En natt, då jag var 10 år, hade jag och min mamma precis flyttat in i ett nytt hus. På natten var jag väldigt van vid att lyssna på musik medans jag försökte sova, så jag hade som vanligt på radion. Plötsligt höjdes volymen jättemycket, så att jag hoppade till och skyndade mig att sänka. Jag tänkte att det kanske var något fel på skivan, och bytte skiva, så att det inte skulle hända igen. Men det gjorde det.. Först höjdes det till högsta volym, och sedan stängdes den bara av. Detta upprepade sig flera gånger, innan jag drog ut kontakten från radion, och så kunde jag sova resten av natten. När jag var hemma ensam en gång var det någon som drog ner handtaget till toaletten då jag var där. Jag skyndade mig att bli klar, och öppnade dörren, för att se om någon kommit hem, men ingen stod där. Jag kollade runt i hela huset, men ingen var där. Då såg jag att hela kryddhyllan i köket hade ramlat, men jag hade inte hört någon duns, så jag blev jätterädd och ringde mamma. Hon sa att jag skulle sluta fåna mig, för att hyllan hade suttit fast jättebra, och verkligen inte bara kunde ramla… Det har hänt massor med saker i det nya huset.

Vi satt och gjorde våra läxor, det hade varit tufft i skolan just den här dagen. Det var en otrolig tystnad i huset. Vi hörde steg på ovanvåningen, vi blev inte rädda utan vi trodde att det var våran lillebror Filip som gick på toaletten. Vi ropade på honom men han svarade inte. Vi tyckte inte om tystnaden så vi gick in i vardagsrummet och satte på radion. Av slumpen kom vår favoritlåt, Simple Plan "welcome to my life". Vi höjde upp och började sjunga med i låten. Sara var lite kreativ och kom på lite nya "dancemoves". Men Emma viste bättre än så och påminde Sara om att vi faktiskt hade läxor att göra klart. Vi gick in och satte oss i köket igen, musiken var fortfarande högt. Mitt i allt läxgörande minskade musiken. Sen höjdes den igen fast väldigt mycket högre än vad vi hade den innan. Vi var till och med tvungna att hålla för öronen. Vi tittade på varandra i skräck. Vi sprang in i vardagsrummet och tittade på ljudknappen, för att se om den flyttade sig. Vilket den inte gjorde. Vi stängde av den och sprang upp på ovanvåningen. Vi letade efter min bror men han var inte där. Minuter senare öppnades ytterdörren, det var filip som kom hem. Den hemska dagen glömmer vi aldrig! M V H Emma & Sara

Detta skedde då jag bodde i min farmors hus för att vår egen lägenhet höll på att renoveras. Av någon anledning var det alltid en lite otäck atmosfär hemma hos henne, något som jag inte gillade alls. Rummen tycktes heller aldrig bli riktigt varma. Jag brukade sova i hennes sovrum då detta var det enda rum som var ljust och mysigt. Tyvärr sover hon med hög volym på tv:n samt med tända lampor. En natt orkade jag inte med detta mer, och bestämde mig för att sova i vardagsrummet. Detta rum var det som kändes mest otäckt av alla, men jag gick dit i alla fall. Jag gick sedan in i köket för att göra popcorn. Då hörde jag hur volymen blev högre och högre på tv:n inne i vardagsrummet. När jag gick in i vardagsrummet såg jag att fjärrkontrollen låg på golvet framför tv:n. Jag tänkte inte så mycket mer på det och sänkte volymen på tv:n. Sedan gick jag tillbaka till köket igen. Då hörde jag hur volymen åter höjdes. Då började jag ana oråd och blev lite rädd. Det märkliga nu var att fjärrkontrollen låg på golvet, precis framför min farmors sovrumsdörr. Jag plockade upp fjärrkontrollen och la den på en byrå. Denna gång stängde jag av tv:n totalt och öppnade min farmors sovrumsdörr. Av någon anledning kändes det tryggare och mer lugnt då dörren till hennes sovrum var öppen. Jag gick sedan åter tillbaka till vardagsrummet för att titta på min favoritserie. Då hör jag hur bakdörren till huset öppnas. Det kändes bra att någon kom hem igen, och jag antog att det var min bror som kom hem från jobbet. Jag hörde hur nycklar lades på byrån och hur kylskåpet öppnades i köket. Jag reste mig upp för att gå och säga hej. Men väl i köket fick jag en chock. Det fanns ingen där. Det enda jag såg var att kylskåpsdörren var öppen, och i kylskåpet låg fjärrkontrollen. Jag blev så rädd att jag sprang och hämtade min kudde i vardagsrummet och gick tillbaka till min farmors sovrum. När jag stängde dörren efter mig slocknade lampan i taket och huset blev helt tyst och lugnt. Jag vet fortfarande inte vad detta kan vara. Det händer hela tiden mystiska saker i det huset.

En dag lekte jag med min hund Snoopy i mitt rum. Klockan var ca. 6 på kvällen, så jag skulle gå och äta middag. Jag lämnade min hund och gick till köket för att äta. Efter ungefär en timme (efter att ha ätit och kollat på tv) gick jag tillbaka till mitt rum, men kunde inte hitta Snoopy. Jag kallade på honom, men fick inget svar. Så jag gick in till mina två brödrars rum och frågade om de visste var han var, men det gjorde dem inte. Då gick jag tillbaka till mitt rum. Då såg jag min hund i spegeln och att han låg uppe på min säng. Jag vände mig då om, men han var inte kvar i sängen mer. Jag blev jätterädd, så jag sprang in till mina föräldrars rum. Där såg jag både min mamma och pappa gråta. Jag frågade vad som hade hänt, men de behövde inte svara. På golvet låg min hund död. Saknar honom än idag…

Kastlösa prästgård – Folk som har vart där säjer att det spökar där. Snmöbollar har kastats på fönstrena, och andra mystiska saker har hänt. En del tror att det är barn från den gamla barnkyrkogården under prästgården som spökar… Mysinge & Gynge högar – Bilar har stannat när man ha åkt förbi utan synbar anledning. Har man gått ur bilen för att ta sej en titt på vad som kunde vara fel med bilen hade man fortast möjligt tagit sej därifrån. Förr i tiden när hästdiligensar hade vägarna förbi högarna stegrade sej hästarna och började skena…

Då jag väntade mitt andra barn flyttade min mqan, tvååriga dotter och jag in i ett enplanshus byggt på 70-talet. Vi var den tredje familjen som bodde i huset sedan det byggdes. den första natten vi sov i huset vaknade min man och jag tidigt på morgonen ca.kl 0.5.00 av att någon kom och gick i korridoren utanför vårt sovrum, vi tittade mot dörröppningen där vi tydligt hörde hur stegen stannade, men det var ingen där. efter en liten stund knarrade det till i golvet och tegen rörde sig bort igen. "Nu har vi blivit mottagna" konstaterade vi, det var lite kusligt fadst vi inte blev speciellt rädda. det jobbiga började sedan jag fött mnitt andra barn. "någon" fanns hela tiden i min närhet och jag kände en sådan ångest. Jag kunde vakna på natten och se en annan man än min egen ligga bredvid mig, men då jag tände lyset ändrades hans ansiktdrag och det blev den man jag var gift med igen. Då tog jag kontakt med de förra ägarna och de berättade att den första familjen som bott där hade hade barn i samma ålder som våra, men mamman fick cancer då hon väntade sitt andra barn och dog då babyn var fyra månader gammal. Jag förstod att det var hon som var kvar i huset. Spökerierna gick inte över utan blev bara värre, vi fick ett barn till och hon hade ofta någon inne hos sig, då hon lärde sig prata frågade hon efter "tanten". då vi bestämde oss för att flytta hände den kusligaste saken. Jag var ensam hamma med barnen som sov då det började dundra och smälla i taket. Då jag trodde att det var några som retades och kastade snöboll sprang jag ut för att se vilka det var men det fanns varken spår i snön eller några människor därute, jag sprang in igen och ringde en kompis som kom och hjälpte mig att leta, men vi hittade ingenting. då hon gått skulle jag lägga mig så började det smattra, ungefär som av regn fast hårdare i taket. Den natten sov jag med alla lampor tända, (jag ville inte väcka barnen och åka därifrån). Det hände mycket mer också. Några år senare frågade jag en synsk arbetskamrat om hon kunde "se" vad det var som bodde i huset sade hon att det var en kvinna "hon går genom väggarna, hon har ett barn på armen och hon gråter", Hon visste ingenting om husets historia.

Hej! Vi bor i ett hus byggt 1934, så det har varit ett flertal ägare. Själv köpte jag huset 1999. Det som händer, och hänt, är en blandning av olika saker. På övervåningen huserar alla barnen i sina rum. När en av pojkarna var 2-3 år, så vaknade han gråtande eller skrikande vid exakt samma tid, varenda kväll. Det gick inte att få ett vettigt ord ur honom till en början, men efter några gånger så sa han att "hon/han kommer ut genom garderoben!". I detta rummet känner sig min sambo väldigt illa till mods när det är mörkt. Hon känner en närvaro, och får rysningar över kroppen. Vid ett tillfälle låg det en lampa, en sådan där nattlampa med svagt sken, mitt på golvet istället för att sitta i väggen. Det är iofs inget att hetsa upp sig för, det kan någon av ungarna ha plockat ur. Det som däremot skrämde barnen, 4 till antalet, var att lampan började lysa, liggande mitt på golvet. Dom trodde att det började brinna och kom rusande efter mig….Men då lyste den inte. Barnen var skärrade på ett sätt som märktes vara äkta. I detta rummet och angränsande rum hörs det ofta steg. Man tror att "nu kommer ett barn ner!" men ingen kommer. Då går man upp för att kolla om någon har somnat i en soffa eller så i sin strävan att komma på toaletten eller nåt. Men inte…alla sover så sött. Hörde själv tydliga steg från ena rummet och tillbaka, och tillbaka igen. Frågade sambon vad hon hade gjort där uppe, alla barnen var just då borta. Hon blev alldeles blek å sa bara att hon inte varit där på flera timmar…. Minstingen, nu 3 år, var väldigt intresserad av samma fläck i taket i vårt sovrum. Låg å tittade, jollrade och "skrattade". Verkade ha det riktigt roligt..:) När vi sedan flyttade hans säng i rummet, så sov han oroligt, vaknade ledsen mm. Flyttade tillbaka honom och allt var bra direkt igen. Nu pratar han om ett spöke som "busar med honom". Vet inte om det är sanning i det, men vissa gånger är han mycket övertygande…. Vi kan se skuggor ibland, nåt som rör sig i ögonvrån. Känslan av att vara bevakad finner sig vissa perioder. Vid ett tillfälle när jag var på resa, så låg min sambo i vår säng tillsammans med yngsta sonen. Hon hade inte somnat, när hon hör någon viska hennes namn tätt intill örat. Hon blev alldeles kall och klarvaken och sökte "tröst" hos 2,5 åringen bredvid..:) Det finns mycket att berätta. Själv tror jag att det kan vara så att det är mer än ett väsen. En-två snälla, och en som mer skrämmer. Vi får väl se vad framtiden har i bagaget åt oss… /Conny

Min mor och några andra hade ett projektarbete om andar. Jag trodde inte på det förrän min mor berättade om detta hus för mig. Vi fick veta om ett hus utanför stan (Landskrona), där det skulle finnas en soffa som det hände oförklarligasaker med. Nu visade det sig att soffan aldrig hade stått i huset, utan hos deras son och svärdotter. Vad som hände med soffan hemma hos sonen berättar vi en annan gång. Men…när vi kom till huset och vi alla stod i hallen såg mannen i huset ett andeväsen uppenbara sig bakom Gunilla (min mor). De andra i gruppen varken såg eller hörde något. Vi blev inbjudna att sitta i köket och där fanns en väggbonad ovanför kökssoffan som sätts i gugning av oförklarlig anledning. Locket på kökssoffan lyfts upp en bit i höjd med bordet och efter en liten stund åker det ner med en rejäl smäll på sin plats igen. I påskas när familjen satt i köket och fikade, kom en bekant på besök. Den besökande mannen var sjökapten i ett tidigare liv. Han hade under sig en matros som inte löd kaptenens order. Så till straff blev han slagen med en piska som det satt stora läderremmar med träkulor på. Han avled senare av slagen. Efter sin död går matrosens ande igen hos kaptenen. Kaptenen som i detta jordeliv numera är pensionär har i sin lägenhet en massa tavlor med båt&havsmotiv. Från dessa tavlor kommer det saltvatten som rinner längs väggarna. Efter att ha varit bortrest ett par dagar kom han hem och mötte grannen som, klagade på att det hade varit sådant oväsen inne hos honom att grannen hade ringt efter polisen. Han talade om att han inte varit hemma på ett par dagar. Under tiden han pratade med grannen kommer polisen. När de går in i lägenheten kom en soffa farande från ingenstans mot dem. När det hade lugnat ner sig gick dom in och tittade i lägenheten. På köksbordet var det fullt av glas och tallrikar och där låg även en stor bit fläsk som annars skulle ha legat i kylen. Plötsligt kom knivar farande i luften och satte sig i väggarna, möblerna flyttade sig eller bytte plats md varandra. Detta är bara en del av vad som händer hemma hos den pensionerade sökaptenen. Åter till huset i påskas. Familen och deras bekanta sitter i köket och fikar, när de hör en kraftig smäll under bordet. I samma stund börjar bordet att "dansa" och alla blev avkastade från sina stolar. Troligtvis är det matrosens ande som bråkar med husets ande. En annan händelse är att en bok is namn "En doft av kärlek" och två biblar kommer kastande från bokhyllan i rummet intill ut på köksgolvet med en rejäl duns. Ibland var biblarna uppslagna på olika sidor. Vid ett tillfälle var frun och besökte systerns grav. När de kom hemoch gick in i sorummet står systerns foto på sängen. Halsbandet som i vanliga fall ska hänga på väggen låg nu i form av ett kors och psalmboken på sängen. Det låg även ett längre halsband på sängen som bildade ordet LIV i fina raka bokstäver. I nästa ögonblick var alla saker på sin plats igen. Det har även hant vid andra tillfällen att frun i husets döda mors stödkäpp legat på sängen. Det fins en vindslucka i taket på ovanvåningen. En dag när mannen i huset kom upp var luckan öppen och hälften av trasmattan stod uppgenom luckan. Han drar i mattan, men något där uppe håller emot. Mannen ber snällt att fålåna mattan med löfte om att anden får den igen. Då släpper motståndet och mannen får mattan. Nästan alla klockor stannar 10 över 10 fast klockorna står på olika tider. De har gjort ett experiment med deras filmkamera. De stannar klockan och sätter igång kameran på inspelning och stänger dörren. De sätter sig tysta i köket och väntar. När de går in i rummet igen går klockorna rätt. Något oförklarligt hände med bandet, så de fick aldrig se det som spelades in. Inne i storarummet finns det en kandelaber där ljusen emellanåt ramlar ner på bordet. Även en av mattorna i rummet ställer sig på högkant. Oförklarligt. Fotografierna ramlar bakåt in mot väggen och hamnar med fotot uppåt. Utan att gå sönder. En kväll när paret kom hem, så såg de till sin förvåning att trädgårdsmöblerna i plast var försvunna. Vid ett ögonblick slår mannen en blick upp på hustaket och vad ser han? Jo, stolarna och bordet står och balanserar på två ben. Även deras gamla vattenpump hängde i luften i höjd med stuprännan. Nästa dag står pumpen på sin plats igen, men möblerna får han klättra upp och ta ner. En annan händelse var när familen satt ute i trädgården ocg grillade, plötsligt far ett av fönsterna på andra våningen upp, som i vanliga fall inte går att öppna med mänsklig kraft. Det finns ingen förklaring till händelsen. Gestalten visar sig utanför fönstren på kvällen. Hunden och katterna reser ragg och morrar. Mannen i huset tillät inte att soffan skulle brännas, utan grävas ner. Så när de fått upp soffan på grävskopan då börjar soffan slå volter. Långt om länge fick de soffan under jorden. Vem vet vad som nu händer där! Denna historien är bara ett litet smakprov på allt som händer i detta lilla hus.//Maria

Jag gick på köpingskolan när detta hände. En massa saker hade tidigare hänt i källaren och många av våra vänner trodde inte på oss men det fanns två som visste hela sanningen jag och min kompis som heter också Louise. Skolan ligger precis vid havet och det finns ett hus brevid denna skola där det bor några människor och det var en ganska varm dag men blev snabbt kall på eftermiddagen. Jag och Louise med några vänner som velat följa med lyssnade spänt vid källaren och sen så tröttnade alla utom vi. Precis fem minuter innan det skulle ringa in kan jag svära på att en man satt i grannens bil och han tittade på oss och jag tror han ville le men han bara glodde.Vi skrek och alla tittade på oss men det struntade vi i…vi sprang några meter bort och tittade tillbaka då hade han försvunnit. Sen skulle jag och Louise arbeta i ett litet rum brevid vårt klassrum när Louise tittade ut genom fönstret och då stod han där precis utanför fönstret och stirrade på henne hon skrek "Louise,Louise" och jag sprang fram såg en glimt av han och sen försvann han… Jag är livrädd bara över att skriva och var aldrig ensamma när ni är på köpingskolan!

Jag har i alla år varit intresserad av om det finns spöken då jag har upplevt en hel del själv. Om jag upplevt något har jag oftast tvivlat över om det var inbillning eller någon från andra sidan. Jag börjar med mitt nuvarande hus och berättar vad som hänt och går sen bakåt i tiden. Jag bor i ett hus med stallbyggnad och det är byggt runt 30-talet. Jag har häst och man måste traska ut i mörker för att uträtta sysslorna i stallet. Jag stod en dag och mocka rent i boxen i godan ro och funderade allvarligt på om jag skulle sätta på radion för det var så tyst, efter den tanken så sattes radion på av sig själv. Jag trodde någon spelade mig ett spratt så jag sprang ut för och hinnas se någon men det var ingen där och när jag kom in tystnade radion. Jag blev lite blek efter det hänt. Jag var uppe på loftet för och hämta ner hö och det brukar rasa ner lite lösa balar och dom brukar få ligga om jag inte behöver dom, en vecka senare skulle jag upp igen och då är dom staplade fint igen. Min stallkompis hjälpte mig när det var dags för mig att åka in till BB så hon fick sköta allt med hästarna och när hon stod där så hörde hon tunga dunsar som om någon slängde balar på golvet men när hon gick upp stod allt i sin ordning. Hon vågar inte vara själv där ute nu i vintertid. Som vanligt stod jag en dag och mockade igen och då hörde jag hur någon gick ute på gårdsplanen, min tanke var ju att grannen kommit ner för och säga hej eller gubben kommit ut för och prata men när jag sticker ut huvudet så finns ingen där, jag går ändå runt stallet ifall det varit någon som spelat mig ett spratt men ingen där och hade det varit någon så hade han/hon tittat fram. Hästarna har ändå varit lugna dom har inte fått spel av att det varit något så vem vet det kanske är en tomte på loftet som flyttat in. Men vissa kvällar/nätter när jag stått utanför huset så kan jag känna ett starkt obehag medans vissa nätter är lugna. Nu lite om huset med då. Jag satt hemma en kväll, höggravid som man är så springer man mycket på toan och gubben var på jobbet. Jag satt lugnt och kikade på tv:n men kände att jag måste slita mig från progamet och uträtta behoven. När jag kommer tillbaka är tv:n avstängd, jag ringde min gubbe den kvällen som fick komma hem och hålla mig sällskap. Min gubbe är inte alls skeptisk och avfärdar allt sånt med att allt har en naturlig förklaring, men en natt vaknade både jag och han av att det gick någon i köket, han är ju inte rädd av sig utan går först ner för trappan ut till köket men ingen där. Våran hund däremot sitter och verkligen stirrar hypnotiskt mot ytterdörren för och sen avbryta och gå upp med oss igen. Vi låser alltid på kvällarna även om vi bor ute i skogen. På våran vind som ligger ovanför sängen kan man ibland höra en kula komma rullande över ett trägolv men konstigt nog så har vi inget täckt golv där uppe utan det är bara isolering. En sista händelse som gjorde mig kallsvettig men den är lite otydlig för jag vet inte om jag drömde eller om jag verkligen såg nått. Jag är en människa som vaknar så fort det springer en mus över golvet eller bara någon finns i rummet. Jag sov så gott, men vaknade till av att jag ser en skuggfigur vid fönstret som sträcker ut armen och utropar mitt namn, jag rusar upp och ut i hallen där jag sen viskar "är det någon där" men när jag kikar in i rummet igen är det tomt. Jag låg med lampan tänd den natten. Det som gör mycket att jag tvekar det är väl att inga utav djuren jag har reagerar på detta förutom den gången då vid dörren. Samtidigt som man vill tro att det är något så har man tvivel, just det att "Har det en naturlig förklaring??"