Detta är det obehagligaste som hänt mig. Det är också lite pinsamt då jag alltid varit en som inte "tror" Men jag vet ju att det hände.Det utspelar sig strax före jul på en gammal Skåne gård 2004. Jag och min sambo skulle fira jul hos hans föräldrar. Dom bor i en skånelänga och för att ha plats för gäster har dom gjort om det gamla svinhuset till gästrum. Det gamla svinhuset ligger en bit ifrån huvudhuset men då det finns toalett och bad där uppe är det inga problem. det finns häller ingen stig eller väg i närheten av "svinahuset" utan det ligger en but upp med en altan utanför. Vi har sovit där tidigare och jag som är otroligt lättväckt har verkligen sovit bra där då det verkligen är tyst om nätterna. Gården ligger långt från stadens brus och det är verkligen jätte vackert och lugnt, fram till denna natt. Det var som sagt några nätter innan jul och det var rätt kallt så vi har en kamin som värmer oss om natten. Vi gick i alla fall och lade oss vid 22 tiden. Jag somnade rätt fort också min sambo. Någon timme senare vaknade jag och känner att det är kallt. Jag som sover närmast dörren ser ju ut lätt och där ser man "månljuset" strömma in genom fönsterna dock ser jag inte fönsterna. Och jag tänker vi borde hälla på mer pellets i kaminen så det inte tar slut. Jag sträcker ut armen för att "känna" efter min Sambo, så vi kan göra det ihop men det är tomt.Då ser jag i månljuset en skugga av en man gå förbi och jag tänker jaha han är uppe och fyller på kaminen. Så jag väntar för att han ska krypa ner igen. Det går säkert 5 minuter men han kommer inte. Till sist ropar jag min sambos namn för jag tror det är något fel på kaminen. Då svara han bredvid mig i sängen var är det? Mitt hjärta stannade nästan och jag blev alldeles kall. Jag blir så paff att jag frågar – Var du uppe nyss och fyllde på pellets? Svaret jag får är inte chockande, nej jag sov ju…. Men jag undrar än idag vem/vad gick förbi fönstret? och varför blev det så kallt, när kaminen var på och allt?? Sedan denna händelse har jag jätte svårt att vara där, speciellt själv. Ytterligare en incident har hänt på gården men det får jag berätta om senare.

Hej , min föräldrar har gjort om ett gammalt sjukhem / ålderdomshem till ett lgh hotell och folk som jobbat där innan sägs ha sett en flicka gått i korridoren . MIn syrra bodde nere i källaren själv ganska länge och det försvann massa saker från hennes toalett , den va dock mittimot hennes rum så hon var tvugen att gå ut ikorriodren men hon hade den alltid låst och ingen annan bodde där . Efter det har saker försvunnit från min mammas kontor . VI var där en kväll för att fira min födelsedag med släkten , min moster va ivrig att se massa spöken så vi gick till det rummet där den där flickan hadde bott, vi knackade på inget verkade hända , tills vi vände oss om , då hade kottarna åkt ner på golvet som stog i en låda/hink som är omöjligt att dom kan trilla ut , efter ja hade varit på hotellet gick ja och min bror hem för ja skulle packa , skulle resa bort dan efter , då ja la min t-hirt på min soffa , dock inget annat låg på soffan, jag gick in till min brors rum och bad han välja en kofta, när ja väl kom tillbaks för att lägga ner en kofta och t-hirten va t-hirten helt borta , vi letade i genom hela mitt rum alla lådor allt , men den va borta , har fortfarannde inte hittat den . Tar spöken saker för en ?

Jag har inte varit med om mycket men på de senaste dagarna har läskigheter bara öst in! För en vecka sedan började jag rida på Emaus lantgård i Uddevalla, jag och några kompisar bestämde oss för att sova över… det ångrar jag nu! Vi hade hört berättelser om en Greve som dränkte sina barn och sin fru en efter en i brunen på Emaus. Han dömdes till halshuggning. Vår lärare sa att han spökade på Emaus och att han hade en häst som man släppte ut i skogen . Ofta tänkte vi… när klockan närmade sig tolv på natten bestämde vi oss för att gå och lägga oss. Vi sa god natt till hästarna och gick ut lite (innan vi skulle gå och lägga oss alltså) jag rycker till när jag ser en vilt främmande häst utanför hagen! Men så försvinner den i tomma intet. Och på grus vägen ser jag med stor fasa en man utan huvud gå omkring!Vi vänder oss genast om och springer ifrån den där mannen men i det gula huset som man springer förbi såg vi tre barn (huset har stått tomt i över 30 år!)i fönstret. Men nästa dag vaknar vi på grusvägen och undrar vad som har hänt. När vi pratar om saken visar det sig att vi alla har varit med om samma sak! Vi kan inte ha drömt samma drömm!? _________________________________ För snart två veckor sen dog min gammel farmor, vi stod varandra väldigt nära och jag gråter fortfarande dag ut och dag in. Men i förrgår drömmde jag… Det var konstigt, jag kände och kände smak i drömmen vilket inte man kan göra i en dröm… det var bara jag och min Aja (som vi kallade henne)i drömmen. Jag tror att det hände att Aja tog mig med sig så att jag fick säga hejdå…

Efter många timmars skrattande och farande kröp vi till sist upp på loftet, jag och mina tre vänner. Vi pratade länge, ända tills vi bestämde oss för att vi borde lägga oss om vi överhuvudtaget skulle orka gå upp på morgonen. Klockan var nog runt 3 på natten. Jag kröp ner på min luftmadrass. Efter ungefär 20 minuter hörde ja en smäll nerifrån stallet. De var säkert hästarna, så ja låg bara kvar och väntade på att somna. Min kompis sa typ; – Va varedär? Vi andra sa bara ”Vaddå?” Efter ett litet tag så skrek hon till. Alla blev typ as rädda. Hon hade sett någon sa hon. Vi kurrade ihop oss i nått som liknade en hög. Min vän skakade nästan. Jag har aldrig sett henne så rädd. Plötsligt kände jag mig helt kall inuti. Jag såg nått borta vid trappan. Trots att de svarta håret hängde rakt över den flickans ansikte. Vi alla bara typ skrek rakt ut. Hon var klädd gammaldags och tårar rann ner för hennes kinder. Hon kunde inte vart mkt äldre än typ åtta år. Min häst gnäggade nere i stallet. Jag var typ väl medveten om vem de var, alla kallade henne ’loftflickan’ eftersom ja aldrig varit riktigt med på de här med spöken, jag blev så jäävla rädd! De sägs att hon jobbade som nått slav liknande. Hon gick långsamt ner i trappan och försvann. Minnet kommer gnaga sönder mig för alltid.

Det är lite rörigt men försök förstå vad jag vill ha sagt. —————————— Mitt hus som jag bor i är utbyggt under flera årtionden, jag bor i den äldsta delen av huset som är från 1930 talet nån gång. Det var en helt vanlig kväll och jag skulle gå och lägga mig, jag trodde på spöken innan det här hände men det här bekräftade allting!! Jo, jag låg där i sängen, somnade och vaknade 5 minuter i tolv mitt i natten, låg vaken i ca. 5 minuter sen försökte jag somna om. Men då, precis när jag skulle försöka sova, hör jag steg som börjar halvvägs upp för trappen (trappen och hela golvet är väldigt knarrigt) fortsätter igenom hallen, in i mitt rum. Efter bara 5 steg in i mitt rum försvinner stegen, livrädd såklart ligger jag kvar i sängen stel som bara fan och gömmer mig under täcket och täcker för öronen så gott som det går. —————————- När jag sedan några månader senare hade en kompis som sov över, hörde hon samma sak som jag hade hört. När jag sedan gick ifrån mitt rum och hon var kvar där kände hon att 2-3 personer iakttog henne från olika håll. Den känslan har jag hela tiden på just mitt rum och i den nyaste källaren. ——————————— Sen några veckor senare hände samma sak mig igen, hörde stegen men denna gång skrek jag högt som bara fan, SLUTA FÖR FAN!! För att jag var så rädd. ——————————— Jag hade en till kompis som sov över (inte samma som den första) Hon hörde oxå dom där stegen, hon blev skiträdd och ville inte sova där på en månad, sen när hon väl kom tillbaka och sov hemma hos mig, vaknade hon 5 minuter i tolv. Mådde skitilla, helt plötsligt, sprang hon iväg och spydde. Lite skumt med just 5 minuter i tolv tycker jag. ——————————— När det hade gått ca. 3 veckor efter det, hörde jag ca.7 steg rakt igenom mitt rum. Men vid det här stadiet av spöken har jag vant mig vid allt, och skriker bara: SLUTA!! Varje gång jag hör nåt. ——————————— För att ni ska få allt att hänga ihop lite mer, som alla vet, sjunker gamla trähus ihop litegrann med åren, så precis innan mitt rum har hela golvet lyft ca. 3 cm från balkarna. Det knarrar skitmycket när man går in i mitt rum, det är även en planka över trappen, som kanarrar extra mycket, trappen knarrar oxå extra mycket. ——————————— En annan sak förresten, när jag hade somnat, vaknade jag 5 minuter i tolv. Det kändes som nån satt på sidan av min säng, när jag tittade dit, typ "reste sig spöket" upp´. Scary stuff, I know!!

För två veckor sedan ringde min syster och berättade att vår mamma gått bort bara några minuter tidigare. Det var väl inte helt oväntat; hon var gammal och sjuk men hade blivit lite piggare så vi trodde hon skulle vara hos oss ett bra tag till. Så att hon helt sonika en kväll bara la sig ner och slutade andas kom ändå som en överraskning. Min första reaktion var bara: oj, det gick fort. Jag hade planerat att besöka henne bara tre dagar senare (hon bodde 45 mil bort) så det kändes lite snopet. Min syster grät i telefon så hon kunde inte prata så jag avslutade samtalet, vi kom överens att höras nästa dag och efter en stund gick jag ut i köket för att hämta ett glas vatten. Där jag stod vid köksbänken fick jag en lite pirrande känsla. Jag vände huvudet åt sidan och där stod hon, min nyligen avlidna mamma. Hon var sig lik sedan jag sist träffade henne 3 veckor tidigare, liten och smal men nu helt rak i ryggen vilket hon inte var då. Hon hade även andra kläder på sig än de jag såg henne i sista gången. Jag blev inte ens rädd utan mest glad, sa hej, är du här. Självklart fanns tanken att jag bara inbillade mig men då hon pekade på kaffebryggaren blev jag nästan lite full i skratt. Så länge jag kan minnas har mamma pimplat kaffe varje vaken stund, och att vid detta tillfälle sätta på en panna kaffe kändes helt naturligt. Så jag fixade kaffe, och medan jag stod där och väntade på att det skulle bli klart försökte jag prata med henne men hon sa ingenting. När kaffet var färdigt hällde jag upp en kopp åt oss var och sa att jag skulle gå och sätta mig i vardagsrummet. Mamma satte sig på en stol i köket och tittade efter mig. När jag kom tillbaka in i köket lite senare var hon borta. En vecka senare besökte jag min syster och berättade denna historia. Min syster, som satt hos mamma när hon gick bort, frågade: "Vad hade hon för kläder på sig när du såg henne?" "Det var lite halvmörkt i köket men det såg ut som ett vitt nattlinne, med trekvartsärm, lite rynkor fram och nåt slags ljust mönster på", svarade jag. Min syster tittade på sin man och båda log. Det visade sig att ett sånt nattlinne, vitt med rynkor fram och ljusrosa små rosor på, var precis det min mamma hade haft på sig när hon dog… Och jag visste inte ens att hon hade ett sånt…

Kan inleda med att berätta att min första kontakt med morfar skedde kort efter han dog, han kom till mig i drömmen för att ta adjö antar jag. Det märkliga med själva drömmen var att han visade att min mormor skulle flytta från huset och till en lägenhet. Mormor bodde vid det tillfället i deras hus och hade ingen anledning att flytta. Jag träffade min mor några dagar efter och kände att jag var tvungen att berätta för henne om min dröm. Det visade sig att mamma den dagen pratat med min mormor i telefon och hon berätta att hon tänkte sälja huset och flytta till just en lägenhet… Bara en slump? Kanske det vem vet? Sen har jag haft en dröm till, i drömmen ringde min morfar på dörrklockan och jag öppnade dörren, jag tittar på honom och blir rädd samtidigt som jag säger; du är ju död!!! och stänger dörren igen. Sen har det varit lugnt tills för ett tag sedan. Jag satt hemma hos mitt ex och grämde mig över att jag "stängde dörren" i drömmen, kändes som jag stängt dörren för kontakt men oj vad jag bedrog mig på den punkten… Någon vecka efter detta började det hända saker, det var söndag och och jag hade inte gjort ngt speciellt utan gjorde mig iordning för att sova, när jag lagt mig i sängen med min bok börjar jag känna mig iakttagen och obehagligt till mods så jag går upp och stänger sovrumsdörren. (Det brukar jag aldrig göra, bott hemifrån sen jag va 16 och trivs med att vara själv.) Går och lägger mig igen, somnar och vaknar livrädd av att "någon" tar tag i halsen på mig och ger mig en halvhård smäll i sidan! Blev verkligen livrädd och det är inte likt mig. På morgonen fundera jag på om det var kramp eller ngt sånt men d stämde liksom inte in.. Måndagskvällen kom och dags att gå och lägga sig igen, samma känsla kommer tillbaka men denna gång tänder jag lampan i hallen utanför sovrummet i stället för att stänga dörren. Ligger och läser min bok, har svårt att komma till ro och somna, klockan blir ca 01.30 ser jag på min mobil. Rätt som det är får jag en knuff i sidan och därefter hör jag ett för mig grymt kusligt väsande och helt oidentifierbart ljud, det kommer inifrån mitt sovrum fast ändå långt bortifrån på ngt konstigt sätt. Jag blir helt stel av skräck verkligen! Ligger på mage i sängen och bara stirrar in i sänggaveln, vågar inte röra mig. Efter några minuter vänder jag på huvudet lite snett bakåt och får syn på min taklampa, den är i ganska modernt snitt med tunna plastbitar som hänger ner och dessa har börjat snurra!! Då trodde jag att jag höll på att bli tokig på riktigt! Lampan lugna ner sig efter en stund och jag vågade se mig om i övriga rummet. Jag var fullkomligt skräckslagen och somnade inte innan ca 04.30 på morgonen med täcket över huvudet. Lampan ligger numera i garderoben.. På tisdagen fick jag besök av ett medium som redde ut ett och annat sen dess har jag fått vara i fred. Detta var min morfar och han hade ett viktigt meddelande till mig som jag nu har fått…

Hej! Vill börja med att säga att jag har svårt att visa känslor och såvidare och har aldrig trott på övernaturliga saker. Min halvsyster hade en lägenhet jag lånade ibland, var där med en tjej förut och hon berättade då för mig att hon hade varit på fest i samma hus och att tvn stängdes av och på som den ville och hon sa att det spökade, det skrattade jag såklart bort. Men för ca 1 år sedan så sov jag i min halvsysters lägenhet , jag var där själv , på morgonen därpå vaknade jag av en hand på min hals, jag sa till min syster att ta bort handen men sen kom jag på att jag sov själv där , och det kändes mer som en mans Hand, mer sliten ärrig osv. Så ja trodde de va min låtsas pappa , (den enda som har nyckel till lägenheten förutom jag och halvsystern), handen på halsen har nu börjat tagit ett hårdare och hårdare grepp om halsen och ja börjar få problem att andas, jag ska öppna ögonen, trots att jag nu är klarvaken går det inte, jag kämpar och tillslut får jag upp dom ,det kändes som dom är fast klistrade. Hela kroppen ryser, jag går till toaletten och ser ett rött märke på min hals efter en hand eller liknande, jag tänder hela lägenheten trots att de börjar bli ganska ljust ute, klockan är endast 5 på morgonen och skolan börjar inte förens halv 9, jag sitter på sängen och är jätte rädd och hela kroppen ryser. Det är ganska dåligt väder ute, så när jag sitter där på sängen så blåser det till en kraftig vind som gör att hela huset väsnas och med vinden försvinner alla kalla kårar och jag känner mig helt säker igen, jag gick aldrig dit igen och 3 månader efter flyttade halvsystern. Jag undrar vad det här kan vara? min syster har aldrig märkt något där, och det är ju inte direkt en skyddsängel vi pratar om, har de något med mig att göra? var ganska skärrad efter händelsen och kan ibland känna mig iaktagen men jag har inga problem med det. Och det var absolut inte en dröm då ja vaknade ganska fort av handen.

Jag Är en tjej på 23 år. Jag har älskat spökhistorier sen jag var liten men aldrig riktigt trott på det. Min familj har flyttat mycket men denna gången stannade vi ganska många år. Jag minns när vi skulle titta på huset och dom som bodde där sa att alla familjer innan bara stannat max 3 år. Även dom! Vi älskade huset, läget och att det fanns en sjö så nära. Jag var 10 år när vi flyttade dit. Redan på skolan berättade dottern till dom som bott där och hennes kompisar hemska saker som har hänt där. Tex. när dom gjort anden i glaset i ett av rummen hade dom ställt upp massa kuddar runt om sig (!?) och läst ur bibeln och allt var det var. Självklart hade dom frågat var anden var och alla kuddarna välte, böcker ur en bokhylla ramlade ut och alla ljus slocknade. På natten hade dom hört någon viska deras namn osv. Visst att det var jätte roligt att höra alla dessa hemskheter då man inte trodde på dom. Att de äldre bara ville skrämmas. Jag hade mitt rum först på nedervåningen. det var det ända sovrummet, sen fanns det kök, matsal och vardagsrum. övervåningen fanns en liten hall, badrum, och 4 sovrum. Första jag började lägga märke till det var ett av mina småskåp över mina garderober. . det stod alltid öppet. Även var det inget viktigt som låg där inne, och varje gång man stängt det öppnade det sig när du kom in i rummet igen. ( detta är ett skåp med ett sånt handtag du måste rycka ut för att få upp det ) Sen hände det väl inte så mycket mer än att man fick fruktansvärda adrenalin kickar när man gick från källaren till huset ( man fick alltid gå ute vägen ) min bror hade sitt rum där nere. och jag sprang alltid allt vad jag kunde in i huset för det kändes som det var någon bakom mig. efter några år började man tycka att hela det området vi bodde i var något lurt med. När man skulle ta sig någonstans fick man ta tåget, och för att komma till tåget får du gå en väg utan lampor i 15 minuter. Det var en liten vägslinga mellan två skogar. De fanns berättelser om en av skogarna att man försökt bygga en väg genom den skogen men allt sjönk. Vägen man gjorde, traktorer osv. Det var så mycket träsk att man inte kan gå där inne. Det börjar väl smått med att svarta madam blev populärt och man gjorde detta mycket hemma. Jag och mina vänner gjorde det i mitt hus för det var kusligast. Vi skrämde verkligen skiten ur varan. Men på nått sätt så började det väl där allting. Min syster bodde på övervåningen och under natten hade hon vaknat av att det hördes ett ljud, flera ljud. . som utdragen musikslinga. Hennes lilla synt hade satt igång sig men gick väldigt långsamt. I samband med det så åkte en hög böcker ner från hennes skrivbord. Sen är detta oxå en riktigt ruggig sak. Min syster hade hyrt en sommarhäst. Och en dag när hon skulle ut och rida så red hon på den vägen utan lampor. Fast detta var mitt på dagen. Hon rider och ser en svart katt sitta på en sten vid en skogsglänta man kan rida in i. Den riktigt stirrar på henne.. Min syster är väl inte så troende i detta men red ändå in på denna väg och katten tittar med en riktigt läskig blick och vrider huvudet efter henne. Hon var borta i timmar, timtal flög förbi tills hon tillslut stormade in genom dörren med ögonen i fullaste gråt. Den vägen hade lett henne in i någon vilseledande väg. hon kunde inte hitta sig väg tillbaka eller ens ut från den skogen ( och den är inte så stor på den sidan ) sen att det ligger massa småhus runt omkring så hon måste ha sett något. Sen dess tittade hon inte mer åt den glänta, heller såg hon aldrig den katten mer. Efter ett tag flyttade min syster hemmifrån och jag flyttade upp till hennes rum. Det var Nu det började hända saker. Vi gjorde anden i glaset lite då och då , fast det handlade kanske om 2 gånger på ett år. Först och främst kunde man höra att någon diskade i köket varje natt. Sen hade jag alltid min dörr till mitt rum stängd för jag ville inte att våra katter skulle komma in. En natt så hade jag över två kompisar. Alla sov vi i min dubbelsäng och mitt i natten låter det som ett helt porslinshus drar i golvet. Alla vaknade men ingen rörde sig. "Vad i helvete va det" "Någon får tända lampan" "Vågar inte" "Jag gör det" Säger en av tjejerna. Kliver upp och tänder lampan. Detta var då ett nattduksbord jag ställt vid dörren (Långt från sängen) Som jag då följande dag skulle slänga. På detta bordet fanns det två asketter . Hur kunde detta välta och hur kunde det låta som en hel service gick i golvet. Efter detta kom det igång ganska ordentligt. Man började känna obehag och jag hamnade i astralkropp varje natt ( kroppen sover men inte hjärnan ) En gång då när jag kom hem stod mitt fönster öppet, med min fotölj vänt mot fönstret. Alla mina skivor slängda på golvet. Jag klampar ner till min familj och skriker " Va fan , ska ni ha något så behöver ni ju inte riva hela rummet " " Det har inte varit någon där uppe idag " ??? Efter detta hade jag nästan alltid en kompis hemma hos mig. Just i mitt rum var det sådant obehag. Jag kunde känna närvaro hela tiden. En dag när jag och mina vänner skulle till tåget gick vi vägen utan lampor. klockan var väl 14 på dagen. När du går förbi skogen finns det en passage genom skogen där elstolparna står. du kan se till andra sidan. När jag gick förbi där ser jag en munk.. han var gigantiskt. klädd i en munkrock med stor kåpa så du kunde inte se ansiktet. Han svävade en bit ovanför marken och bara stod där. Jag ryser bara jag tänker på det idag. Jag sa till mina vänner att komma och kolla för att försäkra mig om att jag inte såg i syna. Dom blev så rädda och sa " vi går" vi går" Min mamma har oxå sett denna munken fast 2 gånger , och detta fick jag reda på först för ett år sedan. Sedan ringde mamma mig en dag. Vi har ju en egen brunn och en natt när mamma skulle upp och dricka vatten var vattnet rött , rött som rövin. Hon gick ner till köket och fyllde kanna efter kanna , tillslut började de röda avta. men hon hällde det i ett glas och sparade för att kunna visa mig. Hon ringer mig på morgonen och berättar vad som hänt, sagt att hon inte kunde sova på hela natten för denna insident. Jag kommer hem med en gång och har min kompis med mig. Vi kollar länge på glaset och kan inte riktigt förstå vad som hänt. Hon smakade på det och sa att de smakade som det friskaste källarvatten hon smakat. Min mamma ringde vår hyresvärd och frågade om han hällt i något i bunnen? han hade inte vart där alls. Efter detta blev det fler anden i glaset. Fast aldrig att vi frågade efter var anden var eller vad han hette osv. Mer om huset varför det är så mycket aktivitet. Vi fick veta att det är vår hyresvärds mamma som spökar i huset. När vi började göra anden i glaset var vi alltid i mitt rum, men plasten runt mina blommor som hände på väggarna kunde ställa sig rakt ut och saker kunde ramla ner så vi satte oss nere i köket i stället. Fler och fler kom hem till oss för att vara med. det var ganska roligt för vi fick ganska glada andar först. Men en dag fick vi vår hyresvärds pappa med. Bredvid vårat hus låg en verkstad som vår hyresvärd äger, som han tagit efter av sin pappa. I anden i glaset berättar han hur besviken han är att hans son har fått det att nästan gå i konkurs och att han har gömt sina verktyg för att sonen inte ska slänga dom. Så dagen efter gick vi in dit för att kolla lite, min pappa hade nämnt om en dörr som alltid öppnar sig till ett rum ingen är i. Vi gick in dit och kollade. I väggarna fanns det massa luckor. Vi öppnade 4 st tror jag.. Vad tror ni vi hittade ??? Verktyg som var gömda… Ingen hade vetat att dom var där för de var så dammiga.. ingen hade varit där inne. Nästa sak.. Var min mamma som var ute med hunden i trädgården.. då kommer det en vit duva flygande ensam.. flyger ner rakt över hunden två varm runt huset och sedan försvann den. Mamma var helt förundran över om det betydde någonting.. Några dagar senare vaknar mamma och pappa av att något faller ner i taket.. man kunde höra takplattorna ramla ner. "Vad i helvete kan det ha varit" Säger morsan och drar upp farsan ur sängen. Dom går ut går upp på taket, ingenting där och heller inga tappade takplattor. När vi gjorde anden i glaset var det nästan bara mig det berördes. Ljusen runt mig fladdrade medan de andra var stilla. Jag rös om det var någon nära men ingen annan. Jag hörde kvinnan en gång när jag låg i mitt astral. Detta är det värsta jag varit med om. Jag hör henne skratta ett skrikande häxskratt nedanför trappan, Sen hör jag henne utanför min dörr! Jag fick panik och väckte min kompis "HÖRDE DU??" Hon hade sovit som en stock och inte hört någonting. Min hund kunde heller aldrig vara i mitt rum , oroligheten i den gjorde mig misstänksam på att det fanns för mycket energi i mitt hus. Tillslut blev upplevelserna för många att jag inet kunde sova med lampan släckt, inte kunde vara på nedervåningen ensam. Var du en var i huset kunde du känna dig iakttagen. Jag kunde inte duscha med draperiet stängt osv. En kväll satt jag och min mamma och tittade på tv och hon ska sträcka sig efter ett glas , men drar hastigt bort handen. "Vad var det" jag bara kollar fundersamt. "det är jätte varmt här" sa hon och hade handen över en liten punkt på bordet. Jag känner och det stämde , det var varmt på bordet. Helt plötsligt flyttar sig det varma till en annan punkt på bordet… vi skrattade och flyttade efter de varma med våra händer. "Nu är det någon som skojar med oss" Sa mamma.. Det var som en kopp med varmt te åkte omkring. Jätte lustigt. När jag sedan skulle flytta så hade vi en sista anden i glaset kväll. De var nog en av de läskigaste. Vi hade övertygat en kompis att vara med och att det är jätte skj. När vi sitter där hör vi något en bit bort .. det låter som tjugo hästar kommer galopperande mot huset. fast det lät i väggen , allting började skaka och sedan slutade de. Sen dess var alla skit rädda och vi sa att vi inte skulle göra detta mer… Det finns så mycket jag inte förstår eller varför detta händer..

Jag bor med min man i en 1:a i Lausanne,Schweiz. För att spara plats har vi en stor madrass som vi viker som sen används som "soffa" under dagen och när vi viker ut den använder vi den som säng. Ni kan ju tänka er, vi sover làgt ner. Hur som helst, det har hänt mig ofta att under natten,jag vaknar till och har en sànt stark àngest och känner stark att nàgonting/nàgon finns i rummet. Jag har alltid försökt att väcka min man, men jag är alltid förstelnad. Jag försöker ropa hans namn, men inga ord kommer fram. Jag kan inte röra mig helt enkelt, men mentalt sà är jag helt vid liv. Det varar aldrig länge, men 1-2 minut i den tillstànd sà räcker det! Plötslig sà kan jag röra mig igen. Det är som om denna "nàgonting/nàgot" lämnat rummet. Jag brukar alltid storgràta efter och har svàrt att somna om. Jag vet inte vad det är, men har hört att det har med muskler att göra, när man inte kan röra sig en stund…MEN jag vaknar ALLTID först med àngesten och rädslan och märker sen därefter att jag inte kan röra mig. Och inte tvärtom. Vad säger ni?