Brukshotellet som är beläget på vägen upp mot Robertholm och järnvägstation i Hofors. Där är det en kvinna som rumsterar om och bäddar om gästerna i vissa rum. Kvinnan tros vara en av de gamla anställda som jobbat där långt tillbaka i tiden.
Den ogudaktiga prästen Hans Mickelsen härjar på vägen mellan Fridhemsberg och Fara. Han var hatad av bönderna för att ha dömt en kvinna till döden för häxeri på 1600-talet. Som hämnd överföll sex bönder prästen en kväll på vägen och slog ihjäl honom. Sen dess spökar prästen i form av en stor hund med eld sprutande ur näsborrarna.
Härnösands fängelse har gamla anor. I deras sjukstuga har det tidigare legat ett bårhus för fångarna. På kvällarna kan fångarna höra hur en vålnad hasar sig fram i korridorerna. Personalen känner ibland i sjukstugan hur någon osynlig makt vakar över deras arbete när de tar hand om någon intern. Personalen tycker ibland det är obehaglig att jobba på kvällar, vad fångarna anser kan vi bara ana.
på 1930 talet jobbade en källarmästare på statt i söderhamn. tunr 1935 tog han livet av sig i köket, många iakttagelser har skett, röster, ljud gråsvarta skuggor, man vet att han inte vill illa utan att han vill skydda medarbetarna man vet att källarmästaren Karl-Emil fortfarande finns kvar.
Ingmar Bermans farfars mormor, prostinnan Elsa Margaret Agrell som dog 1845, uppnebarar sig ibland i prästgården, hon går alltid uppför trappan till mamsellkammaren där hennes tio barn bodde. Antingen vill hon se om de fortfarande finns kvar.
Det finns mera konstigheter vid Storsjön än dess berömda sjöodjur. Här finns Sveriges mest omskrivna spökhus sedan 1947. Det började med att komminister Erik Lindgren flyttade dit det året. Han hörde klampande steg i farstun, gnissel i dörrar, ljud som när någon tar av sig rocken, konstiga knackningar. Det var som en massa osynliga besökare rände där oupphörligt. Hans gungstol började av sig själv gunga så häftigt att prästen kastades i golvet. Från ett av rummen hördes våldsam gråt och tre grå damer uppenbarade sig plötsligt i en soffa. Ibland var det en osynlig kraft som lyfte Lindgren ur skrivbordsstolen. Horder av journalister och busslaster med nyfikna besökare har gjort prästgården till en verklig turistattraktion, med försäljning av spöksouvenirer och möjligheter att prova den berömda gungstolen. En senare präst, Thore Forslund, försökte i början av 80-talet driva ut andarna med oljesmörning och tungomålstalande. Men kyrkorådet fick nog av ”spökprästen” som själv blev utdriven och förlorade sitt vikariat.
En promenad runt om på de olika historiska platserna på Fyllinge i Halmstad så kan man få uppleva både det ena och det andra. T.ex: vid gångbron över Fylleån vid E6an särskilt runt årsdagen av Träffningen vid Fyllebro kan man fortfarande höra, känna och se krigets styrka. Vid Lützow´s minnessten är hans närvaro stark. Fick själv uppleva hans hjältemod genom hans “ögon” när vi stod där. Underbart men skrämmande!! Utmed vägen mot kuskatorpet har tidigare funnits (tyvärr håller de på att bygga precis där numera) en gammal skyddscirkel gjord av historiens “kloka gummor”. Känslan och närvaron där är enorm! Dock ligger precis bredvid en gammal göl som inte medför ens en gnutta av positivt. Som sagt, Fyllinge och dess historia av gott och ont, krig, bålplatser och häxkonster, är värt ett besök.
Kvarnsved Vandrarhem på Frösön intill Östersund är hemsökt. Har tidigare varit en sista anhalt för svårt tuberkulossjuka/döende, sedan 1925. Bor där just nu och har själv varit med om övernaturliga händelser.
På tjärnens botten ska en jättelik trollskatt ligga, men också den skatten vaktas av underjordiska makter som inte gärna släpper den ifrån sig. Till slut skulle man dika ut tjärnen för att på så sätt komma åt skatten. Men när man började närma sig botten uppenbarade sig ett vederstyggligt vidunder och skämde iväg skattletarna. Och skatten lär ligga kvar än på Äggstjärnans botten än i dag.
Utanför Halmstad i Stjärnarpsskogen sägs det att det spökar och det hela bekräftas med en skylt. Det är riktigt kusligt att promenera på kvällstid i den omtalade “spöksskogen”. Men det är ändå att rekomendera nu i höstrusket!