Borgvattnet

Jag har varit på besök i Borgvattnets prästgård 2 gr, och båda gånger sov jag över. Första gången var jag iväg för några år sedan med två kompisar, och en av mina kompisars pappa, syster och hennes kompis. Vi hyrde för natten och spenderade hela kvällen på övervåningen för den andra gruppen sov på nedervåningen. Kvällen innehöll slappande i soffan å vi zappade mellan 1 och 2 på tvn. ( med andra ord inget hände) det passerade några timmar och upp för den knarrande trappan kommer en likblek tjej med en av killarna i medsläp. Vi bara glodde på hur förskräkta de var över det som hänt i den beryktade reseptionen. " vi såg något blixtra i taket, och vi såg någon i rummet!!" fick de ur sig båda. Det framgick inte om de ville att vi skulle kolla upp rummet eller om de bara var just chokade, för lika snabbt for de ned igen. Det blev betydligt tystare nedifrån, dom verkade ha haft det så kul där men efter vad de påståtts ha sätt föredrog de att gå och knyta sig…Iallafall vi funderade inte så mycket mer på det så efter kl 12 var det slutsänt på tvn och vi gick till våra respektivew rum. Jag och kompisarna sov i gula rummet, hennes pappa i gråterskornas och hennes lillasyster och kompis i blårummet. Vi låg i våra sängar och pratade på och vi kunde höra när dom i blå rummet somnat. Jag kände för att lägga en stjärna med min tarot och kl var runt 3. Och precis i min förskräckelse( och samtida misstro på att vi inte skulle få ha upplevt något övernaturligt innan avresan hem nästa dag) kunde jag klart och tydligt höra ett par 3 steg ute vid vår dörr, som var halvt igenstängd. Jag intygar på att min andning och blod frös till som is och övergick till ett intensivt bultande i bröstet av nervositet. Jag bad för mig själv att detta något inte skulle passera denna dörrkarm… och stegen upphörde. Jag var i total chock och så uppspelt att jag kröp ner långt under tecket och ansträngde mig verkligen för att somna. Jag kan garantera att det inte var någon av de andra, för dom som vet hur detknarrar i borgvsttnets golv och dörrar är det en självklarhet att det inte var någon av oss levande i huset. Det lustiga var att vi i gula rummet sov per skalle max 2 tim, och vi sov aldrig samtidigt. nästa morgon, vilket blev nån gång vid 5-6 ville vi kliva upp. De från det blå rummet frågade oss fundersamt ifall någon av oss gjort ett besök på toan, dom hade nämligen hört tydliga steg utanför deras stängda dörr under natten. Men sånna kycklingar vi var invände vi direkt den frågan. Och han i Gråterskernas hade sovit som en stock, han var inte så road av denna resa för han hade inte fått uppleva nått! haha och dom på nedervåningen sov väldigt länge, dom ville inte nämna så mycket heller från gårdagens lilla insident i reseptionen. Av denna resa måste jag se det som att någon av husets kära kvarlevandeande själar säkert undrade vilka vi var, och att de spatserade kring i rseptionen och i tvrummet. En annan lustig sak som hände i vårt gula rum var att mina och min kompis kläder hade kastats ut min på golvet, vilket vi hade sorterat -innan vi somnade- i fina högar. Andra gången dit var tillsammans med min klass, enligt mig var vi kanske för många för ett sånt besök i ett gasthus. För jag såg eller fan hörde inget- men vi hade det jäkligt trevligt. Jag fick roll som den säkra punkten i vår grupp, dom tyckte jag hade närmast kontakt till det övernaturliga väsen där så de tydde sig till mig när de skrämt upp varann lite för mycket;P vi gjorde ouija i reseptionen och jag ledde seansen. Vi satt på golvet i det mättade mörktet med tända ljus för att få den rätta stämningen. Jag välkomnade andar att beträda min cirkel, inget hände för en stund. jag var mäst orolig för att inget skulle hända med tanke på att det skulle tråka ut de andra. Vi hade ingen lämplig pekare heller så vi lånade ett glas från köket, som var alldeles för tungt(!) och glaset rörde sig i cirklar först, den bokstaverade ett par bokstäver och när det började bli som spännande flög glaset ned till "hejdå". en sekunds tystnad och det bröt ut ett skrick bland de andra. Jag var helcool och undrade om vi skulle försöka lite senare, men några hade redan flugit upp på övervåningen för att trösta sig hos de som inte ville delta. Stämningen kändes bättre efter 12. En av mina kompisar tog ett fumligt foto med sin kamera strax över huvudet på någon annan, på bilden finner vi en ljusboll svävandes i taket. Det var ingen blyg boll med tanke på dess storlek, och när vi somade in på bollen gick det direkt att avgöra att det inte var en dampartikel utan en ljuskälla- det såg faktiskt ut som om bollen var ett energifällt med tusen andra blixtar i sig. Jag är kanske blind för övernaturliga fenomen, och jag är ofta skeptisk till andras berättelser, men det betyder inte att jag inte tror på andra sidan. det ända sätt man kan vara hundra på ifall det verkligen hände, det är när man är i tankar som har en så liten anknytning till paranormalt som möjligt. och mina besök där har övertygat mig nog.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *