Hej!
Min dotter Oliwia säger att hon ser andar. Hon har alltid gjort det sedan hon var 8 år gammal, nu är hon 12 och blir 13 till hösten. Vi flyttade till en lägenhet för snart 2 år sedan slutade hon se andar fram tills för några veckor började hon se de igen. Hon kan bara se klänning, deras hud och hårfärg som är svart och långt.
Hon har nämnt en gång att hon såg min farmors ansikte.
Jag är skeptisk till vad hon säger och samtidigt skrämmer det också mig. Vad kan detta vara?
★ Fråga besvarad 2014-06-07
Hej!
När jag läser ditt mejl så kan jag uppfatta och känna en del av din oro kring din dotter och att du inte riktigt vet vad du ska tro tycka tänka eller känna och jag kan förstå varifrån din känsla kommer ifrån.
Jag kan uppfatta att din dotter ÄR medial och därför sänder jag dig några länkar med blandad information så du själv kan läsa i lugn och ro och känna efter om det är något du känner igen hos din egen dotter.
Det är inget konstigt med mediala barn och medialitet bland barn är vanligare än vi verkar tänka på att det är. En del barn växer in i rollen under hela sitt liv och gör ingen sak av det utan det är som det är medan andra… stänger ner helt när de blir äldre… och ytterligare andra brukar känna detta” inre kall “när de blir äldre. Våran egen själ och hjärta har alltid ett sätt att vägleda oss rätt när det gäller medialitet och inte bara andevärlden.
Det jag dock kan känna att du kan vara uppmärksam på är att det kan vara bra att inte göra någon sak av det hela. Du hör vad hon berättar men sedan kan det vara bra att inte lägga någon större vikt vid det hela… inte be om långa uttömmande förklaringar var när hur varför bevis noga detaljerade bevis förklaringar etc…därför att trots allt så är hon så ung och behöver denna tid i sitt liv till att bara vara ungdom och leva utan att ägna tid åt bevis föra hur vida hon sett ett spöke eller inte.
Det jag kan känna som gör mig lite…frågande… är känslan jag får genom dig från din dotter, att det också finns någon annan vuxen som brukar finnas runt din dotter men som inte tillhör familjen, utan möjligen kan vara en förälder till en av din dotters kompisar och jag kan väl tycka att det är kan vara onödigt mycket frågande kring andar och spöken eller att det kanske pågår en slags ”fixering kring det ockulta” från det hållet och detta känner jag är onödigt för din dotter att ta in den formen av ockult intresse.
Jag känner att jag inte vill vara övertydlig i detta utan något säjer mig att du kanske redan vet vad jag pratar om. Om inte —så vill jag iallfall att du kan vara uppmärksam för jag känner att det är detta som liksom triggar igång din dotters fantasi till att bli mer fantasifull än medial…Och nu låter jag kanske hård här men …rätt ska vara rätt och för mig finns ingen tvekan om att din dotter ÄR medial men ibland kan det vara mer att bara stå som en staty och lyssna och höra vart vindarna vänder istället för att kräva bevis.
Din dotter är ung och andevärlden kommer hjälpa henne att hitta sin plats inom medium världen…men nu ska hon vara ung och leva!
Jag tror du håller med mig och känner igen mitt tänk i dig själv.
En länk till en sida som jag känner förklarar detta med mediala barn lite mer “multidimensionellt” ur ett större perspektiv:
”Vad är typiska kännetecken för MEDIALA BARN:
Snabbtänkta & intelligenta
Stark vilja
Enormt kreativa & handlingskraftiga
Ärliga & ofta naiva
Deras handlingar styrs av en tro på rättvisa & godhet
Upplever ofta de blir missförstådda och tystnar
Lättsårade & lättavvisade
Enorm medkänsla med allt levande
Stark behov av djupa, nära relationer
Låg respekt för auktoriteter
Hög EQ (Emotionell intelligens)
Medialitet
Drivs av en enorm skaparkänsla & längtar efter att göra gott
( se vidare i länken…)
Källa:
http://www.gudinnansoas.se/kursmojligheter/mediala-barn-sjatte-sinne/
Och en länk till en svensk hemsida som jag känner skriver om detta med mediala barn på ett enkelt och lättsamt sätt:
“Mediala barn …och vad du som förälder kan göra för att underlätta.
I princip alla föds mediala på ett eller annat sätt, men de flesta i den västerländska kulturen får inte chansen att vidareutveckla sina gåvor, då det inte har varit socialt acceptabelt att vara medial. Många barn berättar i början öppet om spöken, älvor, devor, vättar, stjärnfolk och annat, men tystnar sedan då de av vuxenvärlden lär sig att det är fantasi, inget att ta på allvar, man ska sluta låtsas och växa upp.
Men om man nu har ett barn med tydliga mediala gåvor, kan det vara svårt som förälder att veta hur man ska handskas med det. Mitt ena barn är medialt, och det är inte alltid ens jag vet hur jag ska handskas med det. Men ett tips är att lyssna och försöka förstå. Försöka se det ur barnets perspektiv. Är barnet rädd/trygg? Vad förmedlar barnet? Ser barnet andar eller uppfattar barnet med andra sinnen? ”
Källa:
http://www.detosynliga.n.nu/mediala-barn
Sköt om er!
