Det här hände för ca 2 år sedan. Jag och min kompis skulle gå ut i min trädgård. Klockan var ca 19:00 och det hade böjat skymma. När vi skulle gå in så kom jag plötsligt på att jag glömt nycklarna inne. Vi var ensama hemma och min pappa skulle komma hem runt 20:00. och nu var klockan ca 19:45. det var kalt ute och jag och min kompis frös. Jag hämtade en filt och vi satte oss på min altan. När vi suttit där i 5 min så såg jag en gestalt komma i mot oss jag petade på min kompis men hon hade redan sett. Vi satt som fastfrusna och gestalten gick hela tiden i mot oss. Den satt en hand på altanen och jag såg bara handen som kom närmare. Som tur kom min pappa och gestalten försvan bakom huset. Efter det glömmer jag INTE nycklarna igen. Jag såg bara gestalten en gång efter detta och då sprang den bara över min tomt. efter det har jag aldrig sett den mer. vet ej om det var ett spöke???
Kategoriarkiv: Spökberättelser
Knackningarna i skogen…
En gång för ungefär ett halvår sedan var jag och en kompis ute i skogen som ligger alldeles bakom min tomt. Vi bor i ett villaområde så det är inte direkt ensligt och det står hus runt omkring som man ser hela tiden när man är inne i skogen. I alla fall, vi tog oss fram på den svårframkomliga, igenväxta stigen ut från min tomt in i skogen. Så kom vi ut på den större promenadstigen där vi satte oss vid kanten och myste i solskenet. Så reste vi oss upp. Och just då hörde vi några "knackningar". Det kan inte ha varit en hackspett eller ett djur, för det lät exakt som en knackning på en fönsterruta, liksom ett klingande, skallrande läte. Vi stirrade på varandra, alldeles likbleka, och jag förstod att hon också hört ljudet. Det fanns inga synliga "rutor" i närheten som skulle kunna framkalla ett sådant ljud! Villorna var långt bort. Vi rusade in på min tomt igen och fort in i hallen. Vi var inte ensamma hemma eller så, det var inget kusligt läge egentligen när vi höll på med blixtlåset på våra jackor ute i hallen. Men så hörde vi det igen! Det var som om någon knackade i huvet på en! Och ingen knackade på fönstret hos oss heller. Vi gick ut senare i skogen igen (något mer försiktiga) och hörde inget då. Det var så läskigt! Vad tror ni det kan ha varit? Jag vill jättegärna veta! Brukar demoner eller så göra sig märkta i dagsljus? Vad VAR det?
Förföld
Det var en helt vanlig dag. Jag skulle gå ut med min hund NIXAN. Vi gick en liten runda i skogen. När vi gick in i skogen så kändes det som om någon förfölde mig men känslan försvann när jag kollade bak. Det var ingen där. Jag fortsatte att gå men efter 5 minuter så kände jag samma känsla igen. Jag brydde mig inte för jag trodde att det var inbillning. Det försvann igen. Men det kom tillbaka efter 5 minuter igen. Denna gången kollade jag bak och jag såg att det var något som flög inne bland träden. Jag gick dit och kollade men ingen var där. Jag gick till en plats som alla i vårt kvarter som bor vid skogen kallar för spök platsen. (Den kallas så för att många har sett någonting där) jag kände mig kuslig till mods. Men jag gick vidare. Jag hann bara gå två meter innan jag såg vad det var som förfölde mig. Det var en lång man med runda glasögon och silvrigt hår. Det såg ut som att han flöt i luften. Då jag märkte att han kom närmare så sprang min hund iväg. Jag sprang efter. När jag kom hem efter promenaden och berättade för mamma då sa hon att alla vuxna i kvarteret hade sett den mannen.
<3frida! Det läskigaste jag arit med om
De här hänte för ca 5 år sedan när jag och min kompis var ute och gick. Vi hade varit på en fest, men inte jag eller min kompis hade drukit något. när vi hade komit halvvägs hem var vi på en liten väg som kallas spovedvägen. Vi gick där och pratade för full hals när något vit sprang över vägen jag såg bara det i ögonvrån men jag såg hur min kompis var kritvit i ansiktet. Hon berättade senare att hon hört en historie om att alla som såg en skepnad på den vägen skulle fara illa ut. En vecka efter det så blev min kompis alvarligt sjuk. Förra året dog hon i sjuk domen och det är därför jag delar med mig av den här händelsen till minne av henne. Hon hete Frida Bölman och var värdens bästa kompis. P.S har även lakt ut en gravsten.
Har aldrig varit så rädd förut. HJÄLP MIG!
Jag bor i ett ganska gammalt hus och har fått reda på att den gamla ägaren till huset dog i det rummet jag har nu. Jag har upplevt konstiga ljud på natten, t ex låter det ibland som om någon går på vinden ovanför mig, men på vinden har vi inget rum som någon av de andra familjemedlemmarna kan tänkas va i, där finns bara massa gammalt skräp. Sen har jag också hört knackningar på mitt fönster, men eftersom att det är på andra våningen så vet jag att ingen kan nå upp där. Sen har saker trillat ner i mitt rum helt utan anledning, tex speglar som sitter på väggen har helt plötsligt bara trillat ner och gått i tusen bitar. Trots allt detta har jag inte varit rädd, förrens en kväll för några månader sen… Jag hade nyss lagt mig i sängen för att sova, det var ganska mörkt i rummet men det var ändå så att man såg möbler och sånt. När jag blundade och precis höll på att somna så kände jag en närvaro av någonting, det kändes precis som någon stod precis bredvid mig, det rös i hela kroppen och när jag öppnade mina ögon så satt det en liten flicka, kanske 5 år, med svart hår och söndriga kläder i en soffa som står ungefär 2 meter från min säng. Jag fick fullständig panik, jag kunde höra mitt hjärta slå jättesnabbt och jag ville bara skrika men allt som kom ut var ett litet pip. Jag reste mig från sängen och sprang så fort jag kunde ner för trappan och in i min systers sovrum. Hon vaknade av mitt springande och frågade vad som hade hänt och jag bara grät, har nog aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Varje kväll när jag ska sova så undrar jag om flickan kommer vara där inatt också, om hon är där varje natt fast jag inte ser henne, vem är hon och har hon någon koppling till mig eller till någon som har bott där innan? Har detta nånting att göra med den förra ägaren som dog i mitt rum? Snälla, hjälp mig. Vad ska jag göra? Jag är så himla rädd.
Avesta – Germundsbo
Hemma hos min pappa är det mycket som händer . Han bor i en villa ute på landet , utanför Avesta . Jag min mamma , min bror , och min pappa flyttade dit när jag var ca 7 år , Men nu bor bara min pappa kvar med sin nya . Allt började när vi flyttade in , huset hade stått tomt i ca 10 år , så min pappa renoverade huset från grunden . Första året vi bodde i huset så sa min bror att varenda natt när han hade gått och lagt sig så hörde han någon spela munspel för honom , med det avtog efter ca ett år . Jag och min bror bodde på övervången och min mamma och pappa bodde på undervången , och jag sov aldrig en hel natt i mitt rum jag gick alltid ner till mamma och pappa och sov , ända tills jag kom upp i tonåren . Jag vet inte varför jag inte sov där , men det var något som fick mig till att inte sova där en hel natt . Min mamma berättade för mig att hon brukade höra någon på övervågen om nätterna och hon sa att det lät som om det var någon som skurade golven , och höll på att flytta möbler . Det var aldrig något som hade flyttats om . En granne till oss som nu är död berättade för mig och min kompis att det hade bott en piga i vårat hus , och att det var en bonde för många många år sedan hade dött eller tagit livet av sig i en lagård som inte nu finns längre där den låg ligger nu ett gästhus och bara skog . Pigan hade dött på övervången , i ett litet rum som låg breved min brors rum . I detta rum hon dog i hade vi som datarum , och när man satt där på kvällarna kunde man känna sig iaktagen , jag kunde inte sitta där mera än en timme . Nu är det rummet omgjort till ett rum , som min bonus bror har när min pappas sambos barn är där , och han vägrar sova där innne , han har somnat där runt 2 gånger , nu vägrar han sova där uppe . Han sover alltid i soffan i vardagsrummet . Och ingen vet varför . Min pappa tror inte på övernaturliga saker , men dock gör jag , min bror och min mamma det . Min pappa har alltid sagt att vi alltid har inbillat oss . För några år sedan hade min bror en tjej som nästan alltid var hemma hos oss och hon brukade vakna mitt i nätterna av att en liten tjej stod i min brors rum , antingen så grät denna lilla flicka eller så skrattade hon . Men vi har aldrig någonsin hört talas om någon flicka . Det är bara hon som har sett och hört henne . En gång så sov en kompis till min bror över , och jag var inte hemma , och denne kompis vaknade av att det var en man som stod och skrattade i mitt rum . (man hör allt genom väggarna , min brors och mitt rum låg vägg i vägg och isoleringen är dålig) och denne kompis sa att det var inget vänligt skratt , utan ett hemskt skratt . När jag väl började sova i mitt rum så tog det timmar innan jag kunde somna , och jag kunde alltid känna någon sitta nere i sängkanten . Jag vet inte om det var obehagligt eller inte . Det var någon konstig känsla jag alltid fick . Och för ca 3 årsedan fick jag en helspegel som räkte från golv till tak . Och nu började jag också vakna på nätterna och kunde se i madrassen och täcket att någon satt i min fotände , en gång kollade jag in i spegeln , och i spegeln ser jag en dam sitta i min säng och kolla på mig . Detta återkom med jämna mellanrum . Men som sagt , det var inte dirket något obehag . Denne man som sägs ha dött på gården , går också i huset , men han är inte det minsta farlig , han vakar över huset , och han har alltid visat närvaro när någon av oss bråkat eller varit ledsen , och när man var själv hemma . Han kommer också i fram med gämna mellan rum . Sedan precis utanför ytterdörren finns en jordkällare som han kan stå på ibland , Man känner hans närvaro när man ska gå in genom dörren , man får en sådandär ilning i hela kroppen när man står där utanför på kvällarna . En gång var min moster på besök med hennes barn , och dem sov i gäststugan och en morgon kom min moster in och sa till min mamma , – Jaa gubben på gården stog på jordkällaren och vinkade åt mig nu när jag kom . Gubben som vi kallar honom har ofta följt med min mamma i bilen när hon skulle åka någonstans själv på kvällarna . Och på altan i gäststugan har vi en gungstol som han ofta brukade sitta i och gunga när man kom . Det finns två till manliga andar på gården och ingen vet vilka dem är , en är den obehagligaste som finns där , Jag och min bror brukade vara uppe i en grop lite längre upp på gården , och åka fyrhjuling när vi var små , en gång körde jag runt där själv , såg jag en man stå och kolla på mig , allt jag kommer ihåg var att han var svart och att han luktade man pärfym , men han försvann lika snabbt , min mamma har också kännt starka mans lukter när hon stått i köket och i bilen , och denna doft luktar fränt och han ger sig en obehaglig känsla . Jag tror att han också finns runt om på gården , en gång när jag var inne i jordkällaren smälldes dörren igen , och den går inte att bara putta till , för vi har alltid ett betongblock stå för så att dörren inte ska smällas igen , men dörren smälls igen och där står jag , och kommer inte ut , någon höll för dörren , men som tur var så var min mamma alldeles utanför . Efter det har jag aldrig gått in i jordkällaren själv . Den andra som min bror sett har han bara sett ett få talgånger , en gång om året ungefär , han är gammal och går med käpp , och har en hatt på sitt huvud , jag kommer ihåg dem två första gångerna min bror fick synd på han , första gången stod vi ute på gårdsplanen och min bror slänger sig ner och skriker , och mamma frågade vad som stod på , och min bror sa att han hade sett en gammal man gå med käpp på sidan av bilden och bara försvunnit . Andra gången han såg honom var när mamma , jag och min bror stod i köket , och min bror reagerar precis på samma sätt som förra gången , han slänger sig ner och skriker , och sa att sett mannen som han såg på gårsplanen komma från hallen och gått in på toan , mamma går så klart in på toan och ingen är där … Det har hänt mycket oförklariga saker i huset och på gården , någon skrämmer både oss männskor , och djur . Jag vet inte vilka alla som går på gården är , men jag är inte förvånad över att det spökar , för huset som min pappa bor i har engång i tiden stått längre bort på gården och enligt gammla papper så är huset från början av 1900talet , och sedan så byn så pass gammal också , alla som jag känner i byn har något slags av "husspöke" hemma hos sig . Och längre bort finns det en gammalgård som kallas för strandbacken , där är nu en krog på sommrarna och där kan jag lova där spökar det . Ett av husen som ligger på strandbakens område har varit med på "Det okända" och på just den gården är det mycket aktiviteter . Det var allt från mig , hör av er om ni vill veta något .
min gammel morfar berättelse
Det jag berättar här är inget jag varit med om dutan det var min gammel morfar alltså min mammas morfar. Han var sjöman när han var ung och höl på det hella livet. Ett av de först båterna han var ute med sjönk ingen mäniska drunknade eller kom till skada men min gamme morfars hund följde bäten md i djupet. En sen kväll hade han varit och hälsat på sina föräldrar och var på väg ner till hamnen där båten han skulle åka med låg han gick på ena sidan av vägen och på andra siadn gick en stor svart hund den liknade han döda kompis. när han kom ner till hamen försvan hunden plötslig det fanns ingen gata som den kunde gått upp på eller att den vänt och spruggit tillbaka den bara försvan framför hann ögon. En annan gång såg han en dam som följde honom på samma sätt och även hon försvann framför hans ögon. Flera i min släkt kan se och höra saker som inte anndra kan ni får tro vad ni vill men jag vet bara att han varken drömde eller såg i syne mvh lilla smulan
Min moster
År 1997 var min moster svårt sjuk, hon hade cancer i lungorna och var döende. Den där dagen var vi många samlade hemma hos henne, Jag låg och sov på en madrass på golvet i matsalen bredvid en kusin. Till vänster låg sovrummet hennes som hon låg i och bredvid henne låg min andra moster som tog mest hand om henne. Tidigt på morgonen såg jag min sjuka moster komma till mig, hon böjde sig ner till mig och väkte mig och sa att klockan var 06.00 och att hon hade dött och att jag skulle kliva upp och berätta det till alla, sen såg jag henne gå sakta men bestämd mot ytterdörren som var redan öppen och gick därifrån, Men jag klev inte upp, jag sov ju så djupt. En timme efter det väkte min andra moster mig bl andra och sa att moster therese hade gått bort.
Fiolmannen
Varje sommar är jag på korrö folkmusikfestival.Korrö är en liten hantverksby,som ligger utanför Emmaboda i södra Småland. Det bor inte längre någon i byn,men under sommaren är det fullt av aktiviteter där. Sommaren 2004,då jag var 11 år, var jag där som vanligt.Just det här året var det mycket dåligt väder.Det regnade,blåste och var mycket kallt.Pga vädret gick jag och mina två kusiner in i den gamla kvarnen och satte oss i trappan.En konsert hade just avslutats och musikerna var på väg ut.Vi satt kvar i trappan,eftersom man inte får gå upp på övervåningen då golvet skulle brista då.Hela övervåningen är avspärrad. När vi suttit i trappan i ungefär en timme hörde vi plötsligt en sorgsen melodi fråne en fiol spelas från övervåningen.Vi smög oss upp för trappan,mot avspärrningen.Då såg vi en svart gestalt i den bortre rummet sitta och spela fiol.Vi blev förskräcta och sprang ut från kvarnen. Så här i efterhand tycker jag inte att händelsen var otäck,men då blev vi rädda.Sen den dagen tror jag på allt "övernaturligt".
Nygård
Nygård är ett hus i Hallebol, Värmland, som byggdes 1845 av ett gift par. Huset kom sedan i min familjs ägo genom min farmors moster och hennes make, som delade sitt hem med flera andra. Inte bara levande, som min unga farmor, men även andar. Nygård är ett hus som är gammalt och i stort behov av renovering, men samtidigt ett hus som älskar dig och håller dig kär, om du respekterar det. En natt före julafton för ett antal år sedan, så sov jag i ett gammalt rum bredvid köket. I huset sov min mamma och min lillebror på andra våningen. Jag kunde inte sova, som vanligt, så jag låg vaken i ett antal timmar, och sen när jag nästan somnat så hörde jag steg över golvet på andra våningen. Det lät som en tyst, mänsklig varelse, och jag trodde att det var min bror. Stegen gick in i ett rum och tystnade. Det var tyst ett tag efter det, inga steg. Bara katterna som jamade, men inget annat. Till slut somnade jag. Och när jag vaknade så var jag intresserad av vad brorsan gjorde i rummet men han sa att han inte alls hade gått upp den natten. När jag sen sa vad jag hade hört, så trodde mamma att det var katterna, men jag kan garantera dig att det inte var katter som jag hörde. Och jag måste säga att det med störst sannorlikhet inte var min bror heller, stegen var lätta att höra, som av någon på två ben, men min bror brukade stampa runt på andra våningen. Förutom stegen, har jag känt av hur det är någon i samma rum som mig, andetag, saker som flyttats, men vad än som jag har hört, så var det inte elakt eller någonting sånt. Nygård är ett snällt gammalt hus, och jag ha aldrig känt mig hotad, bara älskad. Förresten är jag inte den enda som har hört eller upplevt saker i huset, men det brukar vara rätt lugnt i flera år, för att sen låta oss höra av den osynlga anden…