Sonens rädsla II

Tack så mycket för svar! Oj då, ja drunkna är ju inte kul. Han sa faktiskt att han kunde drunkna i havet men inte i poolen. Blev genast nyfiken när du skrev att han är lätt att läsa av. Tycker själv att han är ganska öppen och känslig. Redan i magen verkade vi ha någon telepatisk kontakt. Jag var otroligt rädd för att mista honom (haft tidigare missfall) men så fort jag blev orolig och undrade hur det stod till därinne fick jag en spark. :o) Ibland verkar han otroligt aristokratisk. Han liksom växer i storlek och blir lillgammal trots sin ringa ålder. På hans dagis finns en pojke som är lite stökig, och som han inte riktigt tycker om. Häromdagen hängde pojken efter honom till rutchkanan vilket bemöttes med följande kommentar: – Du får inte vara här. Du ska gå bort till dagisfröken och stanna där! Jag bara gapade. Och pojken såg förvånad ut. Sonen kunde lika gärna ha varit klädd i uniform och 1,5 meter längre. Detta förbryllar mig då han gärna faller tillbaka i lite bebisvanor. Fast det kanske är ärvd lathet från mamma…haha. Ser du något mer som kan vara bra att veta? Just nu stångas vi med trotsen och hans dagliga tvärtom språk. Säger emot allt man säger. Blir lite trött ibland men jag antar att det är en fas han går igenom. Tack än en gång! Kram /Maria

Hej Maria! Din son är en gammal själ i ung kropp och därför är pendlar han mellan gammal och vis och ung och envis! Han går igenom livets alla steg som barn samtidigt som han är äldre än vad han ser ut som och när han faller tillbaka till ett barn är det ett sätt för honom att hålla koll på vem han är egentligen. Han trotsar och försöker bestämma över dig men det är så det ska vara!:) Ta vara på tiden med honom då tiden går så otroligt fort! Ta vara på barnet inom honom och dig och var gärna lite barnsliga till och från ihop! Kramar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *