När jag var 15 år bodde vi en bit ner i småland, jag och familjen. Huset var gammalt och stort och passade oss skitbra. Första året var det ganska lugnt, sedan skaffade vi hund. En dag var jag ensam hemma med hunden, jag befann mej på övervåningen när jag hörde vovven, som hette mac, morra från nedervåningen så självklart gick jag ner för att se om någon kom, han brukade morra då. Men istället för att stå vid dörren så stod han en bit in i hallen, vänd mot rummet intill och morrade. Man såg att han var beredd att flyga på vad-det-nu-var han såg. Han fortsatte, släppte "det" inte me blicken, så jag fick koppla honom och släpa upp honom på mitt rum. Sen var han helt normal. Berättade för min mor vad som hänt när hon kom hem, och hon sa att han nog morrat på en fågel som han sett genom fönstret. Konstigt tyckte jag eftersom han var van vid fåglar, vi hade höns, och han hade aldrig gjort nåt liknande mot andra fåglar. Tänkte inte mer på de. Vi blev tvugna att flytta efter mycket tjaffs med hyresvärden. 2 veckor innan flytten satt jag och plockade in ren tvätt i min byrå, när jag helt plötsligt såg att någon tittade på mej i ögonvrån. Självklart vände jag mej om. I rummet mittemot mitt stod en äldre man och tittade på mej. Han hade gammaldags kläder på sej, rätt slitna, jag såg honom tydligt. Han hade skarpa ansiktsdrag. Jag trodde jag somnat sittandes, fast jag var inte trött, men jag släppte honom med blicken, vände bort huvudet och blundade. När jag sedan kollade tillbaka var han borta. Då kom kylan! Jag sprang ner till min mor och syster och berättade vad jag sett. Dom sa att jag hallucinerat. Såhär efteråt känns det ganska komiskt att jag själv inte tänkt på att det kunnat varit ett spöke. Min mor berättade efter flytten att hon sett honom flera ggr, men inte vågat säga något för att inte skrämmas. Mannen, som vi fick reda på vem det var efter lite research, var han som byggt huset.