Hej.. Hm ja hur ska man nu ställa denna fråga.. Mitt intresse för övernaturliga fenomen startade inte som för kanske många med skräckafilmer på tv och att detfaktiskt kan vara spännande att vara lite rädd.. Man kan kalla mig en ensam varg och inte haft många kompisar,jag har aldrig kännt mig ensam fastän jag inte haft folk omkring mig. Inte ens när jag var väldigt liten. I början utav mellanstadiet började jag drömma mycket.. Jag berättade ofta mina drömmar för min bästa kompis för de visade sig ofta att mina drömmar senare blev verkliga. Jag kan nu säja att saker ska hända genom att bara få en känsla.. Ibland är de mer långsökt men ibland kan jag vara mer exakt. Det är nu mer på senare tid jag börjat känna mig ensam… Alla har väl den känslan att man är iakttagen någon gång.. förr hade jag den hela tiden, fast inte på ett obehagligt sätt utan mer som att man var med en kompis. De kändes som att någon alltid var med mig men nu har lämnat mig. Ibland kunder jag se han/hon men de var oftast på nätterna, iof är jag världens nattuggla och trivs bäst på nätterna men jag vill ändå inte förhasta mig, jag kan ju ha varit i någon typ v sovstadium. Vad tror ni? Kan de vara så att jag har en liten förmåga eller är de något som bara har med pubertet att göra? många kramar // Carolina

Hej! Den närvaro du haft med dig sen baby är en andevägledare,en slags ledsagare som är till för att finnas där och följa dig i livet.Dessa kan skänka känslan av att man har en vän med sig även när man är ensam. Du har dock inte lärt dig att se eller kommunicera med denna utan känna närvaro.Däremot har hon kunnat kommunicera med dig genom "varningar" via drömmar och även att du upplevt starka känslor inför ngt som ska göras,hända,ske.Därför har du upplevt att du kan förutsäga saker mer eller mindre exakta. Just nu har du många vägval att göra,många beslut att ta,mycket att tänka på och hur konstigt det än kan låta har din ledsagare valt att låta dig fatta viktiga beslut själv.Det du upplever med ensamhet är mera "ensamhet i tanken" då det alltid funnits någon/hon som hjälper dig.(håller dig sällskap i tanken och drömmar) Nu får du klara dig lite själv.Men hon finns ständigt vid din sida.Oavsett vad du gör eller väljer.Hon vill att du ska utveckla mod och självkänsla och förstå att du kan mer och är värd mer än du tror då du förminskar ditt eget värde.Det är också något du behöver tänka på,hur nära vill du ha din ledsagare och hur öppen vill du bli?Även om du är i tonåren och mycket kan vara ett känslomässigt kaos ibland så kvarstår det faktum att du har ett "öpper sinne"och det är nu upp till dig om du vill utveckla den sidan eller "stänga av". Din ledsagare är med dig oavsett och finns där för att hjälpa dig om du så önskar. Mvh EeWee