Hej! Jag har alltid varit väldigt skeptisk till sånt här tidigare, men de senaste åren har det hänt en del märkliga saker. Det värsta var för ca 2 år sedan. Jag bodde då fortfarande hemma hos mamma, men i en friggebod på gården. Jag låg på mage på sängen en eftermiddag och vilade när jag hörde små lätta steg närma sig. Jag trodde det var syrran som smög in för att jävlas med mig. Jag öppnade ögonen lite försiktigt och såg en skugga som sänktes ner över mig. Sen tryckte någon ner mig i sängen med en så otrolig kraft att jag inte kunde röra mig. Jag fick kalla kårar igenom hela kroppen och var totalt paralyserad och livrädd! Det gick bara inte att röra sig alls. När det sedan släppte efter en stund slog jag upp armbågen och var beredd på att träffa någon, men ingen var där! Och dörren var fortfarande stängd. En kväll några veckor tidigare när jag var på väg ut i min friggebod kände jag att jag inte var ensam ute på gården. Jag såg tydligt att det inte var någon där, men hörde flämtande som ökade i takt och kom närmre och närmre bakom mig. Nästan som en andfådd hund lät det. Fick en äcklig känsla av att jag var jagad.. Även då fick jag exremt kalla kårar i hela kroppen, skyndade mig in och låste om mig. Undrar nu om ni känner till att det finns andar, spöken eller vad det kallas, som kan vara aggresiva? Bör kanske tillägga att mammas gård bara ligger två hus från kyrkogården, vet inte om det kan ha något med saken att göra… Vore väldigt tacksam för svar.
Hej Micke! Kan börja med att säja att det inte skadar att vara skeptisk och ifrågasättande när det gäller det övernaturliga och fast jag själv är medial är jag alltid skepisk och ifrågastättande till allt som har med det övernaturliga eller paranormala att göra. Tyvärr är det nog så att det påverkar en hel del att din mammas hus var så nära kyrkogården. Vissa kyrkogårdar är lugnare än andra, men vissa tycks dra till sig en hel del energier från väsen som drivas av att påverka och hålla andar kvar. Det beror också en hel del på vilka som finns begravda på kyrkogården och om de gått vidare till andra sidan osv. Du undrar om spöken dvs andar efter människor som inte gått vidare till andra sidan kan vara aggresiva. Det finns nämligen en viss skillnad. Andar efter människor som kommit "hem dit de ska" dvs till andra sidan upplevs aldrig aggresiva men däremot kan andar efter människor som av olika anledningar håller sig kvar som jordbunda bli rätt ilskna av sig, beroende på hur stark deras energi är. Tänk dig själv om du var död och inte visste hur du skulle ta dig vidare och alla vägrar kännas vid dig.Jag vet inte med dig men jag skulle nog bli rätt krävande för att få uppmärksamhet eller tvärtom,alldeles likgiltig. Sedan finns det ju andra former av väsen som inte är vanliga andar tex naturväsen och de kan upplevas ilkna och skapa en hel del fenomen och ställa till obehag om de anser sig bli störda. Sedan har vi ytterligare en grupp som tillhör en hel annan kategori energier som står under gruppen mörkerväsen och de kan upplevas riktigt riktigt obehagliga. Jag förstår att du är skeptiskt och att det för din del räcker med att få information om "bara spöken" men att jag överhuvudtaget nämner de andra alternativen är för att jag i ditt fall känner att det inte bara handlade om sk aggresiva spöken / andar av förvirrade människor utan snarare det sistnämnda eller en form ur den kategorin iallafall i den sistnämda upplevelsen. I den förtnämnda upplevelsen uppfattar jag naturväsen i form av illvätte. Egentligen spelar det ingen roll om du tror eller vad du tror men OM du någonsin hamnar i en liknande siutation tex när du är där så tycker jag du ska säja följande om inte iallfall för att pröva: "Jag ber här och nu att en rätmätig Helig Ljusängel(tex Uriel) skydda mig från de negativa obehagliga energierna av den närvaron som stör mig. Gör så att jag inte känner av dem och att de lämnar mig ifred. Jag vill varken se eller känna deras närvaro och överlämnar därför till URIEL att omhänderta dessa på bästa sätt." Hur knäppt eller skumt det än kan komma att kännas inför att säja detta så kommer du säkerligen känna en positiv förändring och att obehaget snabbt drar sig undan. Och då har du ännu mer att fundera över…;) Mvh EeWee