Detta som jag kommer att berätta hände för inte alls så länge sedan. Vi hade gått och lagt oss och låg och småpratade en stund, sen sa vi god natt och la oss tillrätta. Vi brukar ha dörren till sovrummet stängd med bara en liten springa öppen så att Otto(hunden) kan gå ut om han vill dricka vatten eller något.Plötsligt blev det ljust i vardagsrummet och det lyste upp en hel del in till sovrummet oxå. Lampan hade tänts och ingen annan fanns i lägenheten.

Jag kom att tänka på en sak som hände för ca 15 år sen. Min mamma hade ett antikvariat. Där hittade jag en jätte vacker tavla på Jesus. En ansiktsbild var det. Köpte den av mamma för en billig slant. Jag hängde tavlan i mitt dåvarande vardagsrum. Strax därefter hörde jag en smäll. Tavlan hade åkt ner. Egentligen inget konstigt med det. Jag hängde upp den igen och kollade noga att den hängde ordentligt för jag trodde inte den hade gjort det tidigare. Hur som helsst så gick det en stund och tavlan ramlade ner igen. Så höll det på gång på gång. Och lika stadigt hängde den varje gång. Till slut tröttnade jag på att sätta upp den, så jag la den i byrålådan. Jag gick in i ett annat rum för att göra diverse sysslor. Rätt som det var hörde jag ett väldans oväsen. Jag undrade vad sjutton det kunde vara. När jag kom in i vardagsrummet hörde jag att det kom från byrålådan. Samma byrålåda som jag hade lagt ner tavlan i. Drog ut lådan och allt blev tyst. Ok tänkte jag, stängde lådan igen, men så fort jag vände ryggen till började det dunka och väsnas där igen. Så höll det på hela tiden. Till slut tog jag tavlan och gick tillbaka med den till mamma. Jag bytte den mot en jättefin tavla med Jungfru Maria. Efter det blev det tyst hemma. Det var nog inte meningen att jag skulle ha den tavlan med Jesus.

Detta har inte jag varit med om själv men min morfar har berättat detta. När min morfar va ungeför 16 år så lekte han med några av hans kompisar i arvika där han bodde. ungefär en kilometer in i skogen låg ett gamalt hus som inte va som andra hus. det va ingen som bodde där och det spökade såklart. det fanns en sjö vid huset som ryktades om att folk som har varit i huset eller badat i sjön fick det inte så roligt. Och min morfar och hans vänner blev ju nyfikna så dom bestämmde sej för att såva i tält vid det mystiska huset. runt 12 tiden så badade dom i sjön, och gick in i huset. och efter dom gått upp från husets trapp så hörde dom en som spelade munspel. dom tittade ut och dom såg en man med en hatt på huvudet. Och jan gick rakt ner i sjön bara helt rakt ner! Och det som va konstigt va att när hela han va i vattnet så hörde man fortfarande att han spelade på hans munspel. morfar och hans vänner blev såklart rädda och tänkte att dom nu har gjort bort sej så dom sprang hem till sina föräldrar en kilometer bort. Medans doom sprang så hörde dom nått som skrek två gånger från huset, verkligen ljust skriv! och där stog mannen med hatten! Han skulle aldrig hunnit upp till övervåningen så fort eftersom han gick ner i vattnet och det spelades musik medans han skrek! en hel by började tröttna på morfar och dom andra killarnas tjat och dom bestämmde sej för att tömma sjön för att se om det va något lik i sjön, men det va tomt. Så antagligen va det ett spöke men ingen trodde morfar och vännerna ändå. Jag vet inte om sjön och huset är kvar men om ni för reda på något sätt att det är kvar så meila mej! Och morfar har ingen förbannelse i sej eller vad man ska säga så han kalrade sej fint!

Efter att min mormor gick bor ungefär fyra år sedan nu så har min familj, jag och min släkt har varit med om händelser sedan dess. Jag och min kompis skulle sova över hos min moster för att hon hade skaffat en valp och hon skulle jobba dagen efter så vi skulle gå ut med den och hålla kol på vad den gjorde. När jag senare skulle gå och lägga mig (min kompis och min moster hande redan somnat) så kunde jag käna en klar och tydlig han på mitt huvud. Jag kunde riktit känna fingrarna i pannan. Jag blev inte rädd för att jag tänkte att det är säker mormor (det kunde a varit min farmor eller farfar också dom dog när jag var typ 2 år). Jag låg så en liten stund sen satte jag mig upp och kollade i rummet men jag kunde inte se någon så jag lade mig ner igen och somnade sedan. För ett par dagar sedan så var min moster hemma och märker att lamporna i fönstrena blinkar. När hon kommer in i vardagsrummet då så slutar dom att blinka. Så säger hon högt: Mosan om det är du som är här så blinka med lamporna 3 ggr. Så ser hon att lamporna blinkar först 2 ggr och sen 1 gång till. Min kusin var hemma hos sin kille och skulle gå och lägga sig. Min mormor hade alltid en vis doft hemma i sin lägenhet så man känner igen den med en gång. Till saken… När hon lade sig ner så kunde hon känna denna doften i sin kudde och det var inte min mormors kudde och min kusin hade inte den doften (perfymen) där så hon kan inte ha spruttat den på kuden. När min familj bodde i vår lägenhet (vi har flyttat till hus nu) så var min kusin och hennes släkt hemma hos oss. min mamma tycker om att ha torkade blommor och det hade hon upphängt och det var ju torrt och skalken var ju rätt hård då och hon ser då hur blomman längst upp typ 3cm innan själva blomman knacks av. och jag vänder mig om mot hennes håll och ser att hon skrattar och jag frågar henne varför. Och så visar hon oss blomman och förklarar vad hon såg. Och jag tror att alla tänkte att det är nog mormor. Min morfar bor på samma område som vi bodde på då och han har flyttat i i en lägenhet där en gammal man som min mamma och moster känner och min morfar har varit med om konstiga sakler där uppe . Han stod och diska en dag och får en skåpsluckan i huvudet och dörren var helt stäng innan detta hände. En annan dag så är han på toaletten och rotar i skåpet han har där och hör en duns i vardagsrummet. Han går in och ser att hans en stor blomma som han har på en högre pall vet inte riktigt vad dom heter med kanter upp över krukan så att man inte kan råka puta ner den utan man måste lyfta av blomman för att få ner den på golvet och blomman är ju stor. Han kommer ivarjefall in i vardagsrummet och ser att blomman står på golvet med jord utspritt över golvet. Ursäkta stavfelen.

De har hänt ett par gånger att ja vaknat me rivsår på magen å höfterna. Nån som vet va de kan vara? Skriv gärna 🙂 En gång va de även så att prec när ja höll på att somna så va de någon lr något som dunkade till på min byrå som då stog prec jämter min säng, dvs bakom mig eftersom ja låg me ansiktet in mot väggen. Ja vaknade till av smällen å kollade rakt ín i väggen me stora ögon å tänkte "hörde ja rätt?". Sen kände ja hur mitt täcke lyftes å tillslut hade ja inget täcke på ena benet. Ja fick panik å sparkade t me benen. Täcket föll då ner. En sak som ja inte fattar nu e hur lätt ja kunde somna efter de. De e bland de läskigaste som hänt mig! Ni får tro va ni vill om de. Ja vet iaf att de e sant 🙂

När jag va lite,runt 6-7år så vaknade jag av att en ansikte stack ur vägen och skrek åt mig och jag vänder mig och försökte sparka han(mot väggen alltså). Mamma kommer inspringande av att jag gallskrek och grina,jag följde med henne till hennes säng då den mannen med vit kostym och vit hatt gick sagta efter,Jag la mig i sängen och kikade sagta upp och såg att han stog lutat mot dörren och vickade lite på huvudet(som jag gjort nått fel). Har funderat på detta länge nu och har inte vetat hur jag ska ta det riktigt eller berätta det,men mamma kom ihåg den dagen(hon såg inget av detta)så det va ingen dröm som jag länge har trott! Så vad tror ni? vad kan detta ha varit? Ni får ursäkta mig fall ni hittar stavfel. //MVH Tommy

I juni 1993 dog min pappa efter en tids sjukdom. Två veckor senare samlades släkten för begravningsgudstjänst, men pappa hade begärt kremering och av olika praktiska orsaker kunde urnsättningen inte hållas förrän nästan 2 månader senare. Min mamma, syskon och deras familjer hämtade urnan och gick till graven, där min bror skulle sätta ner urnan i jorden. Han hade inte gråtit sedan pappa dog, men just i det ögonblicket bröt han ihop, föll på knä på graven och grät. Jag stod nån meter ifrån och tittade bort för att ge honom tillfälle att gråta ut i fred, och såg då min pappa – som alltså varit död i 8 veckor – stå cirka 10 meter bakom oss. Han tittade inte på mig utan lite vid sidan av mig, på resten av familjen. "Nu har jag blivit komplett galen", tänkte jag. Jag tittade på honom nästan 30 sekunder, sedan tänkte jag att "jag måste kolla om nån annan ser honom också", men alla andra tittade på min bror. När jag vände blicken tillbaka till den punkt där jag sett min pappa, var han borta. Till saken hör att vi hade varit osams inom familjen en längre tid och jag fick känslan av att han ville kolla att vi blivit sams igen. Tyvärr blev vi osams igen några månader senare, kan tänka mig att min pappa är ledsen över det.

En del händelser har jag svårt att sätta i rätt tid och ordning men jag ska försöka. Allt började när vi fortfarande bodde kvar i Wermland (min stavning, INGA klagomål tack!). Jag och pappa låg i soffan, vi hade en hörnsoffa där jag låg i den längre ändan av soffan. Ialla fall så låg vi där och kolla på tv, det var en tidig morgon. Jag var inte särskilt gammal tror jag var 8-9 år och det var inte länge sen vi hade avlivat vår setter som jag sakna otroligt mycket eftersom jag är uppvuxen med hund omkring mej. När vi låg där och kolla på tv så somna pappa till (tror jag, minns inte riktigt), och jag får för mej att kolla bort mot honom men innan jag hann se nåt av honom så såg jag våran setter stå mellan soffan och soffbordet. Jag blir inte rädd utan vänder tillbaks blicken mot tvn igen och fortsätter kolla. Sen i november 2006 när jag sitter på gitarrlektion i skolan, det är runt 11:10 som jag sitter där med min gitarrlärare, och jag känner ingen lust alls att spela gitarr längre. Senare när jag kommer hem så berättar mamma att min morbror tidigare samma dag dog exakt samma tid som jag hade gitarrlektion. Efter dem händelserna är det lugnt i flera år och vi hinner skaffa två andrar hundar innan vi flyttar till Öland där vi bor kvar då detta skrivs (2008). Vi flyttade till vårat nuvarande hus 4 Juli 2003, men det var först sommaren efter vi flyttade in som det började hända saker. Det var en helt vanlig dag och jag satt och kolla på tv i mitt rum. Det var nåt program på SVT2 om det Gamla Skansen i Stockholm. Det sändes från dom gamla fäbodarna minns jag. Jag fortsätter titta på programmet och när dom kommer till en intervju med en kvinna i sekelskifteskläder, så ser jag en kvinna sitta och måla i översta högra hörnet på en målarduk. Jag är hundra procent säker på att det INTE ingick i programmet då kvinnan projicerades ovanpå den intervjuade kvinnan. Jag berättar för mamma att jag sett en kvinna i tv-rutan och mamma tror att det är hennes ingifta faster Greta som under sin levnadstid höll på med kurbitsmålning (dalamålning på trä och liknande). Men hon höll aldrig på med målardukar och liknande så henne kunde det inte vara. Det ska tilläggas att vid tidpunkten då jag såg kvinnan så var hela mitt rum nedsläckt och rumsdörren var stängd. Därtill ska tilläggas att persiennerna var nerdragna och stängda så lite ljus som möjligt inte kom in, så det kan inte ha reflekterats nåt utifrån i tv-rutan. Jag har nu under 2008 kommit på att vi har tre målningar från en kvinna och hennes man som vi lärde känna strax innan vi flyttade. Dom hade bott i Rwanda (oklar över hur det stavas…), men var kaukasiska/"vita" svenskar med brytning på grund av språkskillnaden efter 40 år där nere, och som sysselsättning höll kvinnan på med målning för att stilla sina händers darrningar. Jag vet i dagsläget inget om hon lever eller om hon gått över, men jag hoppas för hennes skull att det var lugnt och fridfullt för henne om och när hon gjorde det. Fortsättningvis hände det en del här hemma som för det mesta inte skrämde mej alls. Förutom nån gång som den gången när det bara small till borta i hörnet där min cd-spelare stod och spelade musik. Det small riktigt till så jag trodde det kom från en kanon eller liknande. Jag stängde av cd-spelaren och gick ut till mamma och pappa i vardagsrummet. Där frågade jag dom om dom hade hört smällen, och det hade dom också. Skakad gick jag tillbaks till mitt rum och satte mej vid datorn. En dag när jag satt vid pappas dator (min dator var enormt seg då den var jättegammal..) och kollade på en annan sida om spöken på engelska. Då kommer pappa in och frågar vad jag håller på med. Jag visar honom en bild på en grön "boll" som är ovanför en nyligen igengrävd grav på en kyrkogårdi England, och säjer att det är ett spöke. Då fnyser pappa och går därifrån. Jag blir arg och tänker "Låt honom fan få ett tecken så ska han få se att spöken finns!". Några dagar senare sitter jag och pappa och äter frukost i köket, då taklampan ovanför oss helt plötsligt börjar snurra utan som helst anledning. Dörrar och fönster är stängda och en taklampa gjord av armeringsjärn ska man inte kunna rubba så lätt genom en vindpust. Lampan snurra runt ett bra tag innan den saktade av och slutade snurra. Då titta pappa på mej och jag på honom, sen fortsatte vi att äta frukost som om ingenting hade hänt. Inom mej tänkte jag "Hah! Nu fick han så han teg" ungefär. Sen dess har jag inte hört honom säja nåt negativt om andar! Har också gjort observationer av en vit dimma ute i köket en eller två gånger när jag kom ut ur rummet för att äta lunch. Mamma sa att det var matoset jag såg, men så mycket matos kunde så lite mat inte producera på så kort tid. Dimman var nästan lika tjock som "tjockan" (vanlig dimma ute i skog och mark) brukar vara en tidig morgon över en myr hemma i Wermland (återigen min stavning, do not tuch). Den andra gången nåt skrämde mej var när jag låg i sängen och skulle just somna. Jag ligger vänd mot hörnet där tvn brukade stå och helt plötsligt så hör jag nåt eller nån som tar tre steg och sen försvinner ur tomma intet. Jag vänder mej snabbt om och somnar utan att tänka så mycket på det dagen efter. Jag har dessutom hört röster från vardagsrummet, som ligger vägg i vägg med mitt sovrum, men när jag kommer ut till vardagsrummet så tystnar rösterna och det är ingen där. Detta har upprepats flera gånger och jag är säker på att det är en man och en kvinna som stått där ute och pratat med varann. Jag har aldrig hört vad dom har sagt till varann, det har vart mest mummel. Det har dessutom hänt att nån har försökt få upp mej från golvet när jag suttit med ryggen garderoben. Då jag tittar upp ser jag en kvinna med stora, tjocka glasögon böja sej ner mot mej och sträcker ut en hand som för att hjälpa mej upp. Jag tar henne i hand men sen rycker jag tillbaks den och stirrar på henne och då försvinner hon. Jag tror detta var min mormor som dog när jag var ca 6 år, hon dog -96 och samma halvår dog två andra släktingar… Det är så många saker som har hänt att jag knappt minns dom, men det finns en del saker som verkligen ligger kvar i minnet och som jag aldrig kommer glömma. År 2004 vid jultid så åker vi upp tillbaks till Wermland (återigen min egen stavning, DEAL with it…) för att fira jul med familj och släkt. Vi hälsade på hos min morbror, (mamma hade och har många syskon), och åkte sen hem till stugan vi hyrde. Dagen efter det så åkte vi till mormor och morfars grav där även min morbror ligger begravd. Jag hade med mej kameran och tänkte ta kort på graven samtidigt som jag tänkte "Finns det nån här så visa er!". Tyvärr syntes det inget på bilderna jag tog på tre av gravarna vi besökte. Jag blev smått besviken. Så när vi kommer hem så sätter jag mej framför tvn och kollar på det sedvanliga Kalle Anka vid 15:00. Sen får jag för mej att ta kort på Thilda, en av våra hundar, och när jag sen kollar på kortet som jag tagit så är där en jättestor orb strax vid hennes flank, eller sida som det också heter. Jag är helt säker på att det är min morbror som följt efter mej och mamma till stugan efter att vi vart hos gravarna. Sen, nästan exakt ett år senare, så sitter jag och mamma i vardagsrummet och ser på tv. Helt plötsligt så känner jag att det luktar rulltobak och sprit i rummet. Exakt så luktade min morbror när han levde då han var alkolist och rökte ofta. Som många gånger förr blir jag inte rädd, utan bara tänker att han kom för att säja god jul eller bara säja hej. Så går det ytterligare tre år utan att det händer nåt som har med andar och liknande att göra. Höstterminen år 2007 är på slutet jobbigt eftersom en "kompis" till mej anser sej vara högre ställd än mej och beordrar mej att göra som hon säjer, så den "vänskapen" tar slut då jag säjer att hon kan ta resten av grejerna som hon lämnat i mitt rum och flytta ut om hon inte står ut med mej. Det hela slutar i att jag finner mitt rum på skolans internat förstört efter juluppehållet och jag vet genast vem det är som har gjort det. Men för att återgå till ungefär en vecka innan julafton. Jag sitter i mitt rum med datorn i knät och ser samtidigt på tv, då jag känner en kall vindpust dra förbi mitt ansikte. Jag ser mej omkring men inget synligt finns där. Så tittar jag upp mot luftutsläppet i taket (liten rund sak som släpper ut frisk luft i rummet) men vinden kunde inte kommit därifrån då luften kommit bakifrån mej och gått förbi min kind för att sen inte nudda nåt annat. Detta upprepas hela tiden fram till julafton. Men dagarna innan jul så känner jag att jag vill spela mina favorit metalskivor. Jag sätter på låt nr3 och när låten börjar spelas så känner jag hur det blir kallt och det känns som om nån vill mej nåt ont om jag inte slutar spela musiken. Jag gör så och sätter mej vid datorn igen. Detta upprepas i två dagar till innan jag får nog och tänker "Nu fan vill jag lyssna på den här skivan. Inget ska få stoppa mej". Jag spelar skivan men jag känner mej hela tiden iakttagen från alla vrår och hörn. Tillslut får jag nog och tar med mej datorn ut i vardagsrummet. Hela tiden fram till julafton känns det som om jag har två stycken som står och glor på mej när jag är i mitt rum och aldrig annars. Dessa några älskar verkligen att leka med min drömfångare som hänger i taket bredvid takfläkten, som för övrigt bara är på på sommaren. Drömfångaren kunde och kan fortfarande börja svänga häftigt utan att nån eller nåt. Har aldrig fönstren eller dörren öppna när det händer, det händer alltid samma tid innan jag skulle somna. Vid samma tid som drömfångaren började svänga så var det iskallt på en punkt precis bredvid huvudänden av sängen. Varje kväll var det iskallt där och jag kände hur nån stirra på mej, och varje kväll var jag tvungen att tänka samma sak "Snälla, jag vill sova. Lämna mej i fred". Det hjälpte inte mycket utan jag somnade medan dem stirrade i nacken på mej medan jag sov. Sen kom julaftonen och klockan hann bli runt två innan jag fick öppna första paketet. I det låg en kameramobil som jag tog kort med så fort jag satte på den och fick upp kameran. Jag tar kort på Donna, våran andra hund, och tro mej eller ej när jag ser att där är TVÅ orber sävande bredvid henne! Jag tänkte "Okey, där fick jag bevis på att det är nån här hos mej. Kan ni gå nu?". Det var lugnt resten av den dagen, med undantag av cold spoten bredvid sängen och den svängande drömfångaren när jag skulle gå och lägga mej. Juldagen var lugn och samma med annandagen. Sen började samma saker att hända igen för att sen försvinna vid nyårsafton. Jag tror och vet att det var min morbror och jag tror att det var Greta eller kvinnan som bott i Rwanda som kom på besök med honom. Jag misstänker dessutom nån av dom två kvinnorna för att ha stått och mumlat tillsammans med min morbror, men av dom två som jag misstänker så känner endast en av dom min morbror och denna hon är Greta. Jag har aldrig sett eller ens mött Greta (vad jag vet), men på nåt sätt så känns det som om jag har gjort det tack vare dessa händelser. Ett problem kvarstår dock och det är att jag vill verkligen veta om det är min morbror och Greta men även kvinnan från Rwanda som har hälsat på och fortfarande gör det. Jag misstänker även att dom kan vara mina guider eller nåt, men jag vet inte vart jag ska vända mej för att få veta det 🙁 Jag vet att det blev mycket text nu, men det blir så när man inte kan korta ner och inte vill dela upp det i flera delar då man inte har tid :/ Detta är sant, men ni som inte tror mej, gör inte det då. Och jag vill inte ha otrevliga kommentarer från er heller //Vargen

När munkarna bodde på slottet hade de egen kvarn där de malde sitt mjöl. En fattig pojke från bygden hade en svältande familj och beslöt sig för att "låna" lite mjöl av munkarna. Han kom in i kvarnen och munken som skulle vakta sov gott. Pojken smög sig fram på tå och var tvungen att gå förbi munken.Pojken tog en liten säck mjöl och skulle gå samma väg tillbaka ut då munken vaknade, grep tag i pojkens ben. Munken kravlade upp och började jaga pojken runt i kvarnen men munken föll så olyckligt och dog. Pojken blev så rädd att han blev kall och spelade aldrig på sin flöjt igen och dog strax efter besöket i klostret. Ibland kan man höra pojken spela de underbaraste melodierna på sin flöjt och jag har hört honom många gånger. Blev inte rädd bara glad.

Detta jag ska berätta om nu hände min mamma och hennes kompis, och är helt sant. Tjejerna var ca 16 år gamla och bestämde sig för att dom skulle sova hos min mamma i helgen som kom. Dom gjorde som dom sagt och Annelie kom. När de hade blivigt mörkt kom Annelie med iden att dom skulle göra ”anden i glaset” dom ritade upp en spelplan och ställde lite frågor Men fick inget svar så dom slutade göra det och läste istället på min mammas rum. När dom hade släkt gled en röd ”prick” längs väggarna fram till Annelies säng. Då mamma hör henne väsa fram ”Lotta tänd ljuset”, mamma tänder och frågar” vad är de Annelie?”. ”Inget, jag inbillar mig bara”, svarade hon och mamma släkte igen. Då hon ser samma ”prick” glida fram över väggarna och fram till Annelies säng och Annelie väser”Lotta Tänd Lyset”. Mamma tände och frågade åter igen, ”Vad är de Annelie??” Hon svarade ” Jo, varenda gång du släcker ljuset känns det som om någon försöker strypa mig!” Mamma går fram till Annelies säng och tittar på hennes hals, och mycket riktigt finns där strypmärken från grova manshänder. Annelie fick panik, mamma springer till min mormor och berättar vad som hänt. Hon ger Annelie lugnande, sedan fick Annelie sova mellan min mormor och morfar och mamma låg framför mormor. Detta är nog inget trevligt att få uppleva. Eller vad tycker ni??