Jag satt och läste "mobiltelefonen spökar" som fick mig att minnas kvällen hos min Flickvän ett tag innan vi blev tillsammans. Hon bor på en gammal gård som varit i deras familjs ägor i generationer. jag skulle kunna sitta här långt in på dagen med alla riktigt nackhårs resande historier om jag bara ville, men till historien och Charlies mobil. Jag och Lovisa satt och höll på med datorn, lyssnade på musik och såg på tv samtidigt all elektronik var i full gång och allt i fullrörelse en tidig kväll i slutet av december 2007 eller början på januari 2008. Charlie är Lovisas ex och var under den här tiden inlagd på sjukhus och behandlades för leukemi. Hans mobil ligger i köket som ligger bredvid vardagsrummet vi sitter i. Telefonen börjar ringa fast den varit avstängd i nästan 3 dygn, jag går för att hämta den och på displayen står det "Holken", smeknamnet på Charlies dåvarande bästa vän. Jag springer tillbaka in i vardagsrummet med mobilen, för jag vill ju inte svara i hennes ex mobil när det är hans bästa vän i luren. Då Lovisa får mobilen slutar det ringa och det står att vi missat samtalet.. Leendet i Lovisas ansikte byts snart ut mot ett överraskat och förvåndat uttryck. – Var inte den här avstängd? säger och och ser på mig med förundran i blicken, hon vänder mobilens baksida uppåt och bryr sig inte om att stänga av mobilen för att ta ur batteriet. Vilket inte behövdes eftersom att varken batteri eller minneskort finns innuti den. creepy? as hell. Det var inte den sista gången den där mobilen fick en att känna obehag. Emilie, 19 Lovisa, 18

Det här hände för några år sedan ,då min mamma bodde på ett äldreboende då hon hade svårt att klara sej ensam efter ett lårbensbrått och diverse annat som ofta följer med åren lopp! Hon flyttade då till detta boendet ,och hon fick som mindre liten lägenhet, där hon fick ha sin egna möbler, tavlor, och kära ting som hon valde ut. .Där fanns även ett litet kök där hon hade sin kaffebryggare,kakfat,porslin och blomvasar MM: När vi besökte henne så brukade vi köpa med något gott till kaffet från ett lite bageri som låg alldeles i närheten. Sedan satt vi och myste med kaffe och de smaskiga Wienerbröd och kakorna vid hennes bord,och mamma sken som solen! .Men så började hon liksom tappa sugen på sin livsglädje, och hon frågade "Hur ska göra för att få träffa mamma och pappa? Så tittade hon med läängtansfulla ögon på deras foton som hängde på väggen! .Min sambo och jag svarade att " var inte orolig för det " 🙂 du kommer att få träffa dom ! `Nu började mamma att tappa matlusten och det smakade inte bra längre:)då hungerskänslan avtagit! Mamma blev nu tröttare för var dag och låg på sin säng och sov eller vilade ofta! Vi hälsad på henne oftare, och mina syskon kom och vi satt och småpratade! Så en dag då vi satt där, och mamma låg på sängen så puffade min sambo till mej lätt och nickade mot mamma där hon låg! Jag såg då på väggen ovanför henne ett klart vackert ljus som var av en form som en liggande halvmåne, och sträckte sej från hennes huvud och till fötterna! .Det var ingen annan än vi som reagerade på detta "fenomen" . Det fanns ingen naturlig förklaring som ljusreflexer eller något annat heller! `Detta som vi såg var ingenting annat än ""Den andliga vaggan"" som andevärlden visade för oss! `En vecka efter detta så somnade mamma in i sin säng, men vi bevara denna syn djupt i våra hjärtan ,och är tacksamma att vi fick uppleva detta! `Vi fick även detta bekräftat av ett mycket duktigt och erkänt medium . :Inskickat av Lisbeth P!

Det här hände för ett par år sedan. Jag och några kompisar hade varit & badat och när jag kom hem var jag väldigt trött. Det skulle komma gäster hem till oss till kvällen så jag tänkte att det vore bra att få lite vila. Jag la mig på min säng och var på väg att somna då jag märker att någon går in på mitt rum, öppnar skjutdörren till garderoben och går in i den. Jag hörde hur galgarna rasslade. Jag var helt säker på att det var brorsan som skulle vara lite "rolig" så jag sa åt honom flera gånger att sluta. När han inte ville gå ur blev jag irriterad och tänkte tvinga ut honom. Det var då jag märkte att brorsan kanske inte ens var där inne då springan in till garderoben var pytteliten, jag trodde nämligen att han bara skjutit upp dörren och tryckt in sig där. Jag öppnar den helt i alla fall och ser att det inte var någon där. Jag är ganska harig som person och tog illa vid mig av det här. Jag sov med lampan på i flera veckor och visst, det kanske var inbillning, men jag hörde verkligen alla de där ljuden och tyckte mig se något och vart verkligen chockad av att se att det inte alls var brorsan som skulle spela mig ett spratt.

Detta är två historier om Mormödrar som gått bort. Historia nr 1. B stod väldigt nära sin Mormor när hon var i livet. Tyvärr gick hon bort.. Ett år på dagen efter hennes bortgång står B i duschen, jag är ute i köket o fixar. När han står där under vattenstrålarna kommer han att tänka på "henne" och att det nu gått ett år sedan hon försvann. Då Plötsligt hörs musik… Under sängen ligger datorn avslagen, igenfälld och ingen har rört den sedan dagen innan. Den spelar…åh den spelar den vackraste av sånger (Lalehs snö). Han ropar till mig: – Paula satte du på musiken!? -Näääää, jag är i köket , ropar jag tillbax. Han går ut ur duschen, jag möter honom i sovrummet. och där står vi och tittar, lyssnar…på den ihopfällda datorn som spelar. Spelar för honom. Han undrar, berättar att han tänkt på sin Mormor och frågar mig hur det gick till. – Det var hon som skickade en hälsning såklart svarar jag med ett leende tillbaks. Ni som hört låten och känner till texten förstår nog att det ger oss värme, rysningar och kärlek i hjärtat varjegång vi nu hör låten. Del av text: "Om du inte hör mig, om du inte gör Så ska jag sjunga för dig, precis så du hör Jag, jag älskar dig, Så högt så du hör" Historia nr 2. Min Mormor var en speciell människa, väldigt egen. Ja man kan nog säga att hon var ett orginal. Hennes klädstil var otroligt iögonfallande. Polyesterbyxor , utsvängda med pressveck, konstiga blusar och massa krimskrams halsband. Hon sminkade sig inte så snyggt, men mycket!! 🙂 Trots sin ålder såg man henne alltid i farten, hon cyklade mycket runt i vår stad. Engagerade sig i rödakorset och djurrättsföreningar. Hon var en sann djurvän, smått galen djurtant! Hon hade dem överallt..kaninerna, fåglarna, katterna och hundarna, hamstrar och marsvin. Ofta fick hon djuren, tog hand om de som lämnats bort av andra. Däremot var hon inte jättebra med människor (min tolkning). En dag för många år sedan när min Mormor var i livet, stod hon utanför folketspark med sin cykel. Hon var på väg hem, och från ingenstans landade en Kaja på hennes axel. Den bara satte sig där. Hon blev såklart förvånad, och började prata med den, hon pratade med alla djur. Den satt kvar. Mormor började cykla hemåt…och ja…Kajan satt kvar! Den följde med henne hem, den ville stanna 🙂 Så levde Mormor och kajan sitt liv ihop, den var en del av de märkvärdiga man kunde uppleva hos Mormor. Den lärde sig även prata, haha!! och den kallade jämt på henne, ropade "mamma, mamma". Min Mormor dog för ca två år sedan. På min födelsedag förra året gick jag på strandpromenaden i Ystad. Det var morgon och jag var på väg till jobb. När jag går där sätter sig en kaja framför mina fötter. Kajan tittar på mig, hoppar ännu närmare och sitter precis vid mina tår. Sen bara står den där, med sina pliriga ögon rakt in i mina. Jag som inte gillar fåglar särskillt mkt blir lite avvaktande, men sätter mig ändå ner på huk. Och där sitter vi en sommarmorgon på strandpromenaden, solen börjar gå upp, det är min 31 födelsedag, den första födelsedagen sedan Mormor lämnade jordelivet. Och då slår det mig! Det betydde Grattis, såklart att det var en hälsning från henne. Från henne till mig på min födelsedag…

Ytterligare "spökhistoria" eller vad man ska kalla det, ifrån mig.. När jag var rätt så liten, typ 8 kanske, så drömde jag att jag och några av mina kompisar (som egentligen inte var min kompisar. Hade inte så många på den tiden, men ville gärna ha). I alla fall! Jag drömde ju nu att vi skulle ner på stan och handla leksaker och sådant. Efter att ha varit på stan ett tag presenter mina "vänner" mig för en ny tjej. Den här tjejen finner jag ganska märklig. Hon ser ut som oss andra, beter sig som oss – men går Alltid omkring med en stor mopedhjälm på huvudet. Flickan och jag blir väldigt bra vänner hur det än är – Bästa vänner, och en dag så följer hon med mig hem. Vi leker väl och sånt, och rätt som det är ber jag henne att ta av sig hjälmen. Hon går med på det. När hon tagit av sig hjälmen ser jag att flickan har långt platt typ, brunt hår och Jättestora ögon! Hon går och ställer sig vid ett av fönstren i mitt rum och säger något i stil med; "Bästa vänner för evigt" Varpå jag svarar, kort och gott; -"Ja." Då försvinner hon, mitt framför ögonen på mig i min dröm. Jag har INTE drömt om henne mer efter det. Däremot börjar jag undra om det var något budskap i det. På högstadiet dog en klasskompis syster i cancer – hon var väldigt lik flickan och några månader senare var jag med i en mopedolycka. Precis innan olyckan hade jag åkt utan hjälm några meter och jag hade precis tagit på mig den igen när olyckan inträffade..

Hej! Jag har normalt svårt att tro att våra nära och kära som går bort skulle finnas i en så kallad andevärld. Men efter att jag själv råkade ut för detta så vet jag att det finns. Min mamma gick bort för 5 år sedan, det var en jättejobbig period, jag fick "ta hand om" min syster som bröt ihop och hade det jättesvårt. Min syster bor i London, och hon fick åka hit då dödsfallet inträffade. Det första som händer är att natten till måndagen (då mamma dog) kunde varken jag eller min syster sova, vi låg och vred oss, kunde helt enkelt inte somna. Detta berättade vi för varandra 1 vecka senare, min syster var då i London och jag i Sverige. Två olika människor på två olika platser i världen, hur förklarar man detta? Var det mamma som försökte kontakt oss? Sedan när min syster kom och vi skulle åka hem till mors hus för första gången sedan hon gått bort händer nästa konstiga sak. Vi kommer in i huset, allt känns jättekonstigt, jag går in i vardagsrummet på bottenvåningen, plötsligt känner jag en lukt, jag har aldrig tidigare känt denna lukt, frän men ändå lite sötma i.. Jag har några kliv bort och lukten försvinner, jag går tillbaka och lukten kommer igen… Hmm tänker jag, vi måste vädra. Jag öppnar altandörren. Jag tänker inte så mycket på detta nu, men så efter ca 5 minuter ska jag gå ut i köket, då passerar jag samma ställe och där kommer lukten igen, exakt samma lukt, men bara på just ett litet ställe i rummet. Plötsligt känner jag en varm kår, och jag vet direkt att detta är platsen där mamma låg då hon dog. Jag böjer mig ner och tårarna rinner. Min syster kommer fram till mig och säger: -Mikael, känner du lukten? Hon böjer sig ner och även hon börjar gråta, hon säger: -Det var här mamma låg då hon dog. Vi båda har alltså innan ingen aning om vart i huset mamma dog. Denna lukt försvann sedan, jag har aldrig efter detta känt igen denna lukt, man kan liksom inte förklara hur det luktade… Men jag skulle direkt känna igen lukten ifall den kom tillbaka. Ca 2 månad efter då begravning och allt var avklarat sitter jag och min syster i telefon, (min syster vad då tillbaka i London), Vi hade delat upp de flesta av mammas saker mellan oss. Vi pratade om att mamma berättat att hon sparat 15 000:- till tandläkarvård, men vi kunde inte hitta några pengar hemma hos henne, vi vet att hon brukade gömma pengar hemma då och då. Min syster hade fått flera böcker som varit vår mammas, hon hade tagit med sig dom till London för att läsa dom så fort hon skulle få tid. När vi då sitter där i telefonen och pratar så skriker plötsligt min syster till, något hade skrämt henne, (jag hörde även en duns i bakgrunden) jag frågade henne vad som hänt? Hon svara chockerande att 3 böcker flugit rakt ut ur hennes bokhylla, de hade flugit ca 1-2 meter rakt ut i rummet, inte bara ramlat rakt ner på golvet. Min syster var chockad och tagen, det hörde jag lång väg. Hon fick för att ta upp böckerna och kom sedan tillbaka till telefonen, hon sa: -Mikael, jag har hittat mammas tandläkarpengar, 15 000:- låg instoppad mellan två sidor i den ena boken. Vi satt båda helt tysta i flera minuter. Min syster grät och det gjorde faktiskt jag med, men vi kände båda en varm känsla, vi vet båda att denna varma känsla var mamma och kramade oss. Nu vet jag att det finns något efter vår tid. Jag vet att vi kommer få träffa vår nära och kära igen. Mikael 46 år Susanna 34 år

Hemma hos min pojkvän spökar det. Han bor i en lägenhet som är från 80-talet tillsammans med hans familj. Det har hänt flera olika saker som att man hör steg, ser skuggor hör aggressiva knackningar på nätterna på sovrumsdörren. Men det "värsta" som har hänt var för ca ett år sedan när jag låg på natten och skulle försöka sova, det var bara jag vaken. Vi låg med huvudet mot dörren. Helt plöstligt hör jag som att hundtassar går på parkettgolvet och andetag som kommer emot mig. Jag kunde inte röra mig för att vända mig och kolla vad det var. Jag känner att det ställer sig precis brevid mig som en enorm energi. Jag kunde inte säga nånting eller röra mig. efter några sekunder känns det som det kommer in i mig. Jag blir helt borta i huvudet och jag kunde inte röra mig. Jag ropar till min pojkvän "jag dör, Tobbe, jag dör nu" för mig försökte jag säga det i panik men det hade bara låtit helt lugnt när jag sa det. Och för mig lät det bara som mummel, jag kunde inte prata. Efter ca 5-10 sekunder "kommer det ur mig" och då har min pojkvän vaknat och frågar vad det är som händer? Över mina ben ca en meter ifrån mig ser vi båda en svart flimmrande "boll" som svävar över mig. Min pojkvän ropar till och försöker slå bort det med handen och då åker det iväg blixtfort. Jag var i chocktillstånd, det kändes som jag verkligen drogs ur min själ. Efter det vågade ingen av oss vara kvar så vi gick därfrån. Jag förstår att det är något övernaturligt. spöke/ande nånting. Men vad ville det? Varför kom det till mig? Vill det mig illa?

En Kall höstnatt i början av November skulle Patrik och Amanda ta bussen hem till Hässlegården efter att dom varit på fest hos ett par kompisar i Galgamarken och det var sent på kvällen kanske kl 11:30 När dom väntar på bussen så hör dom en mans röst vrålande och skrikande "-STANNA". Det var en mycket skrämmande stämma och detta verkade vara en bra bit bort i riktning mot Kyrkogården som finns nära busshållsplatsen. Men när dom väl kommit på bussen och bussen åker mot riktning mot Kyrkogården får dom se vid en buss hålplats en genomskinlig men tydlig gestalt av en man klädd som en gammal bonde, han stod och tittade ilsket mot dom och viftade med armarna som om han ville få busen att stanna men ingen annan fanns på denna hållplats och busschauffören såg inte denna gestalt. Ungdomarna var väldigt chokade över vad dom sett och till deras fasa dyker gestalten upp igen vid nästa hållplats lika Ilsken med viftande armar. De båda ungdomarna vet inte riktigt hur de ska reagera och är självklart helt skräckslagna och när bussen kört vidare så började dom tala lågt med varandra om vad det kan betyda, vad spöket kan vilja, och väl i riktning mot Lyckeby och vid Amiralens busshållsplats dyker gestalten upp en tredje gång viftande på armarna och bussen bara far förbi, Men ungdomarna upptäcker i nästa ögonblick en man som springer ut framför bussen, som tvärnitar och undviker med nöd och näppe en olycka, mannen fortsätter i riktning mot en inhägnad där man brukar ha får om sommrarna där det i mörkret skymtas flera andra personer i mörkret, skrattande och tjoande. Efter detta dök inte denna gestalt upp igen. Var detta en varning från den springande dårens skyddsande eller anhörig ?? Det lär man aldrig vetta.

Den 5 maj 2008 åkte jag och ett kompisgäng iväg till borgvattnet för övernattning. Hände diverse skumma saker som jag nu tänker berätta om. Vi fick nyckeln av ägarna, gick in och började göra oss hemmastadda. Dagen och kvällen var relativt lugn, det enda som hände var nån tavla som ramlade ner och att gungstolen började gunga och slog i väggen. Plus en sak som var riktigt läskigt, vi satte ner en kamera i matsalsrummet, som hade minne kvar för 17 minuters filmning. Vi väntade i 20 minuter och gick därefter ner och hämtade kameran. Inspelningen hade pausat sig själv efter 6 minuter och hela tiden flyger orbliknande ljus runt överst på skärmen. Närmare tolvslaget bestämde sig mina vänner trots att ägarna sa att det var förbjudet att spela anden i glaset. Alla utom jag och en kompis till gick ner i matsalsrummet och började göra iordning. Vi bestämde oss snart för att ändå gå ner och se hur det gick för dem och direkt när jag gick in i rummet tappade jag andan helt, kunde varken andas in eller ut. Blev självklart vettskrämd över detta och gick ut direkt, därefter gick vi alla ut för att röka. När vi står där ute, klockan var strax efter 12, hör vi ett klart kvinnoskrik från huset och alla kastar sig in i bilen av rädsla. Jag och min kompis verkligen var livrädda bestämde oss för att sova i bilen en stund så man blev lite klarare i huvet medans resten gick in. Det enda som hade hänt inne under natten var en vattenkran som slogs på. I bilen kunde vi höra steg i gruset fast vi tydligt såg att ingen var där. Nu börjar det riktigt läskiga. Runt halv 4 tiden vaknade vi och gick en promenad med lite folk som även vaknat inne. Kl 4 var vi tillbaks i huset. Det första som händer är att vi hör folk som går runt nere i köket och smäller i skåpdörrar osv. dock var alla i vårt gäng uppe så vi gick ner och kollade. Var ingen där. Därefter sitter vi några personer i ett rum, en tjej går ut och steg hörs nerför trappan. Vi går ut från rummet strax efter och hon kommer ut ifrån ett annat rum. Vi frågade då henne om hon gick ner men hon hade gått direkt in i det andra rummet. Kort efter hör vi tydliga snabba steg upp för trappen igen och denna gång står vi precis brevid, ingen som syns i trappen. I det gula rummet var sängen skrynklig, men en av oss hade legat i sängen tidigare pga. av huvudvärk så vi antog att det bara var det. Men för säkerhets skull sträckte vi ut sängen perfekt och gick ut ur rummet. Vi väntade 5 minuter och gick in, sängen var skrynklig igen. Vi provade detta 3 gånger med samma resultat, och det finns ingen annan ingång och vi satt precis utanför. Helskumt. Vi fortsatte sitta i soffan utanför rummet och bara pratade lite grann, och plötsligt hörs ett högt ljud. Som en spade som grävs ner i singel, eller ljudet av plåt som dras mot en annan plåt. Detta var riktigt högt och fångades även på film, men vi hittade ingenstans vars det kom ifrån. En till udda grejj är att min kompis jagade en tjej ner i köket, och hon sprang in i förrådet där. Han ställde sig utanför och höll för dörren, och plötsligt börjar hon skrika och det bara smäller där inne. Då har fönsterluckorna börjat våldsamt slå mot rutan. Vi hade även kontakt med flera andar där genom "pinnarna" och fick svar på många intressanta frågor. En till vän till mig blev dessutom kliad på ryggen av vad som senare visade sig vara den lilla pojken. Jag fick även tydliga spöken med på bild i ett av fönstren i huset. Har säkert glömt någonting också, men detta var en mycket intressant vistelse och jag hoppas ni uppskattar att läsa om den.

denna historien inträffade när jag var ungefär 10 år, & det händer fortförande ofattbara saker i mitt liv! iallafall. Så hade jag varit i stallet & ridit, alltså på en ridskola. Så när jag skulle gå hem därifrån så var det rätt mörkt ute, men iallafall, när jag hade kommit en bit på väg så vände jag mig om & såg en liten gumma gå bakom mig. Hon såg ut som en människa men ändå inte, hon var mer… utsuddad! iallafall så tyckte jag att det känndes som en trygghet att inte vara själv. Men en sak som jag inte kunde förstå var varför hon gick (ungefär) 10 cm upp ifrån luften. Hon hade inte sina fötter på marken utan hon lixom 'svävade'. Sen när jag kom hem iallafall så frågade jag mamma varför hon inte gick på marken. Men mamma sa bara att jag hade inbillat mig, för visst kan ingen 'sväva'. Men jag vet att det är sant, det jag såg! för det inträffar liknande saker än i dag. Och nu är jag 14.