skuggan (minne från tonåren)

Vaknar från en dröm mitt i natten, tänker inte så mycket på det. Jag låter blicken glida runt i rummet för att försöka somna om. Blicken fastnar på väggen vid sängänden, blicken fokuserar och ser tydligt att skuggan är formad som en mans överkropp huvud/axlar/armar och kropp. Övriga rummet är mörkt, men vid sängänden finns det lite ljus som kommer in mellan fönsterkanten och draperiet, så självklart tänkte jag att det står någon utanför (så här sent!) Jag blir livrädd och helt lam i kroppen. Jag ligger och iaktar den orörliga skuggan i ca 30 min och känner hur kroppen slappnar av mer och mer och börjar tänka att "en människa omöjligt kan stå så stilla i 30 min" Så kom på att jag hade läst en bok om spöken och hur man ska handskas med dom, att om man inte vill bli störd för stunden så skulle man vänligt men bestämt säga ifrån, (inget kommer ju att hända..men jag tänkte att jag kan prova ändå) så jag sa "Jag försöker sova så kan du vara så snäll och gå" 2-3 sec efter att jag sa det så gick skuggan till vänster och in i skuggorna. Fyfan va rädd jag blev, drog täcket över näsan så bara ögonen var utanför xD och började leta men inget mer hände, somnade efter mycket om och men efter det. har fler minnen och händelser men tar det någon annan dag =)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *