Min mormors syster var en mycket trevlig dam, hon efterlämnade ett arv till mig och när de pengarna var slut, hade inte alla räkningar kommit på det vi köpt. Fick en smärre chock när vi insåg detta och jag sa rakt ut, högt att "Asta, vi behöver mer pengar". Dagen efter låg det ett brev från den bank som haft hand om hennes pengar och de hade hittat ännu en fond med pengar i. Detta hade de helt missat och summan stämde på kronan med den eftersläntrade räkningen. Tack Asta! Tilläggas ska att då jag ärvde en gammal klocka av henne som jag älskar, tyvärr så gick den inte, inte ens i hennes ägo. Men min man han försökte ändå hela tiden, han sa "Asta, är du här med oss, gör så klockan går" och klockan gick! I hela tio minuter tickade den på innan den slutade igen. Men vissa kvällar så går den en stund, när hon är här och kollar oss.