Efter många timmars skrattande och farande kröp vi till sist upp på loftet, jag och mina tre vänner. Vi pratade länge, ända tills vi bestämde oss för att vi borde lägga oss om vi överhuvudtaget skulle orka gå upp på morgonen. Klockan var nog runt 3 på natten. Jag kröp ner på min luftmadrass. Efter ungefär 20 minuter hörde ja en smäll nerifrån stallet. De var säkert hästarna, så ja låg bara kvar och väntade på att somna. Min kompis sa typ; – Va varedär? Vi andra sa bara ”Vaddå?” Efter ett litet tag så skrek hon till. Alla blev typ as rädda. Hon hade sett någon sa hon. Vi kurrade ihop oss i nått som liknade en hög. Min vän skakade nästan. Jag har aldrig sett henne så rädd. Plötsligt kände jag mig helt kall inuti. Jag såg nått borta vid trappan. Trots att de svarta håret hängde rakt över den flickans ansikte. Vi alla bara typ skrek rakt ut. Hon var klädd gammaldags och tårar rann ner för hennes kinder. Hon kunde inte vart mkt äldre än typ åtta år. Min häst gnäggade nere i stallet. Jag var typ väl medveten om vem de var, alla kallade henne ’loftflickan’ eftersom ja aldrig varit riktigt med på de här med spöken, jag blev så jäävla rädd! De sägs att hon jobbade som nått slav liknande. Hon gick långsamt ner i trappan och försvann. Minnet kommer gnaga sönder mig för alltid.