Ja vad ska man börja någonstan? jag kommer inte ens ihåg första gången jag upplevde saker. Men en sak jag inte glömmer var när jag va ca 7 år kanske, jag stod och speglade mig i mitt nya nattlinne som jag hade fått av mormor när jag fyllde år… som sagt så stod jag ju och speglade mig och plötsligt känner jag hur ngn drar i nattlinnet och jag vifftar med handen för jag trodde att den hade fastnat i ngn men det fanns inte ngt att fasta i. Men jag sa aldrig någonting till mamma, inte förens vi flyttade in i vårt nuvarande hur för 11 år sedan. Det var då allt började. Allt började när pappa började bygga på mitt rum. Konstiga saker började hända både mig och min mamma. Hon kände kalla vindar och jag såg gestalter som plötsligt försvann. Både jag och min mamma hörde en mans röst som sa våra namn. Men det som blev droppen för både mig och min mamma var en natt när jag låg och sov och jag vaknar utav att jag ser en man sitta i min soffa och kolla på mig. Jag bara låg och stirrade på honom medans jag sträckte mig efter min telefon, jag ringde till min mamma som jobbade natten på ett äldreboende. Jag grät och sa aatt de var en man som satt och stirrade på mig i min soffa. hon sa att jag skulle gå ner och lägga mig i pappas säng. Jag sprang ner för trappen och näst in till dök ner bredvid pappa. han tror ju inte på sånt och frågade vad jag höll på med. men jag sa bara att jag blev rädd. Tack vare hon som har denna sidan fick jag veta att det va han som bodde här innan som inte gillade att vi hade "förstört" han hur. Han kallade även min hund för äcklig råtta. det var lugnt ett bra tag efter jag hade prtat med henne. Men nu är det i full gång igen. Får nog ta och höra av mig till henne igen.