Hej! Sedan många år tillbaka har jag haft någon eller några som "bor" med mej och mina barn. Vi har flyttat flera gånger, men "det" följer alltid med. Lugnare perioder varvas med perioder med mer aktivitet. Jag hör, ser skuggan av dom, saker försvinner för att plötsligt dyka upp igen. Även mina 2 äldsta barn både hör och ser dom ibland, den ena blir avryckt täcket, sängen knuffas in mot väggen osv. Han har även blivit inlåst på toan när han var ensam hemma. Sen 7 år tillbaka bor vi i ett gammalt hus, är det folk som hör till huset eller har dom med oss i familjen att göra? Å vad vill dom? Jag är inte så rädd längre, men ungarna vill helst inte vara ensamma här hemma, vad gör jag? Tack snälla på förhand!

Hej Maria! Jag uppfattar att hela er familj är väldigt "öppna" och motagliga för energier av andar annars skulle ni inte märka av något.Detta är något ni behöver lära er att leva med. Sedan behöver ni eller framförallt du lära dig känna skillnaden på vilken närvaro som är dina/din guide och vilka som är andar efter avlidna och därefter vilka som hör till huset samt positiva/negativa energier. Just nu är det väldigt mycket blandade energier hos er pga det jag ovan nämnde.Och den enklaste vägen att gå är att ett seriöst medium kommer hem till er där även barnan får vara med och berätta om sina upplevelser. Ett medium på plats hemma hos er kan lättare strukturera ut vad som är vad.Jag har själv barn och har tidigare genom åren haft liknande problem."Det var för mycket"och jag behövde någon/ett kunnigt medium som hjälpte mig och mina barn att känna skillnad på vad som är vad. Min yngste son tycker fortfarande inte om att vara ensam hemma men samtidigt har han fått veta vad han kan göra och fått hjälp att utvecklas i sitt seende istället för att bli rädd.Så mitt råd till dig är att kontakta ett medium som tillsamans med hela familjen hjälps åt att "reda upp" där hemma,och får dina barn vara delaktiga i det kommer de att känna sig tryggare och samtidigt få bekräftat att de inte är "tokiga",att det de ser finns och då blir det lättare att bearbeta och gå vidare. Våga möta obehaget.Och får ni veta vilka som vakar över er vet ni också vilka ni kan be om hjälp. Jag känner att det är "för mycket" för att jag ska kunna nysta upp allt "på avstånd",ni behöver hjälp på plats för att få ro och känna er trygga. Mvh EeWee