Hej. Jag har en fråga till er. Det är nämligen så att jag har en närvaro hos mig. På senaste tiden har jag kollat upp lite med hur vida folk tror på spöken och om de finns och så vidare. Det känns som om ju mer jag börjar acceptera det hela blir den här närvaron starkare. Jag kunde inte sova i natt för det kändes som om någon satt och tittade på mig. Jag bad denna "någon" att lämna mig i fred och att jag inte kunde sova annars. Men närvaron fanns kvar. Jag undrar om ni vet vem som är så envis och om det möjligen är någon jag är släkt med. Men jag tror att jag inte känner personen eftersom jag upplevde det störande átt närvaron fanns där. Jag har också fått för mig att det är en man. HAr jag rätt? Tacksam för svar. // Nathalie

Hej Ninni! Oftast fungerar det så att när/om vi känner närvaro av andar och börjar bli mer uppmärksamma eller nyfikna ju mer ökar våran egna känslighet men också inbillning. Många gånger skrämmer vi upp oss själva mer än vad som egentligen är nödvändigt. Tillslut kan man börja "se" spöken i alla skrymslen och vrår,fast där inget är. Nu är det inte så i ditt fall. Att du upplever närvaron av denna ande starkare är just för att den börjat få din uppmärksamhet och du har blivit medveten om dess närvaro. Det jag kan uppfatta är att det är en man i 35 års åldern(men ser yngre ut) som kallar sig "Eric". När jag frågar vad han gör där hos dig så får jag svävande svar som är så otydliga att jag inte kan tyda dem. På något sätt verkar han vara medveten om sitt tillstånd och jag får känslan att han hör till huset och platsen. Jag uppfattar inte att han varit på andra sidan och vänt. Han har ganska "medelhavsutseende" med mörkt halvlångt lite lockigt hår,lite "sydlänskt" över sitt utseende(markerande näsa) men när jag frågar om hans ursprung är det tvärtyst. Faktum är att jag får uppfattningen att han är släkt med /och hör till någon annan familj som ska bo i närheten av dig/granne?då han inte verkar tillhöra dig. Om du bor i ett hus med flera familjer så spelar faktiskt inte väggar och dörrar någon roll för en ande. Även om anden är jordbunden till ett visst hus eller en viss plats kan denne ändå röra sig fritt "inom det området". Nu när du fått veta det namn han kallar sig för tycker jag du bestämt ska be honom lämna dig ifred och gå till den familj han tillhör! Jag kan inte känna att du ska behöva känna varken rädsla eller obehag för denna ande, då denne verkar vara "förnuftig" och kan mycket väl förstå ett "nej" eller "lämna mig ifred". Fundera på det jag skrivit och se om det är något du kan känna igen. Fundera på vilka som bor runtomkring dig/i samma hus. Vem kan han tillhöra? Fortsätt vara tydlig och modig så kommer du klara av att sätta gränser! Återkom gärna om det är några oklarheter eller om det är något annat du undrar över. Mvh EeWee