Hej EeWee. Under den största delen av mitt liv har jag haft otur, för att förklara så kort som möjligt kan man helt enkelt säga att: jag är alltid den som förlorar i det långa loppet…. Hur som helst så undrar jag ifall det är något ont ”väsen” som påverkar detta. Och om jag nu har någon skyddsängel/ guide varför skyddar de(n) inte mig ifrån allt som skadar mig?
Hej Liz! Till skilland från vad många medium eller liknande anser så är jag övertygad (baserad på forskning,studier och erfarenhet) att det finns en "annan sida av myntet" dvs väsen av olika kategorier och former som vill göra allt de kan för att förstöra eller sänka en människas inre ljus och hamna i hopplöshetens,likgiltighetens och värdelöshetens träsk. Deras specialitet är främst att påverka oss via vårat psyke och slår som hårdast när man är som svagast eller mest uppriven. Därför kan det vara lätt att tänka var gång något går galet eller när livet rullar på i en evig olycka med återkommande problem att det "måste var onda väsen som har ett finger med i spelet". Då glömmer vi en annan sak…det är just genom olika svåra prövningar vi lär oss och utvecklas. Det är en del av livets gång. Och våra problem vi får utstå påverkas av hur vi upplever saker. Två personer kan vara med om liknande saker men uppleva det väldigt olika och det är mycket hur vi upplever saker,vilket energi vi sätter i upplevlesen som kan dra till sig sk negativa energier eller få icke trevliga energier/väsen att spä på lite extra för att få oss att uppleva något värre än vad det egentligen kanske skulle varit eller är. De är experter på att lägga på,spä på,bre på och göra våra upplevelser mer extrema än vad de behöver vara. Misstänkr man eller tror sig vara utsatt för en sådan andlig attack så ska man ALLTID be om hjälp!Hellre för ofta än inte alls! Be till den Högste Rätmätige Skaparguden att sända Ärkeängeln Michael att rena i ens aura,liv,hem,familj och ta bort alla energier som rätmätigt inte tillhör dig. Överlämna hela siutationen med allt vad den innehåller till Den Högste och Be om hjälp att orka igenom siutationen. I bön sätt ord på alla tankar och känslor och man kan faktiskt även utrycka ilska för att man upplever att man inte får hjälp. Man kan säja "nu räcker det jag orkar inte mer". Men man kanske nte får den hjälp man själv anser sig behöva utan den hjälp DE anser att man behöver och den kan utrycka sig väldigt annorlunda än det man själv föreställer sig. Det man då kan uppleva är att visserligen finns problemet kvar men plötsligt känns det inte så översvallande hopplöst eller mörkt ut och olyckan känns inte som ett evigt upprepande. Man kan tom få ett ögonblick av lättnad och sinnesro. Problemen försvinner inte för de tillhör livets gång MEN man kan be om hjälp att kasta ut de där energierna som kan göra problemet värre än det behöver vara och man kan få en andpaus mellan prövningarna. Våra guider finns där för att lära oss och kan ej ingripa(pga den fria viljan) för att förhindra eller skydda oss däremot kan de påverka vår sinnesstämmning att orka och varna oss genom vår inre röst att gå en viss väg för att klara problemet lättare,även om det inte blir helt lätt. Änglar kan heller inte/bör inte ingripa för att påverka vårat livsmönster men de kan hjälpa oss att hålla modet uppe och hålla huvudet upp och fötterna ner när världen snurrar och allt är urobbigt. De kan ge os modet att orka överleva och ta oss igenom hindren. Vissa personer har ett liv där de råkar ut för än det ena och än det andra och det verkar inte vara något ände på prövningarna. Många gånger handlar det om just lärande,erfarenhet och sådant man inte klarat av att slutföra i tidigare liv. Då får vi stångas med dessa problem om och om och om igen i förhoppning om att personen NÅGON GÅNG handlar annorlunda så mönstret bryts. Jag brukar få som råd från andevärlden när man upplever samma preoblematik om och om igen tills modet och orken sviktar: "pröva en annan väg,en annan lösning hur galen den än må verka vara då just det kan vara vad som behövs görs för att få slut just den prövningen,olyckan,siutationen". Jag har testat och blivit lika förvånad varje gång att det fungerar!. Andevärlden finns inte där för att "bära våra sorger" och hjälpa oss med våra plågor och livserfarnehter men de finns där för att "hålla oss i handen och leda oss igenom även det jobbigaste" och mörkaste. Varje gång vi tagit oss igenom en jobbig period har det säkerligen funnits någon där som gått före och visat vägen eller "hållit våran hand",men oftast är vi så upptagna av våra känslor att vi inte märker det förrän det är över och då har vi oftat inte en tanke på att någon faktiskt hjälpt oss. Fundera lite på det jag skrivit. Mvh EeWee