Hej!Jag är 46 år och lever ensam med mina 2 barn.Skilde mig för 3 år sedan ca.Vi var gifta 17 år,vi gled isär utan att orka ta itu med problemet.Jag har älskat honom hela tiden,tror även att han känner nåt för mig.Han säger att han tycker det är "stort" att träffa mig,det sa han för nåt år sedan.Har talat om för honom att jag älskar honom och kommer alltid att göra det.Jag tänker på han varje dag och drömmer om han ibland.Han har ett resande jobb och jag jobbar i Västerås bara.Mig har det aldrig gjort nåt att han varit borta på jobb flera dagar.Jag känner verkligen inte för att träffa någon annan,tror inte jag kan bli kär i någon annan man.vill inte heller.Jag blir galen snart.m.v.h Cattis.

Hej Cattis! Kärleken är underbar och känslan likaså men har du koll på dina känslor? Tvivlar inte på din kärlek till honom men du verkar så låst i dem. Har du satt dig ner och verkligen funderat på om det är tryggheten du saknar i ert gemensamma hem, är du redo att bo tillsammans med honom? Om dina svar är ja så är det dax att ta tag i det och prata med din kärlek och få svaren du vill ha och behöver och därefter tänka igenom vad som kan göras. Det är inte ovanligt att par hittar tillbaka till varandra trots skilsmässa och i vissa fall går det bra men i vissa fall värre. Rannsaka dig själv och se vad du kommer fram till och kom ihåg att det är du som bestämmer din framtid ingen annan!