Hejsan. Det är så här att jag och min man har sökt en större lägenhet än vad vi ha nu och vi skulle gärna vilja flytta till en. Nu undra jag om du kan säga om vi kommer att få den eller om vi kommer flytta till något annan större lägenhet.och blir det nu i år eller? Tack i för hand. Jag måste säga detta är en bra sida. Kram jenny

Hej Jenny! Jag vill bekräfta att jag har läst denna insända fråga från Juni månad men tyvärr kan jag inte svara på denna fråga då det inte är min andliga inriktning här på spökwebben att svara på denna typ av personliga coach frågor om hälsa,arbete,flytt,kärleksrelationer.Tyvärr.Då känner jag att det är bättre att du frågar denna typ av personliga frågor till något medium som har den mediala inriktningen. Men jag önskar dig lycka till Jenny och tack för att du uppskattar spökwebben! ☆¸.•°* ˜★ EeWeeM

För exakt tolv veckor sen idag togs en ponny iväg från mig, Mojje en vi liten ponny. Sedan dess har det alltid känts som att jag haft någon med mig, vart jag än går.. Kan det stämma? Han stod mig varmt om hjärtat och betyder fortfarande otroligt mycket för mig. Tacksam för svar MVH Eveline 🙂

Hej Eveline! Jag förstår att du saknar och sörjer din lilla ponny Mojje.Jag kan känna genom dig att han betydde mycket för dig och att ni tydde er till varandra och blev verkliga goda och nära vänner som man kan bli med ett djur ibland.Du hade verkligen denna "själ kontakt hjärta till hjärta" med denna lilla Ponny.Och när man som människa får en sådan djup kontakt med ett djur så att det berör ens hjärta…ja då har man ett energi avtryck för all-tid i sitt hjärta och även i sin aura efter det djuret när djuret avlidit.Med aura så menar jag egentligen bara ditt egna energifält som du och alla andra människor alltid har runt sig därför att vi är levande väsen.Och alla levande väsen har flera olika lager av energifält runt sina kroppar.Din lilla Ponny Mojje verkar tack vare din starka kärlek till honom lämnat kvar ett så starkt energiavtyck i ditt energifält "aura" så detta upplever du som att han alltid finns runt dig och alltid går efter dig. Visst detta kan också upplevas som att man ser eller upplever det som att man har djurets ande runt sig. Och egentligen spelar det ju ingen roll vad det är man känner för det mest tröstande för dig är det faktum att du fortfarande känna av din lilla Ponnys närhet. Men jag skulle vilja be dig fundera över en sak. Har du funderat på att arbeta med djur?Jag känner nämligen att du är en sådan ung kvinna som har en gåva att kommunicera med djur och känna in djur på ett sätt som man antingen har som gåva eller så har man det inte.Du har den gåvan naturligt och medfödd.Hur de mår och vad som inte är bra och om de inte trivs så kan du känna i vad som kan vara fel och vad djuret önskar för att få det bättre.Om du är intresserad av hästar framförallt men även av andra djur som hundar och kanske fler djur…så är detta något du skulle kunna lära dig mer kring och ett yrke som djurkommunikatör eller djurpsykolog är något som jag känner är något som skulle passa din mjuka personlighet.Att jag ens tar upp detta med yrke och förslag är för att det är helt omöjligt att missa din otroligt starka och naturliga förmåga att kommunicera med och KÄNNA IN djur. Lycka till och återkom om det är något mer du undrar kring detta. ☆¸.•°* ˜★ EeWeeM

Hej.Är mannen klar me sin relation,när han tar sms kontakt me mej nu i mitten av juni som du skrev sist,eller vad vill han då? Kommer vi att ses i midsommar nånting? Tackar för dina svar.Kram.

Hej! Jag vill bekräfta att jag läst denna fråga men eftersom det är en följdfråga och jag inte känner till bakgrunden till denna frågeställning så avstår jag från att besvara detta. Men du är alltid välkommen att sända in en ny fråga inom det andliga och paranomala! ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

När jag var liten och vi flyttat in i ett hus så drömde jag ofta svartvita mardrömmar. Jag kommer ihåg det och jag var alltid rädd. Jag var kanske 7-8 år och jag berättade för mina föräldrar så jag vet att det inte är något "falskt minne". Det var ofta samma dröm och då var det svartvitt och jag och några till skulle försöka stänga in något slags monster i ett jättestort garage och det bankade och ville komma ut. Samtidigt, en bit längre bort åt sidan så låg min mamma på ett slags bord, utomhus och en slags lieman högg av huvudet av henne och jag grät. Det är särskilt den drömmen jag kommer ihåg eftersom den kom många gånger. I alla fall att vi skulle stänga in något monster vi aldrig sett i ett garage. När mammas huvud blev avhugget var nog bara en gång. I alla fall så har jag fått reda på att huset vi bodde i(vi har flyttat nu, för länge sen) att det faktiskt hade varit några andar där som hade bankat och så men det hade jag aldrig hört. De sa att det var några barn, eller i alla fall en pojke som hade dött där av någon orsak. Kan du ta reda på varför jag hade de där svartvita drömmarna? Hade de något med andar att göra eller hade jag bara svartvita mardrömmar där utan anledning? Tacksam för svar!

Hej Mateo! Ja jag kan förstå att det här är en sån där dröm och upplevelse som du kan komma att tänka på ibland då jag kan känna genom dig att du verkligen undrar än idag "va i h-v-t-e handlade detta om" ordagrant.Men jag kan säja såhär.Det finns faktiskt människor som drömmer i svartvitt alltid.Jag är ingen drömpsykolog eller expert inom detta område så jag kan inte förklara varför det är så.Bara att jag förstått att det finns människor som drömmer i svartvit och andra drömmer i färg och en del drömmer i siffror och andra i mönster och symboler.En del av detta kan vara kopplat till något som inom psykologin kallas för Synestesi.Vad jag vill säja är att det finns många sätt att drömma och uppleva saker genom drömvärden. Men när det gäller just dig Mateo så är det ju så att du drömmer ju inte svarvitt längre.Eller hur.?.Det jag kan känna är att det nog var bra att ni flyttade från den där platsen och det huset.Vissa platser är bara "för mycket" och det här känner jag var en sådan plats.Jag tänker inte gå in på närmare vad det är jag ser och känner för det är inte så viktigt i sammanhanget men jag kan säja såhär att de där svartvita drömmarna av dessa makabra slag inte var dina.Så du kan släppa den där drömmen.Du var väldigt ung när du bodde där och i den åldern så är det lätt att hemskt blir värre och det som inte är ont eller elakt blir rena mardrömms monstret.Hjärnan skapar om så saker blir värre än vad de är.Och jag känner att det är lite så det blev för dig i det här huset då de andar som fanns där/finns där var barn som själva var rädda och förmedlade känslor av rädsla och ren skräck för vissa vardagliga saker som de kan ha upplevt i sitt liv och detta uppfattade du sedan från dem i form av symboliska drömmar.Eftersom de också var barn och även yngre än dig så kunde de inte heller förstå vad de upplevde och allt blev rena monstret för dem också så det blir tokigt alltihopa. Om man granskar hela situationen vad som faktiskt hänt så är det inte så hemskt alls men i små barns ögon kan saker upplevas riktigt kusligt även om de inte egentligen är det.Vad jag vill ha sagt är att du uppfattade deras syn på det de hade upplevt i det huset.Och deras sätt att förmedla detta till dig kom genom svartvita drömmar. Du kan lämna detta bakom dig och se det som en intressant upplevelse men inget som du ska känna oro för. Ta hand om dig! ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

Kan du förresten se vad jag varit i mina tidigare liv eller något?

Hej! Nej tyvärr så är detta inte en fråga jag kan besvara då jag valt att inte svara på direkta frågor om "tidigare liv" då det inte riktigt är mitt område även om det kan falla sig naturligt för mig att känna in detta i vissa frågeställningar men det finns så många andra medium som är inriktade på just den här typen av frågor.Jag kan bara ge dig tipset att ställa samma fråga till ett medium som har tidigare liv frågor som sin specialitet. Lycka till! ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

Kommer jag någonsin bli riktigt lycklig i över ett år i sträck?

Hej! Hm…då vill jag fråga dig:Varför bara satsa på att bli lycklig i ett år och inte försöka satsa på att skapa dig ett liv där du mår bra och känner dig glad och trivs med ditt liv och din tillvaro…jämt? Livet består av både med och motgångar och ofta kan livet och tillvaron kännas som en bergsklättring uppför ett brant berg och när man äntligen har lyckats mödosamt ta sig upp för en jäkla bergstopp med en lång väg fylld av skit och problem av alla de mest konstiga saker i vardagen och runt omkring och överallt så…vad händer …jo …man står där uppe på toppen och upptäcker till sin bedrövelse " ah…skit också…fel bergtopp"…och så rasar allt…och man får börja om igen.Man kan välja att sätta sig ner och bara sitt och glo och inte göra något alls och låta snöstormen komma och man blir en jäkla snödriva och bara försvinner under snön eller så kan man välja att ta upp sin tunga packning igen och slänga upp den på ryggen ,skaka av sig snöskitet och klättra ner…för att försöka bestiga nästa bergstopp.Det är Livet.Alla går igenom detta på sitt eget sätt.Och ibland känns det alldeles hopplöst och omöjligt och man kanske bara vill ge upp och då ställer man sig frågan som du nu ställt mig…"Kommer jag någonsin att bli riktigt lycklig…?"Jag känner att du är en stark person inom dig men på något sätt har du gett upp om att just du har något att tillföra till dina vänner och medmänniskor runt dig och att du är osynlig och ingen bryr sig i vad du gör eller säjer.Men är inte det viktigaste att du först och främst tar hand om dig själv?Vad vill du göra med ditt liv? Vad är lycka för dig?Vad får dig att må bra?Finns det saker i ditt liv du vill förändra ?Vad hindrar dig från att göra allt detta som du egentligen vill göra men inte gör för att du tappat din självkänsla?Tänker du verkligen låta andra människors åsikter och tankar påverka dig så mycket att du tappar all lust för livet?VARFÖR är inte just du VÄRD ATT VARA LYCKLIG? Jag ber dig att tänka på dessa frågor och bara utgå från dig själv och sedan kan du ändra din fråga till ."Vad är lycka för mig och hur och vad måste jag göra för att känna så?" Börja där.Jag tror på dig ! och du måste tro på dig själv. ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

Hej Tack för svaren jag får. Nu har jag en fråga igen. Det är så att min dotters kille ha tappat bort sin plånbok för ca några dagar se. och där finns bank kort, idekort och tåg kort. Så jag undra om du kan hjälpa oss och tala om vad den kan vara. Tack i för hand. Kram Jenny

Hej Jenny! Jag vill bara bekräfta att jag läst din insända fråga men tyvärr så är inte min andliga inriktning här på spökwebben att se bort tappade föremål. Jag vet att det finns medium som är inriktade speciellt på borttappade föremål som känner att de har den gåvan och då vore det kanske bättre att kontakta ett sådan medium om du känner att du behöver svar kring detta.Men jag hoppas givetvis att din dotters kille redan har återfått sin plånbok med de viktiga värdehandlingarna.Önskar er lycka till! ☆¸.•°* ˜★ EeWeeM

Hej, vi har flyttat till mammas sambo och jag har fått ett rum där. Alltid när jag är i rummet känns det som något eller någon kollar på mig från stället bakom dörren. det börjar bli riktigt läskigt.. snälla svara!

Hej Isa! Jag vill börja med att säja till dig.Det finns INGET att vara rädd för. Det finns inget bakom dörren som vill skada dig.Det finns inget som vill dig något illa.Det finns absolut ingenting bakom den dörren som på något sätt vill få dig att känna rädsla.Det finns absolut absolut ingenting bakom den dörren som du behöver oroa dig för. Nu säjer jag inte att din upplevelse är fel för jag kan känna ditt obehag genom din fråga men jag känner också att om du bestämmer dig för att ignorera den känslan du får från det hörnet bakom dörren så kommer du inte att störas av detta.I bland kan en känsla av energiavtryck förvärras genom att man undermedvetet fast man inte vill ändå mal på i bakhuvudet att "det måste vara något" och så blir det bara obehagligare och värre och värre för en själv.Bästa sättet att inte fästa sig vid den känslan och försöka tänka "jag bryr mig inte om det där" och då tonas även energiavtycket ner så man inte känner av det. Pröva så får du se vad som händer. ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

Arbetar på ett äldreboende, där jag flertalet ggr känt både dofter och närvaro av något, tex cigarett lukt av parfymer mm mm. Några av arbets kamraterna tycker inte det är så roligt när jag påtalar detta. Eller är det min hjärna som spelar spratt? Och så undrar jag om jag kommer att byta arbete? Jag tackar på förhand 🙂

Hej Carina! Det du berättar att du upplever från din arbetsplats med upplevelsen och känslan av närvaro och ibland att man kan känna en viss parfymlukt komma från ingenstans eller just sådana där dofter som brukar representera en viss person eller andra "fenomen" är det många som upplever just på platser som sjukhus,äldreboende eller andra platser där det samlas många människor som är gamla eller sjuka eller vårdas av olika skäl. Visst skulle många fenomen vi kan uppleva förklaras med många såkallade "naturliga orsaker" men faktum kvarstår att just ett äldreboende är en plats där människan tillbringar sin ålderdom och också sin sista tid i livet och när en människa närmar sig slutet av sitt liv på ett naturligt sätt så brukar den människan förändras inombords och känner inom sig att det snart är dags att dö och det är som att de förbereder sig både psykiskt,mentalt och även andligt inom sig oavsett om de varit troende eller inte så verkar det vara en process som många går igenom just i slutskeedet av sitt liv. Och ja…det här tror jag du som vårdare inom sjukvården har kännedom om t.o.m bättre än jag ur ren omhändertagande syn som undersköterska.Du har nog sett denna process hos många av de äldre.Inte alla,men många.Och är det då en människa som är troende och kanske djupt andlig så brukar den människan under den sista tiden av sitt liv bli mer mottaglig och även både se och höra saker i rummet där de är.Den som inte tror på andar och väsen kallar detta för hallucinationer men den som tror och känner att det finns mer efter döden än ingenting kan dela upplevelsen och uppfatta det som den döende patienten sänder ut i form av tankar,bilder,minnen och energier.Detta kan du uppfatta Carina då jag känner att du är öppen för energier och en väldigt empatisk människa som har lätt för att känna in olika sinnes stämningar både bland människor och djur. Många människor får besök från andeväden och av nära och kära oavsett om de är troende eller inte.Det spelar inte så stor roll om man tror eller inte för andevärlden tror alltid på människan och när en människa befinner sig i livets slutskede så finns det alltid någon där som "vakar över personen".Detta kan du också känna som närvaro från dem.Människor som tillbringat sin sista tid på ett äldreboende kan efter att de avlidit lämna såkallade "avtryck" efter sig i form av energi,spår rent energimässigt som kan finnas kvar i rummet kortare eller längre tider och detta kan du också känna av.Det är egentligen inte så konstigt då det följer samma princip som om jag skulle gå in i ett rum och ha stark parfym på mig och sedan gå ut igen och stänga dörren.Men du som skulle komma in efter mig skulle känna doften av min parfym även om du inte skulle se vem som lämnat kvar doftspåret.Efter ett tag skulle doften försvinna.Så kan det vara med dessa människor som avlider på äldreboende.De lämnar kvar sina energispår för ett tag och sedan efter en tid försvinner det automatiskt.Men den som är sensitive för energier kan uppleva och uppfatta dessa energispår som de lämnat.Det är faktiskt sällan som det handlar om spöken och andar som fastnar och är orsaken till dessa fenomen.Oftast är det det som jag beskrivit ovan.Energispår.Patientens förberedande inför döden.Närvaro av deras skyddsänglar inför deras död. Det är alltid bra att vara lite skeptisk och ha ett sunt förnuft när det gäller upplevda fenomen men samtidigt så måste man våga lita till sin magkänsla Carina oavsett vad någon annan säjer.Tror du själv att det är din hjärna som spelar dig en spratt ? Nej.Jag tror du vet lika väl som jag att du kan lita till din magkänsla här men ändå respektera att dina arbetskamrater inte delar din åsikt. Jag kan inte svara på ifall du kommer att byta arbete eller inte men jag svarar såhär;Om du Carina känner att du behöver en förändring i ditt liv och gärna skulle vilja byta arbete eller kanske vidareutbilda dig eller kanske t.o.m göra något helt annat med ditt liv och som arbete så finns det egentligen ingenting som hindrar dig då allt handlar om sina egna tankar om vad man klarar av eller inte klarar av.Man är ofta själv sitt eget största hinder som sitter och viskar med den där negativa rösten att " det här är omöjligt" "jag klarar inte av det här" "hur ska jag våga för jag vet ju inte om det kommer funka alls"…Följ ditt hjärta Carina är mitt svar till dig då allt är möjligt om du bara vill och är redo att arbeta för en förändring i ditt liv. ☆¸.•°* ˜★EeWeeM

Tack tack tack för svar! Känns otroligt bra att veta att det kommer vända då kraften snart inte räcker till. Kan det vara "vändningen" som känns då i magen 🙂 Trodde först att det var symptom på annat men det är ju nästan omöjligt. Du kan inte se någon eller några andar omkring oss? Kram!

Hej Lin! Jag vill bara bekräfta att jag läst din insända text och fråga men eftersom detta är en följdfråga på tidigare frågeställning så känner jag att jag inte kan besvara detta men du är välkommen att sända in nya frågeställningar kring det andliga och paranomala! ☆¸.•°* ˜★EeWeeM