I Munka-ljungby, en by vid Ängelholm, finns en herrgård som det sägs spöka vid och runt. På undervåningen går vita jungfrun på natten och letar efter sitt barn. Hon själv blev dränkt i dammen som ligger vid huset. Svarta stora hundar jagar en i en del av huset, i ett rum hörs ljud och saker flyttar på sig lite varstans. En vagn dragen av felrtalet svarta hästar galloperar förbi på grusvägen i skogen och i 8- vägskorset (som nu för tiden inte är det längre, där fanns även en lyckta förr) har människor försvunnit. Det sägs att om man som vilse kom dit på natten stod där en vacker kvinna i ett ljus. Hon lockade dig sedan in i ljuset för att föralltid försvinna från tid och rum. Herrgården är dock privatägd och de som äger det vill nog inte ha massa personer springandes där. Men de erkänner att de har sett både det ena och det andra.

Ridskolan i burlöv har en gång för längesedan varit en prästgård…det sägs att prästen där var kär i en kvinna. Då på den tiden fick inte en präst gifta sig så istället för att vara olyckligt kär i henne resten av livet så hängde han sig på vinden! O vissa har hört han klampa runt…

Slott utanför Kristianstad. Spökar runt om i husen och på ägorna och i vissa fall de hus som tillhör slottet. Ett mindre slott tillhör Trolle Ljungby och ligger i utkanten av Bromölla. Utanför i parken/ skogen hörs steg och mummel från gamla tjänare, invånare mm.

Bäckaskogs Slott i Skåne är en plats man bör beöka minst en gång i livet om man tror på spöken och vill träffa några. Dagtid- nattid, när som helst och var som helst. Gå spökrundan och ofta är de riktiga spökena med på rundorna. Pojke som spelar flöjt, obäddade sängar, hästar, barnskrik, munkar, kvinnor, män, betjänter…listan på spöken är lång.

Ugerups säteri ligger vackert beläget mitt ute på den nordöstskånska slätten, men det ruvar på många mörka minnen. Och vissa är i högsta grad levande. Uppfarten till boningshuset, som är fyra våningar högt och hyser ett 30-tal rum, går genom en allé och mynnar ut i en gårdsplan. Husets fasad är målad med ljusröd färg, som på sina ställen har nötts bort av väder och vind. De robusta entrédörrarna i brunmålat trä skyddas dock av en överbyggnad i sten med fyra pelare och två trappor. Ovanför pelarna finns en inskription med betydelsen “Må Gud bevara dem som bor här”. Sedan 1970 bebos säteriet av Karin och Per Eriksson, men de är bara två i raden av många människor som har bott där sedan det byggdes i början av 1500-talet. Innan dess låg det ett kloster på samma plats. – Från den tiden finns det en munk som inte har fått ro, för han stal vid ett tillfälle en kyrkoskatt, berättar Karin Eriksson. Skatten ligger enligt henne nergrävd under golvet i en av säteriets stenlängor, där den har fått ligga orörd sedan dess. – Det sägs att den som gräver upp den dör och att en far och son som gjorde det av oförklarliga anledningar dog under ett och samma år, så vi har inte vågat röra den. Och när vi skulle bygga om längorna vågade ingen gräva där, så vi fick bygga nya, förklarar hon. Att munken går igen tror hon beror på att han vill gottgöra stölden genom att se till djuren i stallarna. – Vi hör hans tunga steg när han är på väg dit genom huset, för han har bosatt sig här, medan de andra spöken bara kommer på besök, berättar hon. Till dem hör överste Kjell Christoffer Barnekows änka Margareta von Ascheberg, som under sitt liv bland annat bodde på Vittskövle slott. – Säteriet byggdes en gång som jaktstuga till slottet, så därifrån kan man se Margareta von Ascheberg komma åkande i en svart, täckt vagn, som dras av sex svarta hästar, berättar Karin Eriksson. Pelarsalen på första våningen är också hemsökt, för där hörs röster och ljud av klirrande glas som från ett gästabud om nätterna. – Och ibland kan man se män klädda i pudrade peruker, byxor som slutar ovanför knäna, vita strumpor och lackskor, berättar Karin Eriksson. Att det spökar visste hon och hennes man om redan innan de flyttade in med sin första dotter. – Det tror jag att alla i byn vet och många undrade om jag skulle våga vara ensam här, men vi har aldrig haft något ont av spökena och barnen älskade dem när de bodde här, berättar hon. Familjens två hundar, labradortikarna Mika och hennes dotter Olga, är dock inte lika förtjusta i spökena. – De blir ibland oroliga mitt i natten och vågar inte sova själva, utan sover i våra sängar, men de har börjat vänja sig, berättar Karin Eriksson. Och helt orädd är hon inte själv heller, för det finns ett ställe i huset hon helst undviker och det är en av källartrapporna, där det har begåtts ett mord. Ugerups säteri Gårdens förste kände ägare är Jens Holgersen som dog 1390 och även ägde Glimminge i sydöstra Skåne. 1443 ägdes Ugerup av Jens Pedersen och senare av hans son, som var den förste som antog namnet Ugerup. Han sonsons yngre bror, riddaren Arild Ugerup tog över gården i mitten av 1500-talet. Carl von Linné fick se hans balsamerade kropp i Gärds Köpinge kyrka under sin skånska resa 1749. Sedan Skåne avträtts till Sverige kom Ugerup, liksom många andra herresäten, i svenska händer. 1690 köptes det av överste Kjell Christoffer Barnekow till Vittskövle, Örtofta och Rosendal. Han gjorde största delen av sitt liv krigstjänst utomlands. Sedan han hemkallats av Karl XII, för att sätta upp ett nytt regemente i Kalmar, dödades han där i en duell 1700. Hans änka Margareta von Ascheberg, dotter till fältmarskalken och generalguvernören över Skåne, Rutger von Ascheberg, fick efter makens död ta över ansvaret för alla hans egendomar. Vid hennes död 1753 ärvdes Ugerup av dottern Brita Barnekow. Kjell Henrik Barnekow blev den siste av sin släkt på Ugerup. Därefter avyttrade arvingarna 1865 egendomen, varefter godset haft många olika ägare. Hur det medeltida Ugerup sett ut vet man inte. Några rester av den bebyggelsen syns inte ovan jord. Den äldsta kända bilden av gården är en teckning av Anders Sigfrid Rålamb från slutet av 1700-talet. Källa: Skånska slott och herresäten.

I Helsingborg, Maria Park som är ett vackert område på den fina delen av staden. Där ligger ett nedlagt mentalsjukhus som kallades Santa Maria. Den enorma källaren som sträcker sig genom hela Mariaparkens underjord är skrämmande. När mentalsjukhuset var öppet kallade man källaren för”stormavdelningen” eftersom de allra svåraste fallen fick sitta där i små kala celler. Nu när det är nedlagt är källaren bara ett förråd för kontorssaker. Men det finns bit märken i väggarna och torkade blodfläcker överallt. Och där har hänt många oförklariga saker.

Ni har inte tagit med spökhuset i Skepparslöv utanför Kristianstad. Huset står fortfarade kvar bredvid kyrkan men kommunen har börjat riva ner , garaget är redan jämnat med marken och där fanns det många spännande saker som borde uppmärksammats tex en jungfrukista och dagböcker. Huset har stått obebott i minst 14 år. Det finns en hemlig ingång till källare också och ingen vet vad som finns där nere. En kille i min fd kompiskrets hade hittat ett telefonnummer som han hade ringt upp och en gammal kvinna svarade och sa att man ska hålla sig borta från huset. Ingen vet varför tillträde är förbjudet och varför det ändå stått kvar så pass länge. Passa på och kika innan det är försent =)

som ni kanske vet så 1964 den 20 november inträffade den största flygkatastrofen i sverige (hittills), det var flyget mellan bromma och ängelholm som också mellanlandade i halmstad men den 20 nov. så var vädret mycket dåligt i sydsverige och fick då halmstads landningen bli instäld så alla 39 passagerarna fick åka med till ängelholm där det krachade när det skulle landa. Orsaken till krachen var att det landade för tidigt ca. 1500 meter innan landningsbanan och det var enbart 2 som överlevde och dom satt längstbak i planet. En man som bor nära flygplatsen säger att han har hört och sett ett x antal gamla plan som ska landa men just när det ska landa så försvinner det i tomma intet. har själv varit där och upplevt det. platsen är Ängelholms flygplats, är man där när det är avstängd för all trafik så kan du uppleva det själv

Utanför Helsingborg ligger Hyllinge, bara 2km utanför Hyllinge ligger Rosendal Slott som i många år sägs vara ett riktigt spökslott. Till och med när min mormor var ung så florerades det historier om detta slott. Men i grunden berättar alla om i stort sett samma sak. För ca 200-300 år sedan bodde det en gammal dam och man i slottet, och deras vars största intresse var hästar. Men hästarna blev sjuka i mul och klövsjukan och dog. Damen ville inte kremera eller begrava sina älsklingar utan hon ville att hon och huset skulle vara en del av varandra för alltid. Så hästarna murades in i slottväggarna. Damens man sades vara en arg och bestämd man, som kunde ta till ganska hårda straff för tjänstefolket som inte gjorde som han sade. När paret sedan dog så sägs det att framförallt mannen inte har fått ro, utan att man kan se honom i en hästvagn dragen av vita hästar komma galopperandes från skogsdungen in mot slottsgården. Sedan ser man mannen försvinna in i slottet. Idag är Rosendal Slott bebott, men det har inte på många decennier hindrat folk från att åka dit framförallt vid 12-slaget för att möta denna man och hans hästar.

Har hört att på Malmö Högskola, i kranen-byggnaden så ska där finnas sjudande aktivitet av andar. Det påstår att dessa andar härrör från tiden då kranen byggnaden (Idag bland annat plats för tekniska fackulteten.) Var ett skeppsvarv.