi kan focusera utanför de sk primitiva dna inlärda medvetandet.Vi är medvetna om att vi är medvetna.Och utifrån det kan vi dra slutsatser och fatta beslut. Jag menar…antagligen har inte fästingen ett sådant medvetande att den står och funderar hurvida den ska "gå hem" eller fortsätta sin promenad för att snacka med en polare..eller?vad vet vi..egentligen? Med andra ord efter att ha spekulerat ut i det blå har vi ingen aning om hurvida tex en bakterie har ngt slags själsliv eller inte eftersom deras sk själsliv kan te sig utanför våra ramar av det vi känner till eller har förståelse för. Vad vi vet är att allt som i ngn form existerar på jorden fyller viktiga funktioner i någon form för att jorden ska kunna existera rent ekologiskt. Om allt ALLT existerande bär någon form av bakomliggande medvetande så är min uppfattning att själva fysiska materian återgår till jorden och upplöses i beståndsdelar medan detta sk medvetande OAVSETT vad det nu är för medvetande går tillbaka till den som ursprungligen tänkt tanken att detta skulle ha existerat eller detta sk medvetande placeras/hamnar i de dimensioner de är anpassade till. Vad gäller andra sidan(det religionen kallar himlen)så har jag noterat att förutom andar från människor så verkar det vara så att djur som vi haft nära inpå oss eller på ngt sätt knytit länkar och band till genom ngn form av relation för en tid kan hamna där. Sedan om det är en råtta,en guldfisk eller en orm verkar inte spela någon roll. Det finns även växtliv och natur på andra sidan så då kan man ju i samma veva undra om dessa är skapade från denna sida.dött och kommit dit eller är en spegling av det som finns här…bara en tanke. Iövrigt verkar djur i allmänhet återgå till detta usprungliga medvetandet och materian till jorden i et ekologisk hjul. Ja sedan kan man ju undra vad detta sk medvetande som allt liv har i någon form är i sig och var det kommer ifrån och vad som bestämmer att vissa är mer medvetna än andra,så medvetna att de blir själar… Vad jag vill påvisa med allt jag skrivit här, är att det i princip är omöjligt att bevara, även om det går att spekulera i det oändliga. Men tack för en intressant frågeställning. Mvh EeWee