spöket igång igen?

Hej Evy! Vem är det som spökar hos oss? Igår när jag kom från duschen hörde jag att någon öppnade kylskåpsdörren och trodde naturligtvis att det var min man, så jag ropade nåt åt honom men han svarade inte och jag blev sur. När jag kom till vardagsrummet satt han vid datorn med hörlurar på öronen och hade inte varit i köket. Senare när han skulle dricka ur sin läskflaska var den försvunnen. Vi letade överallt, och plötsligt stod den på bordet i vardagsrummet. Den var inte där när vi började leta…När jag sen skulle gå och lägga mig och stängde av teven och la fjärrkontrollen på bordet tog det ett par sekunder och så var teven på igen. Samma sak hände idag imorse när jag såg på en film, så byttes kanalen. Då rörde jag inte ens fjärrkontrollen. Vem är det som bråkar? Är inte rädd, men vill gärna veta det ändå…Och kan du se i min framtid om jag är lycklig och var jag är? Singel eller gift? Barn? med vem osv? Tacksam för svar.

Hej! Ber om ursäkt för att svar dröjt. En ung man som bott i er bostad eller i dess närhet. Gick bort för inte alltför länge sedan. Han har inte riktigt accepterat övergången och gör lite som han gjorde när han levde. Han ser nästan er som spöken. Jag ser dig lycklig och jag tror jag hör kyrkklockor runt dig men det kan dröja detta året 2012.

Vad vill han?

Hej, för ett par veckor sedan dog min halvbrors pappa väldigt hastigt och mellan oss har alltid en hatkärlek funnits. Det känns som han efter sin död vill mig något och nu undrar jag om det kan vara så och vad vill han?

Hej! Ber om ursäkt! Det han vill tala om för dig är att hans hjärta tillhör dig. Han ger dig en vit lilja och en prästkrage. Vet inte vad det betyder men tror du vet.:)

En liten fråga.

Hej jag är en tjej på 40 år och nu undra jag om du kan svara på en liten fråga? Det är så här att jag och min man skulle vilja ha ett litet barn. Så nu undra jag om du kan säga om jag blir gravid detta året, vi hoppas själva att jag blir gravid detta året 2011.Hoppas du kan svara på frågan och tack så mycket i förväg.Ha det bra kram jenny.

Hej Jenny! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Hur går det? Har du blivit gravid? Du behöver inte svara..

hade låtsaskompisar som liten

Hej. Jag är en norrländsk tjej på 22 år. Bor nu med min pojkvän i en lägenhet men har i 20 år bott med mina föräldrar, först 9 månader i ett litet hus som de hyrde och senare flyttade vi in i mammas barndomshem som mormor och morfar byggde. Ett ganska stort hus med tre inredda våningar, jag fick såklart ett eget rum. Det jag undrar över handlar om så kallade låtsaskompisar. Då jag var ca två år gammal (vad mamma minns) så skaffade/fick eller hittade jag på låtsaskompisar, 5 stycken! Jag var väldigt duktig på att prata och var väldens snällaste och pålitligaste lilla flicka som alltid var nöjd och glad, redan som bebis. Jag fick en syster då jag var 1 år och 8 månader. Mamma kunde sätta henne i min famn och jag matade henne tålmodigt med välling och mamma vågade lämna mig med henne för hon visste att jag inte skulle göra nånting. Nu till saken. Mina 5 låtsaskompisar namngav jag, Böjon & Rangiga, Skrompa, Kalajsa (Pippi-Kalajsa) och Krilla. Dom här kompisarna hängde väl med mig till jag var ungefär 3,5 år. Böjon & Rangiga var som ett tvillingpar eller nåt, dem hörde iallafall ihop, det var tjejer. Hittade på att en av dom tjurökte och den andre flyttade till stockholm. Jag är ganska fachinerad över att jag visste vad tjuvrökning var. Det är mamma och mina mostrar som har återberättat för mig vad jag berättade för dom. Sen Skrompa, har var lite läskig, hittade på att han bodde i bäcken ungefär som bäckgubben. Sen Pippi-Kalajsa som jag bara kallade för Kalajsa, inget speciellt med den varelsen. Sen kom Krilla, han var den sista, vänlig av sig. Jag lekte jämt ensam på mitt rum med mina 5 kompisar. Jag kan inte minnas några utseenden men dom fanns ju verkligen där för mig då, mamma har berättat att ibland så kom jag utspringandes från mitt rum och var rädd, då var det oftast skrompa som jag var rädd för. Jag undrar om någon av er hört något om låtsaskompisar, vad är det egentligen för nåt? Är det bara fantasivarelser? Hittade jag verkligen på dom själv, med namn och allt, eller ar det dom som kom till mig och hette de där konstiga namnen? Jag är så nyfiken 🙂 Tacksam för svar. / Viktoria, med eller utan gloria

Hej! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Det var inte din fantasi som lekte med dig, tvärtom. De som du lekte med var barn som gått över men kände sig bundna till stället av olika orsaker. Namnen är dina och det beror på att du inte kunde uttala deras riktiga namn. Böjon och Rangiga kom från en ort nära er, en större ort. En olycka- får in tåg/tunnelbana- ledde dem över till andra sidan men de hade svårt att acceptera detta vilket gjorde att de stannade kvar och blev dina kamrater. Skrompa hette något helt annat men hans liv avslutades i bäcken och när de fann honom var han ingen vacker syn därav skrompa. Han var snäll egentligen men hade kort stubin och var ofta arg för att han inte fick vara kvar på jorden. De två sista kommer från olika platser men de verkar ha gått bort i sjukdom. Tror t.o.m att Krilla syntes med sk nattasärk då han var sängliggande tills han gick över.

Allvar?!

Jag känner ibland en känsla av att någon stöttar mig när jag mår dåligt.. Har du en aning om vem det kan vara?

Hej! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Det är din guide som stöttar dig. En kvinna som visar sig i 30 årsåldern men hon var äldre när hon gick bort. En dam som är släkt till dig och det känns som om ni stod varandra nära.

Kärlek

Vet inte hur bra du är på kärlek och se hur det kommer gå men iallafall, Jag har behandlat min flickvän dåligt genom att inte visa vad hon betyder för mig, men det var inget jag förstod för ens hon dumpade mig och nu säger hon att hon inte är kär i mig längre, hon älskar mig men hon är inte kär, Jag fattade efter någon dryg vecka allt jag hade gjort fel och förklarade för henne att jag hade förstått och att jag var väldigt ledsen för det som hade hänt, vi har träffats flera gånger och då får jag många blandade signaler om att hon vill få det att fungera igen och att hon vill att jag ska dra dit pepparn växer. Så nu undrar jag om du kan se vad som är fel eller vad jag kan göra eller iallafall om det kommer lösa sig mellan oss?

Hej! Kärleken är ett svårt ämne men det jag kan känna är att du får kämpa lite för att få henne tillbaka och verkligen visa henne att du är redo att ändra dig! Ge henne en ros eller två men inte för ofta eller för många då det kan misstolkas. Var dig själv men försök visa henne lite mer vad du känner för henne och skynda långsamt! Stressa inte fram något då det blir så fel, låt allt ha sin tid! Lycka till!

Djävulen

Jag spelade anden i glaset för en vecka sen. Vi frågade vem det var som vi talade med. Då svarade brädet: satan. Vad kommer att hända?

Hej! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Vill börja med att höja ett varnande finger…detta är ingen lek då detta kan dra till sig negativa energier. Det var inte satan som ni fick kontakt med utan en energi som är negativ och bara vill ont.

vart är den?

Hej hej vi har tappat bort våran skruvdragare och våran vedklyv, vedklyven är utlånad men till vem? de minns vi inte.. Vi bor i ett hus i heby och beroende av dem både.. Jag tror skruvdragaren är stulen, får en känsla av det. Vedklyven är utlånad till någon vi trodde vi kunde lita på.. Mvh Eva

Hej Eva! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Har sakerna kommit tillrätta? Svara bara om du vill:)

Lycka tillsammans?

Snälla Evy! Ser du lycka i min framtid? Och isåfall, med vem? Ibland funderar jag på om jag har en framtid här eller om allt skulle vara lättare som singel eller med någon annan. Jag stannar endast för att jag hoppas och tror att det blir bra snart med allt. Kan du snälla säga om jag har rätt? Skulle vilja ha barn med Börje och leva tillsammans i alla våra dagar. Men blir vi lyckliga? Fem år har vi varit gifta nu på fredag. Är det fem bortkastade år eller var det rätt att säga ja i kyrkan? Snälla, hjälp!

Hej! Ber om ursäkt för att svar har dröjt. Det är inte lätt att råda i detta läget så istället för goda råd frågar jag dig..hur känner du dig innert inne? Var ärlig- superärlig- mot dig själv, tyck inte något för att vara snäll… Hur har ni det nu? Lever ni tillsammans eller har du gått vidare? Behöver svaren innan jag försöker hjälpa dig finna din väg- om du vill ha min hjälp.:)

Behöver jag vara rädd?

Hej, För snart 2 år sedan dog min ex. sambo, mina 2 yngsta barns far. På så sätt blev jag förvaltare av dödboet. Allt vad begravning, dödsboanmälan och ett förfallet hus fyllt med saker efter en "samlare" hamnade på mitt ansvar. Det har varit väldigt tugnt för mig psykiskt. I arbetet med dödboet måste jag även tömma hans hus och sälja det. Jag har gjort vad jag har orkat, men varje gång jag vistas i huset blir jag desorienterad och får ångestsymptom. Jag har röjt några dagar i taget, och sedan varit helt slut. Tidigare har jag lagt allt på min mentala ohälsa och påfrestningen att rota i en del av mitt liv som jag lämnat bakom mig. Nyligen var en god vän med mig dit. Vi skulle kolla och planera hur han kunde hjälpa till. Efter bara några minuter i huset får han ett tryck över bröstet och luften går ur honom. Samtidigt hör han "Gack Veck". Han samlar sig och går vidare men efter ytterligare några minuter rusar han ur huset. Jag hör honom prata "Vad vill du?" "Visa dig?" "Vem är du?". Kort efter går han till bilen " nu måste jag härifrån" I bilen säger han saker som " Jag kommer aldrig sätta min fot där igen" Att han själv bara är en skojare som pratar med spöken" "Gör dig av med stället så fort du kan" " kraften är plastbunden och värst av alltjag tror det kan haka sig fast på en" säger han. Vi har pratat om händelsen några gånger men inte om lösningar. Det mesta vi säger är upprepningar av vad vi sa förra gången. varje gång avbryter han med att säga "Gör dig av med stället så fort du kan" Jag har börjat ifrågasätta min psykiska ohälsa. Kanske är jag påverkad av denna kraften inte av det jobbiga livet jag levde där. Jag måste fortsätta arbetet så jag blir fri från bördan. Men jag orkar inte åka dit för jag vet att det tar minst en vecka att återhämta sig. Vad ska jag göra? Jag VET att jag ÄR påverkad av allt som har med dödboet att göra och det finns logiska psykologiska förklaringar varför jag mår dåligt av det, men ??? Tänk om det är fel förklaring till hur jag mår. Behöver jag vara rädd?

Hej! Ber om ursäkt för att svar dröjt. Hur har det gått? Har du kunnat gå vidare, är stället tömt, har du sålt det?