Hej! Jag har förstått att detta är ganska vanligt!? Har i alla fall läst om det ofta. Har väl alltid trott på det övernaturliga, ända sen jag var liten och varit med om ett på övernaturliga saker men inte ofta utan det kanske har hänt inte vet jag 10-20 olika saker. Men sen ca 2007. så har det stått gestalter vid min säng. Jag vaknar upp på natten av att nån tittar på mig. Först var det bara en (man ser bara att det är en skugga typ) Han säger jag för han känns som en manlig energi. Fösta gången var i vårt förra hus, jag höll på att dö, blev skit skraj.

I början hände det bara några enstaka ggr per år, men sen blev det allt oftare, och då tillkom en till skugga, mindre och mer kvinnlig (minst en till) sen flyttade vi och jag var fortfarande rädd, men från första gången jag såg den så låtsades jag inte om att jag såg den, så jag brukar bara vända mig om och låtsas sova vidare… haha så “de” inte ska märka att jag ser dem… ;))

Sen ibland så kan det vara ännu fler personer och då känns det både som manliga och kvinnliga energier. Jag undrar egentligen vem/vad det är!?

Vill den/de/det något eller är det ok att jag bara sover vidare? Nu är jag inte ett dugg rädd längre heller. 🙂

★ Fråga besvarad 2013-12-08

Hej !

När jag läser det du berättar om så skulle jag kunna svara med en kort mening ” Välkommen till den paranomala och mediala världen”…men det låter lite väl töntigt så jag  stryker det…. 😉 Faktum är att jag känner från dig att detta egentligen är en slags “process” som nog pågått hela ditt liv sedan du föddes och jag vet inte när du blev “medveten” om att det du såg ” nog inte tillhörde den normala verkligheten”.

Jag vill att du tänker tillbaka till omkring 4-6 års åldern och ser om du kan erinra dig ett minne från en  händelse där du var helt vaken på förmiddagen och  du befinner dig i ett rum med trägolv där du står där ungefär i mitten av rummet så du kan se ut mot gården och på gården finns det lövträd och möjligen äppelträd som du kan se  från ett fönster och solen lyser ute starkt och plötsligt från ingenstans ser du några skepnader som såg ut som hologramskuggor i transparent färg. De kommer in fönsterväggen rakt ut från solljuset och går förbi dig i rummet och en av dessa fyra stannar och hälsar på dig och talar till dig på ett mycket  ålderdomligt språk.

Jag upplever och känner detta som en “verklig händelse” som har hänt dig och ett “verkligt minne” som finns i ditt bakhuvud instängt i ditt undermedvetna  men…det kan också vara en dröm jag uppfattar  men som jag uppfattar som mycket verkligt men …jag röstar  själv på det första alternativet.! Vilka var då dessa ? Jag uppfattar dem som energiväsen som inte var “spöken” utan av annan slags energi  av mer annan struktur eller vad jag ska skriva…och  besökte denna plats av orsaker jag inte kan uppfatta här och nu men detta påverkade dig och du stängde av ditt seende automatiskt. 

Jag förstår om detta kan låta som rena rappakaljan för dig helt taget ur luften och det är helt okej 😉 men…jag skulle faktiskt vilja att du söker i ditt minne och kanske tar kontakt med ett medium  eller någon som som arbetar med hypnos,riktig minnes hypnos eller sk regressionshypnos och som kanske skulle kunna hjälpa dig att se om du kan hitta denna händelse i ditt minne någonstans.

Hur som helst känner jag att du måste våga lita mer på din magkänsla och din egen inre intuition och det finns absolut ingen anledning för dig att vara rädd…varför ska du vara det? Det spelar ingen roll var du bor eller var du är för det kommer alltid vara andar som söker sig till dig av den enkla anledningen att de ser det där lilla brinnande fröet av ljus som du har i din ande mitt i chakrat solar plexus och de ser dig som en “ljus fyr”.

Låt säja att några spöken har gått vilse och så ser de ett ljus brinna i horizonten som visar vägen då söker de sig till det ljuset. Och i det här fallet är det detta ljuset du bär i din ande som de ser och söker sig fram till. Har du hör talas om ljusbärare?

De känner sig trygga där du är och därför finns det ingen anledning för dig att visa rädsla utan istället är det just den känslan du förmedlar…lugn och trygghet som får dem att genom dig hitta rätt ungefär som att du är en kanal de kan passera. Och du gör just inget mer än bara “är” och det är detta som i sig blir så fascinerande för många som är som du vet inte ens om det själva eller tänker inte på sig själva på det sättet dvs att de faktiskt gör något genom att bara finnas…och lysa med det där lilla fröet av ljus i sitt solar plexus.

Vet du… jag känner att du borde söka dig till spirituella och grupper av likasinnade och förstå din egen roll i sammanhanget och lära dig att utveckla denna andliga gåva och det känner jag kommer att förändra dig som person och du kommer växa som människa och få ett helt nytt inre lugn.

Det är det svaret jag ger dig 😉

~I wish I could show you, when you feel  loneliness –

the astonishing light of your own being… ~

~♥ ~

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM jag har svarat på ditt mail o dom frågor du ville att ja skulle svara på har du fått det!?
Kontakta mig gärna igen
Vi behöver all hjälp vi kan få, skulle även vilja prata på telefon med dig om det är möjligt!

★ Fråga besvarad 2013-12-08

Hej ! Ja jag har sett att du svarat mig på min epost adress ! Jag gjorde ett kortare inlägg på Spökwebbens sida på facebook om att jag inte kunnat läsa eller besvara frågor av den irriterande orsaken att min dator helt enkelt sa “tack och adjö och hej då” så jag har inte haft tillgång till dator och utan dator är det svårt att läsa e-post och besvara och läsa frågor på spökwebben 😉 men nu är allt i sin ordning igen även om det blev ett mycket irriterande avbrott mitt i allt och jag ska ta mig tid att komma ifatt lite med att läsa och besvara frågor.

Jag håller på att “sortera mina tankar” kring ditt svar och återkommer till dig denna vecka via mejl och vi kan bestämma en dag som vi kan talas vid på hemtelefon och det är bra om du kan vara hemma där du bor så jag lättare genom dig kan så kallat “identifiera energierna där du är”.

Sköt om dig så länge!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hejsan! Jag är mamma till tre fina barn o vi bor själva på en ort i Örebro, i ett gammalt kyrkhus ombyggt till lägenheter.
Här känns som att det bor flera än vi
Tex kan jag inte sova på övervåningen inte heller min mamma gör det när hon är barnvakt till barnen
Mamma har blivit väck av nån som styrkt hennes kind, o suttit på kanten.
Sonen fick en smäll av någon när vi flytta in och han var trött o bråkade
Barnen är aldrig på övervåningen o leker och det är riktigt påfrestande!

Jag önskar att någon hjälpte oss, vi har en hel övervåning vi inte kan använda
Jag känner mig dessutom ofta väldigt trött, ibland arg och ledsen utan nån egentlig andledning, orkeslös
Vaknar ofta på nätterna och på övervåningen känner man sig som sagt inte hemma!

Kan ni hjälpa oss?

Angelica

★ Fråga besvarad 2013-11-14

Hej Angelica!

Jag öppnade din insända fråga och kände hur allt bara stannade runt mig och det är verkligen den överväldigande känslan “oj här var det mycket”… mer än vanligt.

Jag känner att jag måste vara helt uppriktig och seriöst allvarligt till dig i mitt svar då jag verkligen kan förstå och känna att ni har allvarliga och riktigt mycket övernaturliga fenomen och problem med spökerier om vi nu ska använda de orden. Och att även om du inte skriver så mycket så är det för mig totalt överväldigande att ta in allt…det är helt enkelt för mycket att svara på här och nu. Jag känner inget som är ” ont eller farligt” bara att det är galet mycket energier av alla möjliga andar. Och ingen av de som jag känner av vill vara där vilket underlättar för mig. De vill “hem” allesammans.

Du undrar om vi kan vi kan hjälpa dig. 

Jag brukar inte göra hembesök och har upphört med det sedan många år tillbaka. Men…jag känner att jag skulle kunna göra ett försök att hjälpa dig och din familj med att på distans och genom mejl kontakt privat att ringa in vad som är så kallade huvudbekymret då allt bara är en ren röra av energier och det är mer eller mindre omöjligt för mig att nysta upp detta här och nu då det krävs att jag måste börja dra i en ända i energinystan och sakta men säkert nysta mig in till kärnan av problemet.

Det kan innebära att det kan behövas att jag behöver höra din röst via telefonen för att få en direkt länk till hela platsen mer direkt.

Jag kan redan nu säja att jag tror inte att jag kan åtgärda detta fullt ut men jag kanske skulle kunna hjälpa dig att nysta ut det värsta,lugna ner det lite. Det tror jag är fullt möjligt. Men jag kommer nog i slutändan att råda dig att söka kontakt med ett seriöst medium som har specialitet för denna typ av röra i energier. Kanske jag kan hjälpa dig att hitta rätt sorts medium som kan komma hem direkt till dig när jag vet mer exakt vad som är själva “kärnproblemet”dvs vad som håller alla dessa energier och andar kvar fast de inte vill vara kvar.

Jag misstänker nämligen att ditt hus är ett sådant hus som man måste vara på plats för att förstå allt som händer och sker.

Och jag känner att det antagligen kommer ta lite tid att få ordning på detta så gott det går,det vill säja,så pass att det går att leva och bo på platsen men lära sig att leva med och sida vid sida med de andar och energier som finns hos dig och din familj. Lite regler till andevärlden skulle behövas hos dig.

Så jag gör så att jag kommer höra av mig till dig privat inom närmaste veckan till den adress du sänt denna fråga ifrån och jag kommer skriva från mitt e-post konto som är anslutet till facebook.

Så får vi se om vi kan hitta en lösning på detta för så här ska ni inte ha det! Så ja jag ska se vad jag kan göra för dig och din familj och om jag kan göra något på distans i den mån de går då andevärlden “normalt” sett inte är bunden till tid eller rum.

Sköt om dig så länge!

Tillägg 2013-11-17

Vill bara skriva att jag sänt mejl som jag lovade till den epost adressen som du använde när du sände in denna fråga till spökwebben och hoppas att mitt mejl kommer fram till dig.

Och att du kan svara till den epost adress som jag sänt ifrån. Vi kan fortsätta denna frågeställning privat.

Ta hand om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej!

Jag har sån panik… men samtidigt är jag så överlycklig! Jag och min fästman väntar barn, han har jobb men inte jag.. Jag söker jobb så jag är aktiv med sökandet! Men jag har inte så mycket tidigare erfarenheter då jag bara är 20 år.
Jag är så glad över att vi ska ha en liten bebis! Vi kan absolut klara oss på min fästmans lön, men det blir väldigt knappt.. Men vi kommer att överleva. Men jag vill ju ha ett eget jobb! Han ska ju verkligen inte behöva försörja alla! Jag har idag lämnat in mitt cv på lekia, jag vet att jag skulle passa riktigt bra med kundservice, det har jag arbetat med tidigare. Han som tog emot sa att dom inte sökte just nu men att vissa slutar och studerar vidare mm…

Har jag någon chans där? Vad ska jag göra??

Tacksam för svar!

Kram, Hanna!

★ Fråga besvarad 2013-11-11

Hej Hanna!

Vad glad jag blir för din skull och Grattis till det nya lilla livet som växer inom dig.

Jag kan förstå att det nu kommer att bli en tid av mycket tankar om allt som rör livet i allmänhet då det är naturligt att det blir så när man är gravid. Allt eftersom du känner livet växa i dig och blir medveten om det lilla livet som ger sig till känna så börjar oron för vardag,livet och framtiden. Det är att vara mamma 😉

Men Hanna du är en ung och frisk kvinna och det som är positivt med dig är att jag kan känna att detta barn verkligen är önskat om än en överraskning för er båda och det finns mycket positiv förväntan inom dig. Håll kvar vid denna positiva känsla som du har inom dig och låt inget eller ingen förstöra den för dig eller få dig att känna på något annat sätt oavsett.

Jag förstår din situation och att du väldigt gärna vill ha arbete under tiden som du är gravid men jag kan tyvärr inte svara på eller se om du kommer att få just det arbetet du har sökt. Det känns inte som det men jag kan ha fel.

Jag förstår att du vill ha arbete och att det vore det ultimata och du ska aldrig ge upp utan försöka om och om igen men…hur skulle det vara om du istället använder denna tid till att kanske studera vidare lite istället och istället lägga upp mer långsiktiga planer? Du kommer sedan att vara mamma ledig ett tag och barnet kommer ta all din uppmärksamhet för en tid men sedan finns det alltid möjligheter att öka sina chanser på arbetsmarknaden genom att studera och öka på sina meriter i de områden man är mycket intresserad av eller som bygger på de betyg man redan har och då är chansen större att få ett arbete. Fundera på det om det kanske är något för dig.

Men ge absolut inte upp och…du kan alltid gå direkt och fråga tex Stormarknader som Ica Maxi, Konsum och matvaruaffärer då det brukar vara lättare att i din ålder få arbete  och sitta i kassan på sådana arbetsplatser. Och de brukar behöva vikarier så ge inte upp utan fråga fråga fråga. Våga bara gå in och fråga och även om du kommer få svaret att de inte behöver nyanställa så kan du ändå be om att få lämna in en cv så att det finns hos dem…ifall. 

Vad du än gör så ge inte upp och behåll den där positiva känslan inom dig åt dig och ditt barn och även om livet kan bli tungt och svårt periodvis så kan du komma långt med att vara positiv inom.

Det är den positiva attityden du har som kommer att ge dig arbete på någon av de platserna du söker jobb.

Lycka till Hanna och igen ett stort Grattis till det nya lilla livsfröet inom dig  😉 ♥

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej EeWee.
Tusen tack för ditt svar ang. min mamma, jag vet att hon mycket väl känner igen mig och min son, då vi är och hälsa på så ofta vi kan och mycket noga med att tala om för henne att vi älskar henne (vilket tyvärr mina bröder med barn inte gör) och även om hon inte själv kan säga samma sak tillbaka så känner vi att det är ömsesidigt och det räcker för oss.
Du berättade att “Hon” som är hemma som tyvärr bara mamma ser kunde vara ett ofött barn som hon skulle ha fått, tyvärr så har jag endast min pappa kvar att fråga men han visste ingenting om något missfall eller ev. abort.
Nu har mamma börjat säga namn på “hon” och antingen säger hon Kekka eller i dag sa hon faktiskt Anna till min son, inte för att vi blev klokare på det men en chansning är att du kanske kunde veta mer.
Min lilla mamma har alltid varit speciell och redan som liten så förstod jag att hon inte var som alla andra då hon såg och hörde andra personer som vi andra aldrig såg samt att hon visste saker och ting långt innan det hände fast det var mycket sällan hon sa något, hon beslutade sig för att aldrig prata om det då hon själv som barn fick en ficklampa i julklapp och råkade tala om vad det var i paketet utan att ha öppnat det och blev ju då anklagad att ha tittat fast hon inte gjort det.
Vi har haft lite “mysko” släktingar som gått i arv från mor till dotter och min önskan har alltid varit att få “ärva” den gåvan också, lite har jag men inte på långa vägar som min mamma men jag hoppas att jag en dag kan få samma förmåga så den dagen jag kan få lugn och ro så kanske det kommer fram som jag hoppas.
Timmarna tillsammans med min lilla älskade mamma i dag fick mig att inse att hon blir mer och mer i andevärden än i denna och därför vet jag att hon snart lämnar oss och hur mycket jag än kommer att sakna henne så är jag glad över att hon ska få känna sig glad oc lycklig och jag vet att vi får vara tillsammans en dag igen.
Antar att jag fick en förvarning om mammas övergång i går kväll då fotot jag har på henne vid min säng helt plötsligt ramlade ner utan att vi var i närheten samt att min sons dataskärm skakade till, har jag rätt i att det var en “förvarning” om mammas övergång eller var det någon annan som kom och ville något om det nu är så att jag har “besök” här hemma, har känt det förr men inget i denna lgh.

Stort tack på förhand och jag är glad att du är tillbaka.
Kram Yvonne 🙂

★ Fråga besvarad 2013-11-11

Hej Yvonne!

Jag kan förstå att det är en mycket jobbig tid för dig och att det finns många frågor och funderingar kring din mamma. Jag känner här och nu att hon är mycket lugn inombords i sin själ och har klivit över ännu mer till andra sidan och tar det steg för steg i sin egen takt. Allt känns bara fridfullt och jag känner ingen oro från din mamma utan snarare en inre fridfull känsla som mjukt bomull som lindat sig runt hennes ande och själ och vaggar henne till ro inom sig. Det är en mycket vacker och fin känsla att känna från din mor och det finns absolut inget som oroar henne med döden. Inget alls. Hon har redan fått kontakt med alla de på andra sidan som hon vill ha nära sig och samlar dem runt sig en efter en då hon vill att alla ska finnas med henne och runt henne den morgonen eller kvällen hon bestämmer sig för att ta sitt sista andetag. Allt kommer gå mycket fridfullt till och du kommer känna närvaron av alla de som finns runt henne då de redan finns nära runt henne hela tiden dygnet runt.

Jag kan förstå att detta med ofött barn kom som en överraskning och att det är något som din far inte känner till men…din mamma är en kvinna med många hemligheter och detta var en av hennes största. Det kan finnas något noterat i någon gammal dagbok eller nämnt väldigt kort i något brev för många år sedan till någon väninna som hon anförtrodde sig åt men det kan vara svårt att hitta uppgifter om detta eller få det verifierat. Det kan jag förstå.

Anna är en slags barndomsvän eller möjligen klasskompis som hon känt i sin ungdom och som avled för ca 20 år sedan i någon form av cancer. Det andra namnet kan jag tyvärr inte identifiera och jag kan inte känna något kring det namnet så det kan jag tyvärr inte svara på varför hon säjer. Det kan vara hennes egna namn på någon hon ser eller känner runt sig som skyddsängel eller guide men det är ingen jag kan identifiera här och nu.

När din mamma är i detta speciella tillstånd där hennes ande och själ förbereder sig för att lämna jordelivet och lever så nära andevärlden som hon nu gör i sitt livs slut skede så kan de andeväsen hon har runt sig på olika sätt förbereda både dig och din familj för den stunden då hon lämnar oss som människa och göra dig uppmärksam på olika sätt som tex detta med att ett fotografi faller ner eller det kan vara att ett stearin ljus släcks eller en vind drar förbi från ingenstans och sådana små tecken på att slutet är nära.

Jag vill bara att du ska vara helt säker på att din kära mamma är helt lugn inom sig och i henne finns ingen rädsla,ingen oro. Det finns inget oklart och inget som oroar henne på något sätt. Allt faller på plats och jag ser henne som en varm ljuslåga som fortfarande brinner, om än svagt och hon bestämmer själv när hon vill att hennes lilla ljus i hjärtat  ska slockna och då kommer hon direkt att sträcka ut handen och resa sig upp och följa med alla de andeväsen som redan finns runt henne och väntar kärleksfullt på hennes sista andetag som människa. Din mamma är en klok och varm kvinna och vet precis vad som väntar henne.

Och tack Yvonne för att du önskar mig välkommen tillbaka.Ta hand om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej!

Jag heter Olivia och jag bor i Blekinge. Senast denna morgon så har det försvunnit pengar ur mammas plånbok, och vi vet inte vem det är. Jag bor med min bror och min mamma, och varken min bror eller jag har tagit några pengar, just nu rör det sig om 200kr.

Det har länge varit problem med försvunna pengar och varken min bror eller jag är rätt så trötta på att bli anklagade. Det har försvunnit pengar innan men även då har alla nekat. Vi har haft spökerier i vårt gamla hus, men då var det bara steg på vinden och ingenting som försvann vad jag minns.

Det hade varit till stor hjälp att få veta vad det är som lurar, eller om det kanske är min bror?

Eller kanske till och med min mamma, högst osannolikt. Säg till om ni behöver veta mer, Med vänlig hälsning, Olivia.

★ Fråga besvarad 2013-11-11

Hej Olivia! och jag måste säja att jag säja att din fråga är lite annorlunda 🙂 men jag förstår att detta måste vara något som nu blivit ett problem då jag känner en viss irritation och frustration mellan raderna. Vem är tjuven som tar pengar ur plånboken titt som tätt? undrar du.

Detta är lite knepigt för jag kan inte känna att det varken är du,din bror eller din mamma som är de som regelbundet tar pengar så de “försvinner”. Jag förstår vad du menar…ibland kan det vara så att din mamma kanske varit tankspridd och handlat och inte har 100 procent koll på hur mycket det gick åt och anser att det borde finnas mer i plånboken än vad det finns och så ligger det nära till hands att bli arg på de i familjen så det bara ” måste vara någon” i familjen..,Ja din mamma kan glömma ibland men… nej det är inte hon,eller du eller din bror som är skyldig till att pengar försvinner ur din mammas plånbok.

Jag skulle nog råda henne att förvara pengarna på en annan plats och aldrig ha dem liggandes framme eller öppet eller om tex du och din bror har kompisar hemma hos er och ni till exempel behöver pengar av din mamma så ett tips…var mer försiktig och noggrann med att inte visa för någon av era vänner var familjens pengar förvaras och inte heller era egna pengar för den delen.

Jag ser fotspår och kan följa fotspår och känner ett hjärta som slår och spöken har inga hjärtan som slår. Mitt råd är att från och med du läser detta tala om för din mamma att lägga pengarna på ett nytt ställe och att ni alla blir mer försiktiga.

Jag kan inte komma med någon beskrivning av denna person men ibland måste man vara uppmärksam även mot sina vänner och kompisar.

Det är det svaret jag kan ge och om ni är mer uppmärksamma kring detta så förvånar det mig inte om detta kommer upphöra och till och med att personen kan komma att avslöja sig av ett misstag.

Ta hand om er!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Jag har googlat på frågan men inte funnit något svar så nu ställer jag min undran här.
Min sambo var precis utanför vårt garage med hunden. Plötsligt reagerade hunden och samtidigt tittade min sambo till och fick se en vätte som sprang i väg och försvann.
Är det någon form av varning.

★ Fråga besvarad 2013-11-11

Hej!

Nej. Att  bara se ett naturväsen som kategorin vättar tillhör brukar inte betyda varken varning eller olycka. Vättar har många namn beroende på vilket land eller kultur man tillhör men anses vara ett underjordiskt väsen och besläktat med vittror eller små tomtar och är allmänt kända inom folktron och mytologin men eftersom de är naturväsen och framförallt naturen och existerar som en form av väktare för naturen liksom alla naturväsen gör i sina olika former så kan de upplevas “onda eller elaka” men…det är de inte. De bara är. Neutrala. Eller de följer mer principen ” de bemöter dig som du förtjänar att bemötas och beroende på hur du bemöter dem” och “de blir vad du gör dem till”.

Naturväsen är lite som väder och vind. Orkaner,väder och vind är inte trevligt och kan göra stor skada men det är inte ont i sig. Elden bränns men den är inte ond eller elak utan det beror på hur man hanterar elden. Eld bara är eld och är som den är,ett naturelement. Och likadant är det med de naturväsen som finns. De finns för naturen och följer andra lagar än människans lagar då de följer naturens lagar.

På Island tex så tar man detta med vättar ,alver och naturväsen  på så stort allvar och har en helt annan mer öppen syn på hela fenomenet kring naturväsen pga sk övernaturliga fenomen som skett i samband med väggbyggen eller att turister tagit med sig stenar och annat.Ganska intressant. 😉 hur folktron lever kvar i vissa länder trots modern teknologi och modern tid a la 2013.

http://www.islandsbloggen.com/2010/07/otursforfoljd-turist-aterlamnar.html

Men vättar är också ett naturväsen som tycker om att hålla sig nära där människor bor och ofta för att de vaktar något som för dem är dyrbart som finns i marken eller när kring.

Hur ser det ut där ni stötte på denna naturväsen? Finns det något speciellt som har med naturen,att göra just där? Kanske någon speciell gammal sten som stått på samma plats länge eller något annat som funnits på samma plats i många många år. Då är det säkert dit den hör och där den finns.

Det är ganska ovanligt att man får se ett naturväsen så tydligt med ögonen då de är kända för att inte vilja visa sig alls för människor men djur brukar kunna se och känna av dem om de finns naturväsen i närheten och just hundar kan reagera väldigt speciellt och till och med lägga sig ner raklång på marken och bara gny eller resa ragg och börja yla på de mest märkliga sätt. Hästar brukar också vara känsliga för denna typ av naturväsen då de verkar ha en förkärlek till stall och gamla bondgårdar.

Det som kan få naturväsen i form av vättar att reagera och uppfattas som spöken eller rena spökerier och ibland som rena övernaturliga fenomen, är när det pågår byggnationer,förändringar i naturen där de befinner sig eller kanske i det huset som de håller till nära då de inte tycker om förändringar och det är enligt folktron känt hur människor som bygger om och förändrar i naturen, där det finns vättar eller någon form av småfolk ,stöter på stora problem och det blir konstiga olyckor av de mest underliga slag och människor som haft vättar kring det hus de bor i kan stöta på irritation ifall de plötsligt börjar riva upp och bygga om då den vätten som håller till i huset kan ha förkärlek för tex de gamla takbjälkarna eller den gamla husgrunden eller en så enkel sak som att den kan ha fastnat för en speciell sten i murbruket i väggen eller i grunden den “vaktar” och då kan man drabbas av de mest knepiga övernaturliga fenomen.

Men allt går att lösa med hjälp av lite välvilja,respekt och kommunikation. 😉

Så jag vill istället gratulera dig till ett intressant och ovanligt möte med ett naturväsen då de som sagt inte gärna vill synas 😉

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hej. Vill du se om du kan se om min systers hund Nora har det bra?

Har hon besökt min syster Jeanette.

Kan du säga hur hon ser ut. Kram M

★ Fråga besvarad 2013-11-05

Fråga insänd den:10 Jun, 2013

Hej M!

Jag vill bara bekräfta att jag läst din insända fråga som jag hittade bland de olästa och obesvarade frågorna från början av Juni månad och som var skickad till spökwebbens tidigare medium.

Jag känner faktiskt inte att jag kan få kontakt med din syster hund Nora som ande och det beror på den andligt naturliga orsaken att din syster hunds ande har blivit ett med naturen och “allt”. Djur som avlider brukar vara svårt att få andlig medium kontakt med därför att djur har en förmåga att efter sin död snabbt och på ett mycket vackert och naturligt sätt bara beblanda sin livs ande och sin själ med allt som finns runtomkring. Det är det jag kallar att “de blir ett med naturen”.

Men ibland kan känna av energi spår och till och med uppfatta närvaro och besök från djur som avlidit och stått oss nära och varit som familjemedlemmar. Och ibland när man möter en människoande så kan det finnas ett djur andar/minnes avtryck /djursjälar som dyker upp i samband med att anden visar sig och har följt med som sällskap och  kanske på det sättet göra det lättare att identifiera vem det är man fått kontakt med.

Men…vanligast är att när ett djur avlider så lämnar de oss både i livs ande och i sin själ och beblandar sig med allt som finns runt oss och det vackra är att vi människor alltid har minnet kvar i våra hjärtan efter det djuret vi förlorat och älskat. Genom att se till det minnet som en människa har efter ett kärt djur i sitt hjärta så kan man känna och se djuret men då är det inte själva anden av djuret i sig  man ser utan minnet som människan har kvar av djuret.

Jag känner att jag iallafall ville skriva lite hur det kan fungera rent andligt kring detta med att se och känna och hur man som medial kan uppfatta just avlidna djur då det inkommer en hel del frågor kring detta ämne. Det är oftast lättast att känna energinärvaro och även känna av en djurs ande avtryck ett par veckor efter att det avlidit men när det börjar gå månader och tom år…då är det oftast minnet,minnesbilden och saknaden efter sitt djur som människan har i sitt hjärta som går att känna och avläsa som medial.

Och jag är säker på att din syster alltid kommer att ha ett vackert minne av sin hund Nora i sitt hjärta!

Ta hand om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

Hejsan! Jag har en undran om det kommer att bli ett kärt möte mellan mig och en oskyldig kärlek när jag var 15 år ..Han bor numera i stockholm och jobbar..Han vill gärna ses nu i midsommar skrev han till mig..Det är 44 år sedan vi sågs.. Vad tror du det kan bli av detta?Jag är lite nervös ..kram

★ Fråga besvarad 2013-11-05

   Fråga insänd den:10 Jun, 2013

Hej!

Jag hittade din insända frågeställning bland de olästa och obesvarade frågorna från början av Juni 2013. Jag vill bara bekräfta att jag läst din fråga som du sände till spökwebbens tidigare medium. 

Nu har det varit både midsommar,sommar,höst och vintern är mer eller mindre här och jag hoppas att allt har gått väl för dig med sommar och kärlek. Jag känner dock att jag väljer att inte besvara detta eftersom frågan är ställd på ett sådant sätt att den inte känns aktuell just nu.

Men du är alltid välkommen att skicka in nya frågor kring det du funderar över!

Sköt om dig!

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM 

~Keep your best wishes, close to your heart and watch what happens. ~

~♥ ~

Min syster har haft många motgångar i många år och hon mår väldigt dåligt. Det gäller både relationer och arbete. Min fråga är om du kan se om det ljusnar snart för henne? //karin

★Fråga besvarad 2013-11-05

Fråga insänd den: 10 Jun, 2013

Hej Karin!

Jag vill publicera din insända fråga från början av Juli månad för att visa att jag läst den men jag känner tyvärr att jag inte riktigt kan svara på detta. Dels för att det inte riktigt är min andliga inriktning här på spökwebben att svara på denna typ av frågeställningar om hälsa ,arbete och relationer och framförallt inte när det inte heller gäller dig, utan din syster.

Jag kan förstå att du bara vill din syster väl och och känner att du vill göra allt du kan för att hjälpa henne  och att du oroar och bryr dig om henne mycket.!

Din syster  är välkommen att sända in egna tankar eller  om hon känner att hon behöver skriva eller berätta själv och fråga något.

Jag önskar dig det bästa och ta hand om dig Karin! 

☆¸.•°* ˜★ EeWeeM