Jag har en undran varför är det så att jag undviker kyrkogården? Jag har alltid varit rädd och känner rysningar i kroppen när jag kliver in eller befinner mig utanför en kyrkogård. För 1 år sedan gick barnens farmor bort hon ligger i en minneslund strax utanför stockholm. Jag vill så gärna gå dit och sätta mig ner med en blomma i handen men vågar inte så istället brukar jag sätta blommor i en vas och ibland tända ett ljus hemma på våran öppna spis. Jag har ibland på nätterna känt att någon har satt sig på fotändan på sängen men när jag tittar upp är det ingen där. Har jag drömt? En kväll satt jag vid datorn och då rörde sig gardinen i ena ändan fasst det var inget drag i rummet. Min 7 åring hade ofta mardrömmar och vaknade gråtande och lidande på nätterna samt att han sa att han såg farmor. Farmor stod honom närmast av alla barnen. Jag har ibland drömmar att att jag träffar farmor att hon pratar med mig och har vissa hälsningar. Den enda som jag sagt det är till min sambo han säger jaha vad bra för han vet att jag tror mycket få det onaturliga. Nu undrar jag vad är det som händer här hemma, varför känner jag att någon sätter sig på sänger samt att någon är närvarande vissa stunder.Inbillar jag mig alltihopa? samt Varför är jag rädd för kyrkogårdar? Tacksam för svar.
Hej Anna! Jag tycker inte det är så konstigt att du upplever obehag vid eller på kyrkogårdar. Själv undviker jag kyrkogårdar av den anledningen att jag kan "se",höra,känna, dem som finns där och brukar tänka "herregud bara de inte ser att jag ser dem" för då har jag som sagt "fullt upp" ett par veckor. Du är helt enkelt känslig för den energi som finns där.Många som är begravda är faktiskt inte närvarande vid sin gravplats då de är på andra sidan medan lika många vandrar omkring och är förvirrade speciellt sådana som dött i olyckor,våld osv. Det är deras energier du känner som kan innehålla både deras närvaro,tankar,känslor osv och man kan känna smärta,sorg lidande osv. Antingen fortsätter du undvika kyrkogårdar eller så ber du om skydd genom att "skapa en bubbla omkring dig"-du gör dig omotaglig helt enkelt så du bara kan focusera på det du är där för. Men egentligen behöver du inte gå till kyrkogården för att hedra barnens farmor då hon redan gör besök hos er ibland.Det är bla henne både du och din son känner av och drömmer om men det finns även andra energier hos dig jag inte kan lokalisera då de smiter undan när jag försöker se. Så nej du inbillar dig inte.Om du lär dig acceptera det för vad det är kommer du lättare själv kunna känna in vad du har runt omkring dig. Mvh EeWee