Hej! jag ska berätta en sak som har hänt mig…

Jag och min kompis Ella Rosenbrink skulle sova över, vi var ensama hemma hos Ella. vi skulle sätta på en film men då glömde vi drickan nere i källaren så Ella bad mig att hämta den, jag gick ner och plötsligt hör jag att yttedörren öppnas och stängs.Jag blev lite rädd och ropade på Ella, hon svarade och då kände jag att allt var lugnt igen, så jag gick till kylskåpet för att hämta dricka och i ögonvrån ser jag plötsligt en svart skugga som rör på sig, jag trodde att det var Ella så jag sa “-Ella, sluta skrämmas!”
men då hörde jag att Ella ropade “va!?” uppifrån, och i samma ögonblick försvann skuggan. jag sprang upp för trappan och in i vardagsrummet. Vi satte på filmen och kollade, efter en kvart så ser jag den skuggan igen fast nu på närmare håll. Jag frågade Ella om hon också såg skuggan,hon kollade fundersamt och rynkade pannan och hon fick ur sig ett “nej?”. När filmen var slut gick jag hem, men jag hade en känsla av att någon förföljde mig.. jag blev rädd och gick snabbare, jag tog vägen förbi Ica och då fick jag syn på ett tidnings omslag jag stannade och läste, på det omslaget stod det såhär.

“EFTERLYST!
en mentalsjuk mördare har rymt från
ett mentalsjukhus, han går i hel svarta
kläder och blir kallad för Den Svarta Skuggan,
om ni ser han ring- 0771-xxxxxx”

Jag fick panik och sprang när han plötsligt tog på min rumpa..

SCARY….

Det finns ett gammalt varv som nu mera är ett servicecenter som heter fridhem. Jag har hört några historier och jag och min syster har även upplevt saker runt omkring området. Fotsteg,nynnande,lampor som tänds efter att man har bett om det.2010 (Sommaren i juli) Så promenerade vi i området och då såg min syster en svart mansgestalt som tydligt såg ut som en människa. Han kom ut ur en skogsdunge runt 2 på natten, gick en bit innan han bit för bit löstes upp … Såg ut som att han gick in i en “Osynlig” port….

Jag och min före detta sambo bodde i en etta i Dalaberg på svedjestråket. En januarikväll 2010 skulle vi tillsammans med min syster som var på besök försöka framkalla Jimmys (Som han hette) mamma genom att sitta i en ring med tända ljus och försöka få fram något. Det hände ingenting, men på kvällen när jag och min syster kom hem från en nattpromenad,så var det något/någon som hastigt började rycka i handtaget till balkongen, precis som att någon ville ut. Vi misstänker att den/det inte var Jimmys mamma, utan någonting annat.Efter den kvällen började allt bli mer och mer kusligt Man hörde tunga kraftiga knackningar i väggen mellan köket och vardagsrummet ljudet hördes oftare och hårdare så fort syrran besökte oss.,Dvd:n stängdes av i mitten av en film. Dvd:n var ny och man hörde knappen tryckas in.. (Man måste trycka hårt för att den ska tryckas av) Jag såg något springa från hallen in till köket (Hunden reagerade och tittade dit)Man hörde ljud från en bur Som hade stått där innan med en marsvin som hette Bella som inte blev så gammalt,men dog i soffan bredvid. Krafsande i bur precis som när hon låg där. Vi är tre som hört samma sak. Man kände sig ständigt iaktagen och energin var långt i från bra . Ett bevis på att man aldrig ska försöka framkalla det okända. Man vet aldrig vad man får fram..om man inte är erfaren

Detta är mina upplevelser…..

Det spökar på Ölands Folkhögskola utanför Färjestaden.
Jag studerade på Skivarskolan på Ölands Folkhögskola under ett år på 1990-talet.
I mitt studentrum satte stereon igång utan anledning. I grannrummet spelade någon gitarr på nätterna och i köket hade knivar och gafflar en förmåga i falla till golvet. Fast inte nära diskstället utan mitt på golvet långt från någon hylla.
I huset vi hade som “klassrum” (en gammal rekotorsbostad)fördes det ett fasligt liv i källaren. Fast mest på kvällar och nätter. Vi var en del som skrev på nätterna.
Det är vad jag har upplevt. Mina klasskompisar och rumsgrannar har sina upplevelser. Liknande och fler.

Att det spökar på Sagateatern I Trollhättan håller nog alla med om. I alla fall alla som har jobbat eller studerat i lokalerna där.
Enligt historien så skulle spökerierna har börjat redan på den tiden så Sagateatern var en biograf. En biografmaskinist skulle gå upp på bryggan och byta filmrulle. Filmrullen blev aldig bytt och maskinisten försvann. Det enda man hittade var en lapp men ordet hjälp skrivet i blod.
Sedan dess kan man höra hur någon går över scengolvet fast det inte finns någon i salongen. Man hör hur någon rumsterar om med rekvisitan nere i källaren. Kranar börjar droppa och dras åt och vem är det som man hör mummla i logen.

Hej.
Jag kan berätta om ett ingripande från andra sidan, som skulle kunnat att bidra till räddningen av en hjärtsjuk gammal man. Den mannen var min mors nu avlidna man, en mycket sympatisk kul kille, som då var på ett ålderdomshem, svårt sjuk.

Det som hände var att brandlarmet fick fnatt. Ganska snart insåg jag att det inte var batteriet som var på väg att ta slut. Olika antal höga pip, hördes med olika långa mellanrum. Efter kanske tio minuter, insåg jag att detta tillhörde inte det normala, och på något sätt kom jag att tänka på mors vänlige man. Ju mer jag tänkte på det, ju mer blev jag säker på det, så jag ringde upp min gamla mor, och berättade om det hela.

Hon skulle ringa ålderdomshemmet, och höra med personalen hur han mår.
Av någon anledning berättade hon om brandlarmet, och sjuksystern tystnade, men tog mod till sig; “Vi hittade just din man liggande livlös på sitt rum!!”

Modern ringde en dag senare, och påstår att hennes gubbe vaknade upp, och efter att hört historien, lär ha sagt; “Stefan!! ja det kunde jag gett mig f-n på!!”. Om det är sant vet jag inte, men det var en typiskt kommentar av honom.
Må han vila i frid!!

Sjuksystrarna lär i alla fall inte glömma det hela ….

Vänligen,
Stefan

Hej!

Jag vill berätta om vad jag upplevde i ett hus jag tidigare bodde i. Huset i sig var ganska gammalt, jag tror det har anor från sent 1800-tal. Hur som helst, upplevde jag en hel del aktivitet där. Det var ofta som jag vaknade av hur någon gick i trappan. Det var inte vanliga knak som man annars ofta upplever i hus, det var väldigt tydliga steg. Min hund reagerade väldigt mycket på detta och kunde ibland bara stirra och följa något med blicken, som jag själv inte kunde se.

Det hände även fler saker som att lampor tändes av sig själva. Den mest påtagliga upplevelsen var när jag satt och tittade på TV en kväll. Plötsligt kände jag mig iakttagen och tittade upp mot hallen. Där kunde jag tydligt se en gammal man som stod och tittade på mig. Jag trodde först att någon hade tagit sig in i mitt hus och skrek därför VEM ÄR DU och vad gör du i mitt hus? Då ser jag hur mannen liksom bara tonas bort. Det var denna händelse som gjorde att jag valde att flytta. En sak är säker, och det är att det definitivt finns en andra sida.

Hej ! Jag heter Evelina, jag och min syster Emelie fick ärva lite saker att våran farmor och farfar när dom gick bort. Vi fick bland annat en docka som hon hade när hon var liten, ett halsband och deras förlovningsring! jag som är den äldsta av oss två fick ärva förlovningsringen som jag var hur glad som helst för och för att hedra deras minne så ville jag använda ringen varje dag, och det gjorde jag tills en dag då jag tappar själva stenen i ringen som var en blå safir runt en guldring. det var när jag och min pojkvän skulle flytta som den lossnade från ringen å föll ner på golvet .. både jag och min pojkvän letade efter safiren men vi hittade den inte jag blev helt förkrossad och grät över ringen i flera dagar.. Men så en dag i våran nya lägenhet ca 1-2 veckor efter flytten är jag ensam hemma städar lite grann så ser jag något ligga på mitten av golvet i stora rummet jag böjer mig ner och tar upp den.. SAFIREN! där låg den helt ensam mitt på golvet. jag blev överlycklig och samtidigt väldigt rädd det kändes som att jag kunde känna deras närvaro . jag satte mig på sängkanten och tackade mina farmor och farfar för jag tror verkligen att det var dom som hjälpte mig att hitta den igen! min farmor och farfar var det absolut snällaste människorna jag kände så det känns självklart att det var dom som hittade den åt mig! <3 Vila i frid

När jag studerade på Ölands Folkhögskola så hände det många konstiga saker där. En av de mest intressant är den besatta kaffekannan. Det var en kväll som jag och tre av mina korridorgrannar på internatet höll på att göra kvällsfika när kaffekannan plötsligt selgar ett par meter ut i rummet på en meters höjd innan det stannat i en sekund och sedan faller i golvet och går i tusen bitar. "Var det någon mer än jag som såg det där", frågar jag förskräckt och mina tre kompisar nickar, lika chockade som jag

Det spökar på prästgården i Stora Tuna kyrka i Borlänge. När prästgården byggdes om så vägrade det stora starka snickarna jobba där sent på kvällen. Jag vet inte vad de såg men det sägs att den Vita Frun går igen där. Det ställer även till för vaktmästarna. De vet att de har stängt av elen till huset men ändå lyser det ljus i en del av rummen på nätterna.