Jag är ensam hemma, ska ta en dusch. Jag hade en känsla att någon förföljde mig. Och när jag precis ska vrida på vattnet, startar duschen av sig själv. Jag känner att jag inte är ensam. Sen när jag går ut därifrån för att hämta kläderna hör jag hur källardörren öppnas. Och jag är som sagt ensam hemma. Jag tappar andan, och går dit sakta , sen ser jag hur källar dörren står helt öppen.. Och jag hör hur någon går där nere. Det kan inte ha varit mina föräldrar eller någon annan, dom hade farit ut och handlat och mina syskon var ute. Det är något skumt i vårat hus, Någon vill mig nåt. Men jag vet inte vad.

När jag var mindre hade jag varit hos en kompis och jag var jättemörkrädd. När jag skulle hem frågade kompisens mamma om hon skulle föjla mig, men jag vill vara modig och sa att det gick bra att gå själv. När jag gick så gick allt bra, men när jag gick över kyrkogården träffade jag en jättetrevlig gammal kvinna som jag gick hand i hand med på vägen hem. Jag sa -Tack så mycket att du följde mig hem,j ag är jättemörk och spökrädd.Och kvinnan svarade – Det var jag också när jag levde…Det var det värsta som hänt mig ever!

Jag och min dotter var ute och rastade hundarna som vi vanligen gör varje dag, men denna gång hände något konstigt. Vägen vi gick på är en cykelbana och den har infarter till varje gata. Längre ner på cykelbanan fick jag syn på en liten flicka som tycktes leta efter något, hon stannade och tittade in vid varje infart men tvekade att gå in längre på dem. Jag fick en olustig känsla av att något inte stämde med hela sitationen och för att inte skrämma min dotter sa jag inget utan började bara öka farten lite så att vi skulle hinna in på gatan innan flickan kom. När vi svängt av började mina hundar att bete sig udda då de hela tiden ville vända sig om. De började gnälla och min dotter skulle precis vända sig om för att se vad de var de gnällde mot då jag i ögonvrån såg flickan 2 meter bakom oss. Hon var klädd i t-shirt och kjol och håret var ljust. Jag sa åt min dotter att nu springer vi. Jag vände mig om ca 10 sekunder efter det att vi börjat springa och flickan var borta. Väl hemma frågade jag min dotter om hon såg flickan bakom oss men svaret blev – vilken flicka mamma?

Hej! jag har lite att dela med mig. Det som jag berättar är sant, men ni får tro det eller ej 🙂 Det första var hände min pojkvän för ca 5 år sen hos sin fars gamla hus. Dom hade besök av två bekanta (min pojkväns vän och hans far) som skulle övernatta där den natten.. De bekanta sov på uppevåningen medans min pojkvän och hans far sov på nerevåningen. På natten hörde man någon gå i trappan upp och ner, inget speciellt med det kan man ju tro, men det konstiga var att det inte var någon av dem i huset, eftersom min pojkvän var vaken då det hände, samma med hans vän, och de kunde ju tydligt se att deras föräldrar låg i sängen berevid.. Min pojkvän har också sett vem det är som besöker det gamla huset, en gamal man. Han stod i köket då han plötskigt såg något som stod ute i hallen, som snabbt gick förbi mot vardagsrummet, när han gick mot hörnet för att se var det borta. Det andra har hänt min mor när hon var liten i Makedonien, en natt när hon skulle sova vaknade hon av att något ströp henne. Dagen efter berättade hon detta för sin mor som sa "händer det igen får vi ta hand om det på något sätt". Natten efter det hände det igen och hon tillbringade resten av natten i hennes mors säng. Efter det föreslog att dem skulle hänga upp lök på dörren (det var som en "tradition" man gör i Makedonien). Konstigt nog fungerade det för att hon kunde sova ostört då löken hängde på dörren. själv har jag inte varit med om något, kanske några "småsaker".. men som jag tror att jag bara inbillat mig.. japps finns mer att berätta men tar det någon annan gång 🙂

Jag och mina 4 kompisar var ute på stan och chillade läget. Vi hade inga pengar kvar för vi hade shoppat kläder av dom! Det var fredag och det var bara så härligt! Klockan var ca 22.30. Vi såg en buss som gick hem till vårt kvarter. Den startade och åkte iväg innan vi hann dit, så vi fick lov att gå den urtrista skogsstigen hem! Så vi gick på då! Min vän Yhlva kom på att hon hade glömt kvar sin shoppingpåse med kläderna i. (Vi hade stannat och satt oss för att vila på en bänk!) Så det var bara att gå tillbaka för henne. Jag och mina 3 kompisar satte oss ned mitt i skogen på en sten. Det var kolsvart och vi väntade och väntade. Tillslut såg vi inte ens varandra. Så vi försökte srämma varandra genom att springa runt i skogen och putta varandra. Min vän Charlotte puttade mig och jag ramlade ner i mossan. Jag hörde hur hon fnittrade till och sprang bort till mina andra kompisar. "Aha, Aha, Aha sa jag sarkastiskt". "Ska ni skrämma mig ännu mer eller?!" Jag blev själv förvånad över hur mörk och arg min röst lät och harklade mig lite. Jag satte mig upp och torkade av barren på jeansen."Fan! Mamma kommer döda mig om jag kommer hem senare än klockan 23.00, sa Charlotte och lät väldigt nervös" Jag tittade bak och tittade malligt på Charlotte. Mina tre vänner tittade med darrande underläppar bakom mig."Vad glor ni på?" Jag reste mig då upp. Precis då skrek mina 3 vänner. Mina öron ilade för att de skrek så högt. "Men lägg av!" Mina 3 vänner sprang sin väg. Just då fick jag kalla kårar och jag förstod inte vad som var så himla läskigt. Jag tittade bakom mig och såg en kvinna. Hon var alldeles blek i anisktet. Även om det var väldigt mörkt så sken hennes ansikte upp. Kläderna på henne var trasiga (Det var en bröllopsklänning) och hennes blick, vad kan man säga? Den borrade sig in i mig och jag kunde inte gå! "Kom nu för fan!", sa hon. Jag ryste till och sprang till mina vänner. Jag tog en sista blick bakåt. Jag såg kvinnan, Hon fällde en tår och tittade tomt på mig. Sedan gick hon emot sjön bakom henne och hon tog en titt på mig. Därefter gick hon ut i vattnet, ställde sig som ett kors och försvann. Jag sprang och sprang och kom ner till mina 4 vänner. De höll i en blodig Therese. Hon hade tydligen sett samma kvinna. Idag förstår jag att jag hade tur…

Det var en gång en grupp med barn som skulle tälta utanför en lade det sas att ett spöke bodde i. Men barnen var modiga och gick dit ialla fall.Mitt i natten hörde ett av barnen,en flicka som hette Maria ett ljud som lät som hasande steg. Hon väckte sina kompisar och dom gick ut ur tältet. Ljudet kom från ladan, Maria som var modigast, gick bort mot ladan och gläntade på dörren. Efter henne kom dom andra, Filip, Maja, Niklas och Marcela. När Maria öppnat dörren såg dom någonting vitt flyga förbi. Maria skrek till och hoppade undan, medan Niklas istället blev väldigt nyfiken av sig och gick in genom dörren. Ett ögonblick var han tyst och sen började han skratta. "Hahaha,trodde ni det var ett spöke?!" sa han och höll fram ett vitt lakan."Nej,såklart inte,det var bara reflexer,"sa Maria lite snäsigt. Då hörde dom de hasande stegen igen. Dom vände sig om…och såg en flicka lika vit som lakanet Niklas hade i handen och hon hade en svart klänning. "Jag har kommit för att hämnas på den som dränkte mig i brunnen," viskade spökflickan. "Det var inte vi som dränkte dig!" sa barnen, dom darrade påp rösten. Spöket vände långsamt sig om."Jag förstår…"sa hon"…men jag har lovat att hämnas!" Sedan gick hon iväg mot brunnen och satte sig på brunnskanten. "Jag som var så nära,"viskade hon ner mot brunnen. Under tiden kunde barnen smita tillbaka till tältet och packa ner sina saker och gå hem, fast dom sprang. Nu kanske du undrar hur jag vet allt det här? Det kan jag svara på. Jag var där!

Jag och mina två kompisar var i stallet en vinterkväll. Vi gick ut till en hage och satte oss i vårat favoritträd. När vi hade pratat lite bestämde vi oss för att gå in i värmen så vi gick ut ur hagen. Men när vi kollade på trädet nästa sekund satt det någon i det ! Man skymtade bara en liten vit skugga men man såg ändå att det var en människogestalt. Sedan var skuggan bara borta och vi trodde att vi bara hade inbillat oss men nästa sekund var det samma gestalt jämte trädet ! Vi såg också att den vinkade åt oss att vi skulle komma till hon/han men det gjorde vi inte så i nästa stund var den i trädet ! Då sprang vi in till stallet och efter det har vi aldrig varit vid den hagen på kvällen igen ! En annan gång i samma stall var min kompis Malin ute själv och målade en stol. Då helt plötsligt blev hon nerknuffad till marken av ingentig och kände att hon höll på att strypas ! Men som tur väl var så kom min andra kompis mamma och såg allt så hon blev inte strypt. Annars kunde hon nog blivit dödad av ingenting ! Dagen efter då Malin nästan blivit strypt satt vi några i en parkerad bil vid samma stall. Malin Satt där fram med en annan sen satt jag , två till och Kompis (hund) i baksätet. Det var en vacker sommardag och det var lä. Då helt plötsligt började Kompis darra och det började blåsa kraftigt och vi hörde galoppsprång men det var ingen häst där. Malin sa att hon hade skymtat en suddig vit skugga avtecknad som en häst ! Vi tänkte att det var inbillning alltihop men för säkerhets skull gick vi ut ur bilen och kollade vid sidan och vad tror ni inte vi ser då ? Jo färska hovspår i marken ! En gång i samma stall var jag och två kompisar vid en gammal hundkennel som hade brakat ihop. Man kunde varken komma in eller gå någonstans för överallt var allt igenbrakat. Men dumma som vi var gick vi omkring på denna plats och hittade massa papper som det stod: Tikens Namn: _______ Antal Valpar: _______ Osv. Vi förstod inte då att det hade varit en hundkennel men nu i efterhand har vi kommit på att det var det. Vi såg också massa hundluckor på sidan av huset som inte hade fallit ner. Jag och den ena kompisen , Carolina hittade en stock och försökte banka in en hundlucka. Vi bankade tre gånger men det var meningslöst. Sekunden efter bankade det tillbaka ! Vi blev då livrädda och sprang upp till stallet igen. I samma hus har man också skymtat gestalter i dörren. Vid en sjö vid samma stall har vi sett färska skoavtryck. Ca. storlek 45 som bara hade gått rätt ut på isen. Men efter ca. 2 meter försvann spåren.

Det som jag nu ska berätta om hände i Chile på 1960-talet. Mina föräldrar var ännu unga och umgicks med olika par. Ett av dessa par separerade men kvinnan i förhållandet ville inte acceptera att det var slut så hon fortsatte att hänga efter honom då tillfälle gavs. Efter ca 6 månader träffade mannen en ny mycket trevlig kvinna och de blev väldigt nära bekanta till mina föräldrar. Den besvärliga kvinnan gav dock inte upp helt. Hon trakasserade paret och det gick så långt att hon fick besöksförbud. Efter det lugnade hon ner sig något. Åren gick, paret gifte sig. Mina föräldrar var bland bröllopsgästerna. Det gifta paret väntade strax efteråt barn och fick en son. Detta fick den före detta reda på och hon fick ett stort hämndbegär. Hon gick till kyrkogården och hämtade jord från en grav som hon lade i en tändsticksask. Hon gick hem till paret och kastade in asken genom en fönsteröppning. Hon visste inte att spädbarnet låg precis där i sin spjälsäng men så var det. Tidigt dagen efter gick mamman upp för att se efter sitt barn och gav upp ett vansinnesskri. Pappan kom dit och fick se den fasansfulla synen – maskar krälade ut från öronen, munnen och näsan på deras döda barn! De ringde till larmcentralen som skickade läkare och polis, de ringde också mina föräldrar som fick se det hemska som hänt. Barnet obducerades och det konstaterades att barnet inte dött en naturlig död. Polisen fick fast kvinnan som till slut erkände sin gärning, dock med tillägget att hon hade velat skada mannen och inte barnet. Hon fick ett flerårigt fängelsestraff för dråp. Detta är ett väldokumenterat fall som det också har stått om i tidningar i Chile.

Hej! Det här hände i Chile i slutet av 1950-talet. Min mamma skulle ta sig hem sent på natten och sista bussen hade gått. Hon började gå fort för att min mormor oroligt satt och väntade på henne. Den stadsdelen hon gick igenom saknade gatubelysning, (väldigt vanligt i Chile) hon närmade sig en berömd kyrkogård, Playa Ancha. Från till synes ingenstans dök det upp en kille körandes på en Vespa. Han frågade min mamma om hon ville ha skjuts, han verkade mycket trevlig och godhjärtad men hon tackade ändå nej för säkerhets skull. När han var på väg att åka igen ändrade hon plötsligt sig och tackade till slut ja då hon hade bråttom hem. Han visade sig vara en riktig gentleman för min mamma fick låna hans skinnjacka under färden. Min mamma bad att få bli avsläppt en liten bit hemifrån, återigen för säkerhets skull. I hastigheten glömde hon av att lämna tillbaks jackan! Som tur var fanns det en adresslapp i jackan med hans namn och adress på. Som väntat fick hon en utskällning av min mormor för sin sena ankomst. Ännu argare var mormor för att min mamma kom hem med en manlig jacka! Min mamma sade som det var och att hon tänkte lämna tillbaka jackan dagen efter. De åkte tillsammans till den adress som stod på lappen i jackan. De knackade på och en kvinna öppnade. Min mamma berättade hela historien för henne och att hon ville lämna tillbaka jackan till honom och tacka för lånet. Kvinnan svarade att det var hennes sons jacka men döm om deras förvåning när hon talade om att han varit död i 10 år!!! Min mamma beskrev honom till utseende och sätt och allting stämde in perfekt på kvinnans son som dessutom blivit begravd med sin jacka på….

Jag bodde i en lägenhet med mina två döttrar under 2003 som jag är helt säker på att den var hemsökt.. det började med att vi kom hem en kväll efter att ha besökt min mamma och barnen skulle gå och lägga sig, de tvärstannade i dörröppningen och vägrade gå in i rummet. Jag trodde det var vanligt trams och gick in i rummet och ställde mig men de vägrade fortfarande och den yngsta dottern satte igång att gråta hysteriskt. Jag tände ljuset där inne och visade dem att där inte fanns något att vara rädd för, men jag fick ge mig och låta dem sova med mig istället. Några nätter senare drömde min pojkvän en mardröm (vilket han sällan gör) och vad den handlade om kommer jag faktiskt inte ihåg men han vaknade skrikande och alldeles svettig.. ytterligare några nätter efter det låg jag ensam o sov med ryggen mot rummet, jag hade inte riktigt somnat och tyckte det kändes som om någon stod i rummet o tittade på mig. Jag var rädd o vågade inte vända mig om av rädslan för att faktiskt se något. Jag sträckte mig efter min mobil för att ringa min pojkvän som bodde i trappen brevid, jag höll telefonen i min hand o började slå nummret men när jag blinkade till så hade jag inte den i handen längre!! Jag reste mig upp så jag stötte mig på armbågen fortfarande med ryggen mot rummet o nu räddare än någonsin, jag tog ordentligt tag i mobilen o skulle slå nummret o det gick inte jag kunde inte röra mina fingrar. Jag höll kvar mobilen i min hand o vände mig om ut mot rummet, höll upp mobilen (som var av gammal modell utan kamra)framför mig o genom displayn så ser jag något komma emot mig det såg ut som en svart dimma som kom från hallen in i rummet. Jag tog ner mobilen snabbt o såg inget sen höll jag upp den igen, där var "dimman" igen, sen blev allt svart… Min pojkvän hade på något sätt (vet inte om jag lyckats slå hans nummer)tagit sig in i min lägenhet o hittade mig längst ner i sängen alldeles blek o med täcket över huvudet, jag hade svamlat om någon dimma o sen satt han uppe i soffan o höll mig i handen hela natten… Jag har flyttat nu o under tiden i den hemsökta lägenheten så hände mer konstiga saker som var skrämmande, men de tänkte jag berätta om en annan gång. Till o med nu efter att jag flyttat har jag haft den där skrämmande svarta "dimman" på besök, o ofta både i förra lägenheten o i denna nya så känns det som någon står o tittar på mig ifrån hallen… någon som kan ge mig tips eller råd för jag vill gärna veta vad det var eller är…