Jag har sedan 12 års ålder kunnat se människor som inte finns. Känt väldiga obehag vid en del platser- så mycket att jag inte vågat vara där eller inte vågat sova. Allt började när en av min mors arbetskamrater dog, och vi flyttade in i hennes hem. Jag började se svarta skuggor, tv. radion sattes på mitt i natten. Kände ett väldigt obehag och jag vågade inte vara ensam där på nätterna. Så hade det aldrig varit innan. Kände också lukter som bara dök upp ibland. Ofta blomdofter och cigarrrök. Detta hände också vid min fars hus när dom började renovera badrumsgolvet. Både jag, min far och hans hustru såg honom, och sakerna blev förflyttade och dylikt. Persiennerna brukade åka upp och ner ibland helt själv. Hörde också honom utanför min dörr. På senaste tid har det blivit värre. Så pass att jag fick tid hos läkare. Nu har det gått så långt att läkarna och resten av min familj tror jag hamnat i en psykos. När jag försöker förklara för dem att det kanske inte är så, tycker dom att jag är löjlig när jag säger att detta har funnits sedan 12 års ålder. Nästa vecka skall jag på 2 hjärnundersökningar för att kolla om jag kanske har förändringar på hjärnan i form av ex tumör. Har också fått läkemedel för min "psykos". Ingen tar mig på allvar. Det är bara jag och mina vänner som tror på mig, för dom har också sett saker samtidigt som mig. Hur ska man veta att alla ni som ser o hör saker o känner obehag, i själva verket inte är sjuka i hjärnan på något sett.? Menar inget negativt, men ingen tror ju mig. Hur reagerar folk när du säger att du kan få kontakt med andra sidan? Enligt alla- är jag inte synsk eller så, jag har en psykos.
Hej! Jag är ingen läkare men det känns inte som om du är sjuk utan "bara" synsk. Hur andra blir mottagna när de säger att de är synska vet jag inte men du kan lägga upp en tråd på spökforum. Inget bra svar men det är vad jag kan säga just nu då det känns som en fråga som har många olika svar men om du lägger ut en tråd om detta så får du många svar och säkert många råd hur du ska gå vidare. Min omgivning är tolerant mot mig när jag säger att jag är medium och visst har jag skeptiker runt omkring mig- min mellandotter är skeptisk men vi är inte ovänner för det. Hon accepterar mig som medium och jag henne som skeptiker. Evy