Det jag nu kommer berätta inträffadde för några år sedan… Jag är ägare av en gammal motorbåt, nu 80 år gammal som jag vårdar ömt. Eftersom jag stundtals lägger ner mycket jobb på min 'möbel¨så jobbar jag även mitt i vintern med min båt. Den ligger inomhus i en äldre varvsbyggnad söder om Stockholm. Min båt är den enda träbåten av hallens ca 20 övriga plastbåtar. Denna vinter var jag i stort sett nere vid min båt varje kväll efter jobbet. En afton strax före jul kommer jag ner som vanligt. Låser upp dörren till den gamla hallen, tänder de få lamporna i hallen. Eftersom ljuset inte räcker till så måste jag ha extralampor… Någon har plockat bort en av de fasta lampor jag behöver för att kunna jobba i den för övrigt skumma lokalen. Blir stört förbannad…åker iväg för att köpa ny lampa…kommer tillbaka, jobbar några timmar…fortfarande ilsken, undrar vem som tagit bort min lampa? eftersom jag inte sett en själ på flera veckor i lokalen, vem sjutton?…bara jag som är där på sena kvällar. OK jobbar klart…men fortfarande irriterad över lamptjuven…Har jobbat klart för kvällen. Tar en kartongbit som jag hittar…skriver du din jävel som har tagit min lampa…osv, klistrar fast den väl synligt på bogen…går ut släcker, låser. Ångrar mig, låser upp går in i varvslokalen igen…känns lite löjligt att skriva den där lappen…tar ner den, river sönder den i småbitar och av någon anlednining så känner jag mig lite skämmig…Vad göra…slänger pappbitarna under diverse verktygslådor under min båt så de är väl gömda, varför? vet inte riktigt? Månaderna går då det till slut är tid att behandla fördäcket som jag inte kollat på sedan båten i stort sett togs upp på höstkanten. Tar en stege eftersom däcket ligger nästan 3 meter upp. OCH…under dammet ligger min sedan månader sönderrivna lapp hopplockad som ett pussel fullt läslig…inte ett spår av andra rörelser i dammet… Jag ryser…jobbar vidare med min älskade båt undrande…VEM? VARFÖR? HUR?