Hej! Detta hände för bara några månader sedan när jag och en kompis var ute och gick efter att vi varit och handlat på konsum. Det hade blivit mörkt tidigt och nästan alla gator var övergivna. Det var väldigt kallt så vi bestämde oss för att gå hem till mig. Vi tog den snabbaste vägen, in på en liten gata där det nästan aldrig är någon ute. För några år sedan byggdes det en kyrka där. Mitt när vi svängt in på gatan och står bredvid kyrkan, som är stängd, tvärstannar jag. Min kompis vänder sig om och ser samma sak som jag. Ett litet barn som sitter och stirrar på oss genom fönstret. Han är alldeles blek. Det var lika mörkt i kyrkan som det var ute, så det var ändå lite svårt att se. Plötsligt hör vi ett ljud som kommer runt gatknuten. Vi tittar snabbt dit men inget syns. Då tittar vi upp mot fönstret igen. Pojken är borta. Min kompis och jag blir rätt så skrämda och vi går med rask takt mot min lägenhet. Vi sitter och pratar hemma hos mig om det nån timme, sen så sticker han hem. När jag ligger i min säng tycker jag att jag ser nåt i mörkret. Det liknade ett flinande ansikte. Jag tänder snabbt lampan, och där syns ingenting. Detta är en av mina få upplevelser, som jag hoppas ni tycker var intressant! //Martan

Detta var en helt vanlig vardagskväll för ca 1 år sedan. Jag och min storasyster var inne på toa för att borsta tänderna, mamma satt vid datorn i rummet bredvid och på nedervåningen låg pappa i soffan och kollade på tv. Rätt som det är, så ropar pappa lite panikslaget på oss. Vi springer ner och det vi får se är lampan som är över soffbordet gungar fram och tillbaka. Pappa svär på att han inte har rört den och vi andra har inte kunnat göra så att den gungar. Vi har varit i rummen som inte ens är över vardagsrummey. Inte ens om man hoppar i hallen och inne på mitt rum som är över så sätts den i gungning. Det var läskigt. Men det värsta var att nästa kväll så kom pappas kompis på besök, och han hade med sig en kompis. Han sa att han kunde se andar. Och han sa en massa saker om att min gammelmorfar(som är död) är här och tittar till oss. Tex han visste att mamma var gammelmorfars favoritbarnbarn. Och han sa även att lampan började gunga för att anden visste att han skulle komma nästa kväll. Läskigt tycker jag själv! Ryser bara jag tänker på det! 😮

Jag vill bara berätta om en läskig sak som hände mig igår och jag vill få bekräftat om händelsen är en slump eller om det ligger något mer bakom. För exakt en månad sedan dog min älskade katt, hon blev påkörd men levde fortfarande och vi var tvungna att söva ner henne eftersom hon var förlamad. Mitt hjärta krossades den morgonen eftersom jag och kisen hade bara varandra ett bra tag i vårt liv. Hon var som en medlem i min lilla familj. Min man som hade väldigt svår för att ha katt var också mycket förkrossad och efter ca en vecka efter att vår kise gått bort räddade han en kattunge från avlivning och tog hem den till oss. Min katt som gått bort fick ett halsband av mig med en pingla två dagar innan olyckan och vi valde att spara halsbandet. Vår nya kise påminner mycket om den förra och den är mycket sällskaplig. Igår när vi var ensamma hände något mycket märkligt.. Kisen låg bredvid mig och sov mycket djupt och jag försökte men min tandvärk lät mig inte få en blund. Kisen vaknar och lägger sig en meter från mig och somnar om. Plötsligt slänger sig kisen på golvet och stirrar på soffkanten i ca 2 minuter. Sedan reser hela pälsen sig upp och svansen blir alldeles tjock ( så brukar den göra när min brors hund hälsar på)trots att det bara är jag och hon i lägenheten. hon smyger runt soffan med blicken fäst på soffkanten och plötsligt kommer min man hem för att hämta ett par nycklar och kisen blir normal. Min man gick och kisen satte sig på soffkanten hon stirrat på och sedan sträcker hon sig mot taket och stirrar uppåt precis som om det finns något där hon försöker till och med sträcka tassarna uppåt och börjar jama. Sedan hoppar hon ner och går till bordet där min förra katts halsband ligger och luktade på den för att sedan lämna det bredvid mig… efter det somnade hon på nytt. Jag måste säga att jag rös i hela kroppen och kröp ner under täcket ännu mer i soffan och slumrade till i ett par minuter för att sedan känna en kall vind genom vardagsrummet och jag vänder mig om och ser att balkongdörren står på glänt ! Där brukade min förra katt gå in och ut genom, det är omöjligt att dörren öppnats sig själv och varken jag eller min man kan förklara vad som hänt. Vad tror ni ?

Min familj har hyrt en stuga på en ö i ett par år. Där finns det en flicka. Första gången jag såg henne var utomhus, hon stod vid ett träd. Det enda jag lade märke till var hennes kläder. Dom var.. konstiga. Första gången jag förstod att hon var ett spöke var när jag var ensam. Alla andra i min familj hade åkt för att handla mat. Jag satt och tittade på TV när jag hörde att någon öppnade ytterdörren och gick in. Jag ropade hej, för jag trodde att det var någon i min familj. När ingen kom vände jag på huvudet för att titta mot dörren. Då inser jag att flickan står framför mig, kanske en decimeter bort. Och som hon stirrar! Helt plötsligt vänder hon sig om och går. I samma ögonblick som hon försvinner ut genom dörren kommer min familj hem. Jag frågar dom om de såg någon, och de svarar nej. Det var det första, av lite för många, gånger jag sett henne. Men den otäckaste gången var när jag dök med mitt cyklop. Jag ser henne flyta under mig, alldeles blå. Helt plötsligt öppnar hon ögonen och stirrar på mig med "ond blick". Jag blev jätte rädd och simmade som en tok upp mot ytan. En gång låg jag och sov. Helt plötsligt vaknar jag av att min dörr är öppen. Jag antar att det var min mamma som öppnat den, och går och stänger. Jag somnar om, och vaknar igen av att den är öppen. Jag stänger den igen, men den här gången ligger jag vaken. Efter kanske fem minuter ser jag handtaget tryckas ner och dörren öppnas. Men det finns ingen på andra sidan dörren. Jag har försökt "prata" med henne. Men bara lyckats få ur henne ett ord: Sara.

Vi är några killar som jobbar på Gotland så företaget hyr ett hus vid ringmuren,det är 2 små lägenheter med garage under, det är ett jätte gammalt hus.Jag sover själv i ena, två i andra och ibland har jag chefen boende hos mig en natt.Det började första Söndag natten när vi kom fram färjan kl 01.00 jag vaknade av att någon höll mig i fingrarna på höger sida av dubbelsängen,och jag for upp snabbare än tuppen och tände lampan fast där var inget,så jag trodde att jag bara drömde!. Sen nästa Söndag när vi hade kommit så vaknade jag igen av att någon höll mig på axeln på höger sida av sängen igen och jag for upp och tände men där var inget,så jag tänkte jasså bara en dröm igen!. Sen Söndagen igen så vaknade jag av att jag kännde hur sängen bakom mig sjönk ner alltså den på höger sida precis bakom mig, och jag for upp riktigt rädd och tände men inget var där så jag la mig igen,sen hände det 2 gånger till samma kväll,och jag som inte ens brukar vakna av åska??.Efter det så började jag ana grejer jag berättade för dom andra fast det var ju förstås ingen som trodde mig!. Efter det var det lungt någon vecka tills det var Onsdag och chefen var i lägenheten vi hade pricis gått och lagt oss jag på undervåningen och chefen övervåningen,och så hör jag en rejäl smäll på kylskåpet,jag har köket som granne. Jag frågar chefen dagen efter om han hörde det, men han hade öronproppar i för att det låter så mycket i lägenheten ,så han hörde inget. Sen tog det typ 3 veckor och jag hade nästan glömt bort händelserna,jag vaknade typ 02.00 tiden av att det knackade på dörren till lägenheten jag trodde först att jag drömde fast bara några sekunder efter så knakar det på dören till toan bara några meter från mig i sovrummet det var 3 snabba knakningar hela tiden,jag lovar att då blev jag rädd så jag låg stel som en pinne hoch hörde att det knarade i golvet närmare och närmare köket,och så stannade det utanför sovrummsdörren i köket,jag var precis stel av skräck jag tänkte om dörren öppnas så springer jag ut och kommer alldrig mera tillbaka,jag låg där i tyst väntan och rätt som det var så knakar det 3 snabba gånger på köksbordet,och jag tänkte!!bara sommna om bara sommna om!och det gjorde jag!!på morgonen så tänkte jag nu tror jag på det!!innan har jag bara halv trott på sån men nu VISSTE jag att det finns övernaturliga saker!. Jag berättade vad som hade hänt för dom andra!men som vanligt så trodde ingen på mig,dom gjorde narr av mig hela veckan och skojade om pyslingar och troll,men för mig spelade det ingen roll för jag visste vad jag hörde!jag lovar att hela den arbets veckan var helt grå för mig jag vågade knappt sova där!men jag tänkte!!inget jävla spöke ska få mig här ifrån. Veckan efter så blev jag sjuk så jag stannade hemma så dom andra 2 killarna åkte över själva. Sen när jag kom tillbaka så fick jag höra att grabbarna hade fått besök också!. Den ena killen var på övervåningen och den som trodde minst på mig satt i köket och lekte med datorn!och plötsligt så knakar det på dörren 3 gånger,först en och någon sekund senare 2 till så han går för att öppna fast där är ingen, jag småste såga att huset ligger på en bakgård och det är en lång trappa upp så det borde inte vara någon som gått fel.He He tänkte jag nu fick han själv veta.Och jag kan säga att han var väldigt tyst efter det. Samma vecka när jag var borta från jobbet så var chefen i lägenheten på Onsdag natten han vaknade av en smäll på undervåningen där jag sover så han blev också lite rädd sen plötsligt hör han någon som går fram och tillbaka på undervåningen sen bara försvan det!och han sa att han var livrädd!.Efter det så har jag bara varit med om små grejer tex att det alltid börjar och knaka i golvet i hallen pricis som om. någon går där.Och att jag vaknade att någon knakade mig på stortån 3 gånger när jag pricis skulle somna,jag blev så förbanad och skrek ,LÅT MIG VARA!!, jag sparkade till med benet och jag kännde att jag kunnde känna ett visst motsånd med mot benet.Så alla börjar nu bli lite skraja och vi vet att vi ska bo där några månader till. Jag har pratat med ägarna innan det här hände det var hon som sa att det var ett jättegammalt hus,och dessutom var det en gammal gravplats från långt tillbaka i tiden och då kanske vi pratar om flera flera hundra år tillbaka precis brevid huset som är uppgrävt nu i våran tid!. Jag återkommer om vi är med om fler saker medans vi bor här.

Det händer igen. Fredagen den 5e december skedde det igen. Enligt historier så har det bott ett par i vår lägenhet vid 60 års ålder. Och enligt historier så dog fru hulda hastigt i sovrummet, och det sägs att hon dog av hjärtinfrakt. Herr Hjalmar fick panikslag och ringde efter ambulsen, det var för sent, det gick ej o rädda hustrun. Hjalmar blev väldigt deprimerande och fick nån slag knäpp tillstånd. Det skedde också precis på en fredag då dom skulle gå ut o roa sig med en fin middag som 60 års present till Hulda. Hjalmar sörjde bra länge, till slut orkade han inte, han ringde sina kompisar o bad dom komma hämta deras hund som är en scabrador hanne. Hans son kom och hämtade hunden, han hade sagt att han ska bara till vänner för han orkar inte va själv hemma. Dan efter sonen skulle lämna tillbaka hunden hade hjalmar hängt sig i vår garderob som ligger vid hallen. Hunden satt kvar i bilen medans sonen ringde på dörren för att kolla om han var hemma. Han hade extra nyckel så att han kunde ta sig in. Men Hjalmar hade hängt sig i garderoben. Detta skedde några hyrestgäster före oss, vi visste ingenting när vi flyttade in, men sen en god vän till sambon berättade om paret som dog i vår lägenhet. Ibland när vi går och lägger oss på natten kan vi höra att det är någon som står och nynnar i köket och ibland kan vi även höra krafiga duns i garderoben mitt i nätterna. För en tid sedan så kunde vi även känna att det kändes som täcket glider sakta av en, sambon kan vakna hastigt tack vore att hon känner att täcket glider av henne, hon frågar om det var jag men jag sov som en stock, ibland kan även jag känna att täcket glider av en. Lampan i vardagsrummet kan börja svaja utan anledning om man sitter o tittar på film sent om nätterna. Dessa fenomen brukar oftast hända frammåt helgerna, våra hundar är nervösa o har svårt o somna. Min sambo har en låda med kattaska i, vi kan även höra att det är nåt som prasslar i golvet om nätterna när vi lagt oss. Så jag tror att vår bostad har nån öppning till en okänd värld, alltså till en s.k ande värld eller nåt, men det är bara mina upplevelser som både jag och sambon upplever nästan varje helg. Ha en bra dag.

Du som har läst berättelsen "Staffan", här e fler mystiska händelser från mitt stall: För länge sen brann mitt stall ner. Man byggde då upp det på ett annat ställe på Djurgården o i närheten av stallet låg ett psykhem. Det var ganska dålig ordning där o patienterna fick gå långa promenader utan tillsyn. En dag kom aldrig en man tillbaka efter en promenad och man letade länge, utan resultat. Långt senare började folk säga att de sett mannen, målad som en clown. I närheten av stallet ligger ett litet torp där en familj bodde på den tiden. En dag såg de clownen utanför sin trädgård ode blev rädda o stängde dörrar och fönster om sig. Ryktet om galningen hade spridit sig. Då kom de på att de glömt hunden utanför. När de gick ut var det första de såg hundens huvud på staketknoppen. Det sägs att hunden begravdes i skogen och att den vaktar clownens grav. Det sägs även att man hör hunden skälla när clownens spöke är i närheten. Alla djur är rädda för honom och varnar när han är nära. Nu står huset öde och flera hästar jag har ridit har tvärstannat o vägrat gå förbi huset (INGEN tillfällighet!!!) En tjej som ledde en häst genom skogen till hagen hörde en gång hur några småhundar från en kennel skällde som galna och hästen blev helt stel. Allt hade varit normalt (alltså att djuren blev rädda för varandra) om inte hästen stirrat rakt ut mot skogen, istället för mot hundarna, och hundarna började skälla när hästen precis gått förbi. Hästen slet sig plötsligt och sprang tillbaka till stallet fast den gått den här vägen många gånger. Nu skällde hundarna ännu värre och tjejen som lett hästen fick en konstig känsla i magen. Än idag undrar hon om det var clownen som var i närheten…

Första gånden jag sätt en ande/spöke var när .jag var i bro med min familj på ådö camping. i vår husvagn. så sov alla, Jag var vaken och spelade Habbo som jag alltid gör :P. Så såg jag en man/kvinna gå utanför förtältet som gick. fram och tillbaka. jag gick och kollade ut då vare ingen där. sen när jag gick in igen o satte mej vid datan var personen där igen.. senare typ efter en halv timme. blev jag pink nödig. å jag vågade nt gå för de var ute dass. och de e ganska långt dit. men jag gick endå för annars skulle jag pinka på mej. o.o. så när jag gick ditt hände det inget men när jag gick tillbaka stod det ngn framför mej jag tänkte att det kanske var personen utan för husvagnen. och när jag gick framåt. så försvann han/hon. jag trode jag blivit galen eller nåt för jag har aldrig trott på spöken/andas. lr sätt de tidigare. Vad ville han/hon??! ——————————— Och en annan sak. Jag och min kompis var i på min skolgård. och vi har typ en liten skog typ som heter träsket där.. och vi såg en Kvinna. Och vi titta på henne och hon stod bakom ett träd. Sedan när vi pratade. då var hon borta. och efter en stund så gick vi till ett ställe som heter gulsippan. vi såg henne uppe i skogen vid vägen till gulsippan. jag gick upp på stigen där hon stod. men hon sprang därifrån. sedan så stod hon plötsligt några meter framför oss. min kompis gick bakom mej jag vände mej om för att säga att hon var där. men hon såg henne nt då. sen när jag kolla fram var hon borta. asså jag vände mej skita snabbt . och ifall hon sprang skulle vi höra henne för hon var inte så långt borta. och på sidan åkte de masssa bilar och de var ett högt stacket där oxå. och på andra sidan vare massa träd uppåt backe. hon skulle nt kunna spring upp därifrån såå snabbt. o.o

Detta hände för ungefär ett år sedan. Jag skulle hem efter skolan men halvägs hem kom jag på att jag hade glömt min matte bok och vi skulle ha matte prov nästa dag. Så jag började gå tillbaka men just som jag kom in genom skolans port så kände jag ett kalt vinddrag, jag struntade i det och började gå mot mitt skåp. Det var inga andra elever i skolan (klockan var nästan fyra.) och mittemot våra skåp är det en bänk man kan sitta på. Jag tog ut ut min bok och jag kände vinddraget igen och vände mig om och där satt en pojke och stirrade på mig. Han var inte mycket äldre än mig och hade svarthår. Jag kände först hur min puls började slå men jag kom på att spöken inte kunde göra en så ont så jag frågade vad han hette. Han svarade att han hette Peter och var 15år. Jag undrade vad han gjorde i skolan och han sa att skolan var hans fristad eftersom han inte hade det lätt hemma. När jag frågade hur han dog ville han inte svara utan bara försvann. Men det var inte sista gången jag såg honom. Han började förfölja mig och väl hemma började han slamra i lådor och skrämde min lilla syster som bara var ett år. Jag sa att han skulle gå och låta oss vara. Han sa att han inte kunde för han inte visste om han skulle vara välkommen till andra sidan men jag sa åt honom att det inte var någon fara. Peter gick över till andra sidan men jag har ibland sett honom i skolan men aldrig mer än några minuter. Jag hoppas att han äntligen fått ro.

Jag bodde en gång i ett stort hus som var på 400kvm byggt 1933 och själva boytan var mestadels på övervåningen, dvs, kök, wc, vardagsrum och 5 sovrum. Det första man kom i i på övervåningen var hallen, från hallen kunde man se genom vardagsrummet och hela korridoren som alla sovrummen var anslutna till, mitt sovrum var längst ner i korridoren så när jag stod där vid sovrummsdörren kunde jag se ända bort till hallen och dörren som var vid trappen. Hela tiden jag bott i huset så har jag sett att lampan i hallen varit tänd på morgonen när jag kommit ut från sovrummet, tänkte väl oftast att: jag var nog så trött igår att jag glömde släcka den, dessa tankar hade jag i kanske ett år innan jag faktiskt kom på att jag faktiskt vet massa gånger att jag släkt i hallen innan jag gått ner längs korridoren till mitt sovrum. Slag i saken tänkte jag, riggade upp min Sony handycam med nightshot o tänkte sova exakt så länge som bandet skulle räcka (180 minuter), riggade upp kameran utanför min sovrumsdörr på stativ riktad mot hallen så ma kunde se hallampan. När jag satte igång kameran var all belysning i hela huset släckt (inkl hallampan), jag ställde klockan på 2 minuter innan bandet skulle ta slut och la mig ner för att sova. klockan ringde och jag klev upp o öppnade dörren och till min förvåning så såg jag att lampan i hallen som vanligt var tänd, tänkte att jag måste se på bandet när den tänds och hur den tänds, knappen till lampan i hallen var åxå synlig även på bandet. Eftersom jag stod bredvid kameran i ca 1 minut innan bandet tog slut och lampan var tänd redan när jag kom ut från sovrummet så blev jag ju såklart nyfiken hur det kunde vara möjligt, jag tog med mig kameran in i sängen för att kolla igenom minut för minut, lampan tändes aldrig på filmen, inte ens den minuten när jag stog bredvid kameran och tittade på lampan och såg att den var tänd, detta var i dec månad så det var kolsvart i hela huset förrutom i hallen. Kunde inte se nån i nightshot heller på inpelningen förrutom några små orber förståss. Jag blev förbryllad hur fasiken lampan kunde vara tänd i verkligheten men inte på filmen fast jag stod bredvid kameran sista minuten den spelade in och såg att lampan var tänd, men inte på filmen, inte ens den sista minuten på filmen… :S, detta är nåt jag inte kunde ha makt över och efter detta att jag spelat in så började en massa konstiga grejer att hända, dörrar som smällde, kranar som var sattes på, lampor som var tända och släkta i tid och otid, tyckte jag hörde folk prata ute på gården, hörde röster på nedervåningen, saker som bara försvann utan vidare.. bla en helt sprillans ny teflonstekpanna som kostade över 500:-, massa andra grejer, vaknade ibland på natten av att mitt täcke låg långt ute på golvet i sovrummet… Jag var helt enkelt tvungen att överge huset… flytta därifrån, jag tog mina saker och flyttade, huset stod tomt i 4år innan jag fick nån köpare, i det laget var huset så förfallet och verkligen helt livlöst att jag fick sälja det för en symbolisk summa som 20 tusen, själv hade jag betalat 185 tusen… kändes inte bra det heller… Det var inte på tal att ta dit en andeutdrivare eftersom det blev värre när jag hade besök, och sista tiden jag bodde där var jag knappt hemma alls.. Detta är den konstigaste grejen jag varit med om.. ge mig gärna lite respons på detta.. // Daniel