Hej, För snart 2 år sedan dog min ex. sambo, mina 2 yngsta barns far. På så sätt blev jag förvaltare av dödboet. Allt vad begravning, dödsboanmälan och ett förfallet hus fyllt med saker efter en "samlare" hamnade på mitt ansvar. Det har varit väldigt tugnt för mig psykiskt. I arbetet med dödboet måste jag även tömma hans hus och sälja det. Jag har gjort vad jag har orkat, men varje gång jag vistas i huset blir jag desorienterad och får ångestsymptom. Jag har röjt några dagar i taget, och sedan varit helt slut. Tidigare har jag lagt allt på min mentala ohälsa och påfrestningen att rota i en del av mitt liv som jag lämnat bakom mig. Nyligen var en god vän med mig dit. Vi skulle kolla och planera hur han kunde hjälpa till. Efter bara några minuter i huset får han ett tryck över bröstet och luften går ur honom. Samtidigt hör han "Gack Veck". Han samlar sig och går vidare men efter ytterligare några minuter rusar han ur huset. Jag hör honom prata "Vad vill du?" "Visa dig?" "Vem är du?". Kort efter går han till bilen " nu måste jag härifrån" I bilen säger han saker som " Jag kommer aldrig sätta min fot där igen" Att han själv bara är en skojare som pratar med spöken" "Gör dig av med stället så fort du kan" " kraften är plastbunden och värst av alltjag tror det kan haka sig fast på en" säger han. Vi har pratat om händelsen några gånger men inte om lösningar. Det mesta vi säger är upprepningar av vad vi sa förra gången. varje gång avbryter han med att säga "Gör dig av med stället så fort du kan" Jag har börjat ifrågasätta min psykiska ohälsa. Kanske är jag påverkad av denna kraften inte av det jobbiga livet jag levde där. Jag måste fortsätta arbetet så jag blir fri från bördan. Men jag orkar inte åka dit för jag vet att det tar minst en vecka att återhämta sig. Vad ska jag göra? Jag VET att jag ÄR påverkad av allt som har med dödboet att göra och det finns logiska psykologiska förklaringar varför jag mår dåligt av det, men ??? Tänk om det är fel förklaring till hur jag mår. Behöver jag vara rädd?

Hej! Ber om ursäkt för att svar dröjt. Hur har det gått? Har du kunnat gå vidare, är stället tömt, har du sålt det?