I somras skaffade jag och min sambo en 23 år landsköldpadda. Han har en riktigt go personlighet. Jag köpte honom av en tjej som haft honom i 3 månader. Hon gav honom namnet Grendizer och jag är nyfiken på hans ursprungliga namn ifrån 1: a ägaren.
Jag märker att det är saker han vill berätta för mig men jag har svårt att få till mig informationen.
Kan nån hjälpa mig med detta. vad är hans namn och vad vill han säga mig. ?????

★  Fråga besvarad 2014-01-24

       Fråga insänd 2013-10-31

Hej! Jag fann din insända fråga från November 2013 som jag väljer att publicera fast jag inte riktigt vet vad jag ska svara eller få fram informationen…men samtidigt förstår jag din fråga.

Jag förstår det som att du och din sambo har tagit över ägarskapet till en sköldpadda som har levt 23 år och som verkar ha haft flera ägare innan han nu har hamnat hos dig. Och du undrar om jag kan känna eller uppfatta någon form av namn som den ursprungliga ägaren ska ha gett till sköldpaddan…Jo…jag kan förstå att du söker ett nytt namn för namnet Grendizer är gräsligt….;) låter som en bulldozer som kör över landskap och förstör… än som ett namn på en klok gammal sköldpadda med  både personlighet och stil. 

Nä jag röstar för att du ger honom tillbaka namnet Vincent Van Gogh.

Eller bara Vincent. Varför det namnet dyker upp har jag ingen aning om. Jag vet inte om det är det namnet som någon annan ägare satt på sköldpaddan tidigare eller om det är något jag fångar upp från dig.

men för Guds skull ge sköldpaddan ett  nytt namn efter personlighet! 😉

Lycka till!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Har sökt svar på google och andra sidor men hittar ingenting. Jag kan höra andar/spöken prata och i sällsynta fall sjunga. Problemet är att jag inte kan höra vad dom säger. Hur lär man sej detta?

★ Fråga besvarad 2014-01-23

      Frågan insänd den: 2013 -11-11

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej EeWeeM.
Jag undrar om min far som dog Oktober 2012 kan kontakta dig på något vis.
Om han kan det att han talar om vilka två föremål som var hans och står i min bokhylla.Tänker på döden nu och det är så illa så jag överväger självmord den dag min mor går vidare.Sitter här vid datorn med ont i magen av mina tankar på döden.
Och mitt hopp är att du som sagt kan tala om vilka dom två föremål som står i bokhyllan som var hans.Det behöver inte vara exakt bara jag på beskrivningen kan identifera den ena saken eller den andra.Då vet jag att det är värt att vänta på min tur.

★  Fråga besvarad 2014-01-21

Hej!

På grund av all den smärta jag känner från dig som människa och från din egen själ som genomgår en mycket tung och jobbig period i livet så känner jag att det inte riktigt  är den sortens bekräftelse du vill ha av mig som jag tänker ge dig eller som du ens behöver.

Och inte heller din farfar -som är den jag känner av…inte din far…vill hjälpa till det minsta lilla med att identifiera några föremål !däremot vill den äldre mannen som säjer sig vara din fars far att jag ska påminna dig om att inte fastna i melakoni  eller i det tillståndet som din far gärna hamnade i tider i sitt liv då han hade det tungt och svårt. 

Du har sett hur melakoni kan påverka människor i omgivning och hur det även påverkat dig som barn och genom ditt liv. Din farfars råd är att istället minnas det andra kring din far som är mer lättare  att smälta och mindre av tungsinne. Du är egentligen inte en tungsint person i grunden i din ande men du blir väldigt lätt påverkad av andras energier då du är en otrolig empatisk och en empat och drar till dig både tunga tankar av både levande och döda. 

Så snälla du…detta är inte du. Kan du förstå när jag skriver så här rakt upp och ner till dig utan att besvara din fråga.Kan du förstå när jag skriver. DETTA ÄR INTE DU. Var tog det glada inre barnet vägen? Var tog pojken och den unga mannen vägen som trodde på livet och framtiden? 

Jag känner att det är mycket viktigt att du förstår att allt detta tungsinne och denna smärta som du bär på är inte din. Inte bara din. Och detta är något som jag förstår genom din farfar att din far inte klarade av att hantera så bra dvs detta att känna av smärta från andra människor.

Så snälla du…min käraste vän…lyssna till din farfar och se om mina ord får något att vakna inom dig då du är så mycket mer än detta “meningslösa känslotillstånd av smärta o icke värde känsla” som du fastnat i.

Det är inte ditt. Du är en empat.

Se dig själv i spegeln och våga se dig själv i ögonen och se det jag ser…en klok människa…en empat som nästan gett upp…men inte helt…för det finns fortfarande ett frö där inne i dig som vill kämpa för sitt liv och nu säjer jag åt dig. VAKNA upp min vän!!!!

Kram♥

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

 ~Some people think that to be strong is to never feel pain.

In reality…

the strongest people are the ones who feel it,understand it,and accept it. ~

~♥ ~

 ~People don´t always need advice.

Sometimes all they really need is a hand to hold, and ear to listen, and a heart to understand them ~

~♥ ~

 ~Before you diagnose yourself with depression or low self esteem,

first make sure you are not,in fact,surrounded by idiots…. ~

~♥ ~

1 Universe

9 Planets

204 Countries

809 Islands

7 Seas

and I had the privilege to meet you

~♥ ~

~☼Somedays you just have to create your own sunshine☼~

Hej!
Jag har skickat två mail tidigare men inte fått nå svar 🙁

Så testar nu tredje gång.
Min son har separerat sig nyligt och verkar ha det jätte jobbigt. Blir det någonsin bra?

★  Fråga besvarad 2014-01-21

 Fråga insänd den 19 december 2013

Hej!

Som du ser som  blev det tydligen andra gången gillt… jag fann denna frågeställning av  dig,insänd från november månad 2013 och besvarade den men jag publicerar även detta så du ska se att jag hittat två av dina insända mejl till frågespalten.

Sköt om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~♥ ~

~May the sun bring you new energy by day

May the moon softly restore you by night

May the rain wash away your worries

May the breeze blow new strenght into your being.~

Apache Blessing

Min son ska separera sig, mot sin vilja. Nu undrar jag om det kommer att gå bra för han. Han har en son på 4.5 år.
Tack för svaret.

★  Fråga besvarad 2014-01-20

Hej! Jag vill bara publicera denna insända frågeställning insänd i mitten av november 2013 då jag såg att det inkommit en ny insänd fråga kring samma situation.

Det finns anledningar till att jag inte svarat på just detta och det har att göra med att jag ogärna svarar på relationsfrågor och speciellt om det gäller en tredje person. Det vill säja…frågan är inte ställd kring den som sänt frågan utan kring en annan eller tredje person.

Jag förstår att du som moder är orolig över din son men det vanliga misstaget vi gör som mödrar eller som människor överhuvudtaget är att vi inte är riktigt objektiva när det kommer till våra egna barn…hur små eller stora de än är. Du skriver att din son ska separerar sig…mot sin vilja…och jag svarar att det är aldrig  bara en persons “fel” att ett förhållande eller äktenskap inte fungerar. Man är två även om det alltid tycks vara någon som anser sig vara skuldfri.

Det blir svårt för mig att ge några råd då allt som händer din son är sådant som ingår i hans liv av lärande och inget som sker i hans liv eller någon annans liv heller för den delen …sker av en slump…. det finns en orsak och verkan till allt i livet och allt som sker har en mening…

Det handlar om att lära sig genomleva och uppleva olika svårigheter i livet och växa som människa och i sin ande.Och din son måste göra samma resa i lärande som alla andra människor.

Och det handlar om att för dig som mor och som den omhändertagande person du är, låta honom klara av sina utmaningar på egen hand.

Vi vill gärna skona våra barn eller bära deras smärta eller försöka trösta och fixa och trolla i vardagen…men …det funkar inte så…livet funkar inte så…

Det du kan göra är att låta din son ta ansvar för sin egen smärta och låta honom ta ansvar för sina egna handlingar och framförallt låta honom hitta sin egen väg att gå genom denna tid av skilsmässa och låt honom göra detta. Det finns lärande i detta och om ca 2-3 år så kommer också du att se det jag ser…nämligen att han lärde sig något och det fanns något annat som växte fram ur det hela… Han växte som person och pappa och…har lärt sig av sina misstag till nästa kvinna som kommer in i hans liv i framtiden.

Så bara var ett stöd och en trygghet men …låt honom hantera sin smärta själv.

Du kan inte hjälpa honom bättre än att låta honom ta ansvar för sig själv och sin egen smärta och försöka vara neutral och istället lägga energi på ditt barnbarn. Och du kommer se att det bemötandet från dig faktiskt hjälper honom att mogna och växa som människa,man och pappa.

♥

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Har fortfarande inte hittat mina dörrnycklar kan man kanske få ett tips var man ska leta har vänt upp och ner på allt här

★  Fråga besvarad 2014-01-20

Hej! Jag kan förstå om det är frustrerande ifall du inte hittat dina dörrnycklar ännu men det är svårt för mig att hjälpa eller ge några förslag då just detta att hitta borttappade ting av materia inte är min grej.

Vi talar om att hitta ett föremål som inte har någon livsenergi på samma sätt som människor,djur eller växter har. Visst det finns alltid en form av energi avtryck då allt i grunden är atomer och energi i rörelse…neutroner,protoner,elektroner,kvarkar etc…även dina bort tappade nycklar…

Men för någon som inte har det som gåva att hitta borttappade föremål så blir det som att söka en nål i en höstack eller…finna ett specifikt gruskorn i en oändlig strand av vit sand…

Jag bara försöker att förklara hur jag uppfattar förmågan eller gåvan att finna saker eller döda ting, föremål. Det är inte bara att zooma in…utan krävs att personen har just den mediala gåvan.

Jag har har inte den gåvan. Tyvärr. Vissa är jätte duktiga och en stor eloge till dem.

Det enda jag kan se är en röd stickad vante på en hylla och det finns någon form av halsduk eller schal av prästkrage  eller blomman daisy kopplat till detta. Och vad i hela friden DET har med dina nycklar att göra har jag ingen aning om!

Men jag bara slänger ur mig det jag ser och hoppas att du redan har hittat dina nycklar!!!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej!

För någon dag sen så fotade min kompis mig med blixt, rummet var mörkt eftersom vi kollade på film. I bakgrunden kan man klart och tydligt se ett ansikte och jag börjar oroa mig, detta har hänt en gång innan och då fotade jag en bild på mig själv sedan jag var liten och mitt ansikte reflekterades i fotot och jag blev vit i hela ansiktet med blåa ögon (har bruna) och det syntes väldigt mycket.

Folk tror att jag har redigerat dit ansiktena men det har jag inte, är detta något jag behöver oroa mig över? Många av mina vänner tror att jag är hemsökt och jag har på senaste tiden börjat bli räddare för att något ska hända.

★  Fråga besvarad 2014-01-20

Hej!

Nu har jag inte sett de fotografier som du nämner och det blir lite svårt för mig att “se” vad det är du ser och försöker att förklara för mig även om jag har mina aningar.

Men nej jag känner inte att detta är något som du behöver att oroa dig för och inget av dessa fenomen handlar om att du är hemsökt eller något liknande utan jag får känslan av helt andra saker som du kommer att förstå mer av när du blir äldre och lär känna dig själv bättre. Då kommer många av de här underliga fenomenen du upplever  nu, att förklaras  för dig

…av dig själv…

Så bara var den du är,lev och njut av livet. Fortsätt vara nyfiken som du redan är och bara var den du är så kommer allt att falla på plats för dig senare i livet.

Och nej jag försöker inte att vara kryptisk eller tala i gåtor utan jag bara känner att jag vill avdramatisera det hela då det inte finns någon som helst anledning  för dig att vara orolig och du borde säja åt dina vänner att sluta prata så mycket strunt. Du är inte hemsökt. Allt är som det ska vara.

Sköt om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~Sometimes your heart needs more time to accept what your mind already knows!~

Hej, sedan i november månad har mitt liv varit en resa av känslor. Jag har varit glad, arg, ledsen, deprimerad, och mer till det. Allt för att för många saker har hänt mig på senare tid, och det tycks aldrig ta slut. Jag vill veta om detta kommer ta slut någon gång och hur mitt liv kommer bli, om det blir bättre detta året än det ha varit året innan.

Jag önskar bara att det kunde stanna upp så jag kan lugna ned mig och rätta ut allt, men jag får bara mer ont psykiskt och även fysiskt och mår skit över det.

/Johnny

★  Fråga besvarad 2014-01-20 

Hej Jonny!

Jag skulle kunna försöka skriva en massa ” uppmuntrande ord”  med  innehåll av” ljus och kärlek” och tusen andra variationer som bara får en att må ännu sämre än vad man redan gör…för vad hjälper det att höra “andliga personer” hinka tonvis med ljus och kärlek propaganda över en när man sitter där mitt i skitet och UPPLEVER all smärta både rent psykiskt och fysiskt.

Jag kan säja dig…det hjälper inte ett jäkla dugg utan får en bara att må ännu sämre och känna känslan att “det måste vara fel på mig”…men jag kan berätta något för dig Jonny…

Vad du än hör eller uppfattar från andra människor runt omkring dig som tror sig veta bättre med alla sina tusen goda råd  kring saker de själva aldrig har upplevt eller ens kommit i närheten av att uppleva…så kan jag säja dig…du kommer att klara detta.

Hur vet jag det? Därför att jag känner från din själ att du är en människa som valt “the hard way” när det gäller att lära sig saker. Och du är vad jag brukar kalla en krigar själ.

“Life is a school where you learn how to remember what your soul already knows”

Jag kan känna din smärta. Jag kan känna hur den tär på dig och gnager i benen som en mardröm som aldrig tar slut. Men jag kan också känna att detta formar dig ♥och denna  livserfarenhet som innehåller hela registret av “skit och jävelskap “kommer att bli det avgörande som får dig att formas till  just den person som du inom dig vill vara och är tänkt att vara i detta livet. Man kan säja att livet i sig har målat in digi det berömda hörnet…där du tvingas till att tänka och göra val. The hard way…

Det kommer vara detta du upplever  i nuet…skitet…som kommer få dig att göra de avgörande stegen och valen att göra det du vill göra med ditt liv och bli den du vill vara.

Jag kan inte säja när det kommer att ta slut då mycket beror på dig själv och hur envis du är i dig själv och hur länge det dröjer innan du slutar att kämpa emot dig själv…Jag kan förstå om detta låter helt galet…men det är det svaret jag kan ge.

Jag fann några citat som jag tror du kan känna igen dig i.

Håll ut!

Jag tror på dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~Peace

It does not mean to be in a place where there is no noise,trouble or hard work.

It means to be in the midst of those things and still be calm in your heart~

~♥ ~

~Sometimes the strongest among us are the ones who smile through silent pain, cry behind closed doors, and fight battles nobody knows about.~

~♥ ~

~Sometimes falling flat on your face allows you to see things from a totally different perspective~

~♥ ~

 ~…and once the storm is over you won´t remember how you made it throught, how you managed to survive.

You won´t even be sure,in fact,whether the storm is really over.

But one thing is certain.

When you come out of the storm you won´t be the same person who walked in. ~

Tack snälla för ditt svar.
Och JA, du vet precis hur jag känner mig dvs. fruktansvärt TRÖTT TRÖTT TRÖTT osv. även om det ljusnat lite så är det fortfarande enormt mycket med förväntningar om vad jag ska göra och hinna med och ställa upp och göra och det är först och främst en person som är mycket duktig på att få mig att känna att jag inte gör tillräckligt.
Jag bor ju “bara” i en lägenhet och inget jobb så jag har all tid i världen att jag sen inte mår bra vare sig fysiskt eller psykiskt är sällan något han tar hänsyn till utan förväntar sig att jag ska ställa upp närhelst han vill så något eget liv det har jag inte tid med.
Att han sen jämt klagar på min son är också fruktansvärt jobbig för jag äskar min son, han är en underbar person som aldrig svikit mig utan alltid funnits vid min sida så höra hans egen morfar klaga som han gör det gör enormt ont, jag bara önskade att han ville se hur han vill och försöker ställa upp och hjälpa till men det gör han inte. 🙁

Sen vill jag tacka dig för tipset om boken, jag ska spara det men fn. har jag ingen ro att kunna läsa någon bok och jag har nu insett att så länge jag inte kan få lugn och ro så finns det ingen plats för en hjärtevän i mitt liv utan jag får fortsätta som i dag och försöka på något sätt komma på hur jag ska lyckas få en bättre inkomst så vi kan överleva utan att behöva vara livrädda för utgifter.

Fast varje dag börjar jag med en önskan om en förändring i mitt liv så min älskade son och jag kan få uppleva äkta kärlek och trygghet.

Tack för att du finns EeWee, du är guld värd.

Kramar från Mimi

★  Fråga besvarad 2014-01-20

Hej Mimi och tack för dina ord.

Jag tror på dig och hoppas att du också gör det en dag…tror  mer på dig själv och din egen förmåga att förändra ditt liv och vara den du är och vill vara.♥

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~Your dream doesn’t have an expiration date.

Take a deep breath and try again.~

~♥ ~

~Always Remember That No Matter,

How Useless You Think You’re,

You’re Still Someone’s Reason To Smile.~

~Sometimes you have to stop thinking so much and just go where your heart takes you~

Hej min son gick bort den 1/1 2014. 4 månader gammal. Jag hoppas innerligt att det finns ett liv efter detta. Men jag har aldrig trott på något och har aldrig sett eller känt av att det finns nått annat än jag.
Finns det några vetenskapliga bevis på att spöken finns?

För jag tänker finns spöken så borde det finnas en andra sida.

Tack på förhand

★ Fråga besvarad 2014-01-20

Hej medmänniska!

Efter att ha haft paus ett tag  från  frågespalten  så börjar jag med att svara på denna insända fråga och det kan inte bli mer mänskligt än såhär.

Du har alldeles nyligen förlorat ditt barn och frågar mig efter “vetenskapliga bevis för om det finns liv efter detta.”

Och jag kan bara svara helt ärligt utifrån hur du frågar ” Nej” Det finns inga vetenskapliga bevis eller vetenskapliga medicinska forskningsmetoder för att bevisa att det existerar ett liv efter döden.

Men trots att det idag inte finns klara tydliga vetenskapliga bevis för att livet fortsätter efter döden så är jag i min tro baserat på upplevelser och iakttagelser ändå så övertygad i mig själv att det finns något mer än denna existens vi känner till här och nu. Jag har upplevt för mycket speciellt och outstanding för att bortförklara det som ren nonsens men …kan jag bevisa det vetenskapligt…nej det kan jag inte.

Sedan om det handlar om att vi uppfattar spår av parallella världar som även forskningen är inne på att vi kan existera i flera universum samtidigt eller om det handlar om att vi när vi dör sedan hamnar i någon annan form. Ja inget av detta kan forskningen bevisa men det finns teorier om parallella världar och att vi som personer kanske inte existerar bara i denna tillvaro…

Vi kan alltså finnas  här och nu,fast någon annanstans samtidigt.

Så egentligen vet vi ju inte vad det är vi tror oss veta om människor som dör heller. Det kan vara på helt andra sätt än vi tänkt oss. Med döden, livet och andra sidan och allt vi tror oss veta som mediala.

Jag tror att forskning inom metafysik och inom dna och astronomi i framtiden kommer att komma fram till en hel del spännande saker som nu idag kan verka helt galet för oss att ens tänka på.

Men som medmänniska till medmänniska så förstår jag din sorg  ♥ och jag kan bara säja att oavsett hur det är med livet och döden så kommer du alltid att bära med dig ditt barn som ett minne i  ditt hjärta och genom ditt minne så kommer barnet alltid att “finnas” genom dig och dina tankar i ditt hjärta.

En stor kram till dig och sköt om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~♥ ~

~We are not Human beings having a Spiritual experience. We are Spiritual beings having a Human experience.~