Kommer ihåg när jag första gången gjorde anden i glaset med några kompisar. Vi va 10-12 pers i rummet, alla i olika åldrar – själv va jag 11 år. Rädd som man va så vågade man inte ha fingret på glaset och med tanke på antalet i rummet så behövde alla inte ha det. Många olika andrar "ville prata med oss" men det va en ande som va speciell. När denna ande började prata så blev det helt tyst i rummet. Ingen sa någonting och man kände rädsla i rummet, för alla frågade vem som flyttar på glaset… men ingen kunde ge ett svar. Alla satt helt tysta, spända av förväntan. Nyfiket så lutar sig alla fram för att få se och vi börjar fråga. V= Vi A= Anden V: Finns det någon som vill prata med oss? A: Ja. V: Vad heter du? A: Öfan. (Väldigt konstigt namn men det va det den skrev. V: Varför är du här? A: Jag vill ha er. V: HAHAH! Sluta skoja, vem det nu är! (Alla tar fingrarna från glaset) Känslan i rummet blev liksom tung som en tunn dimma la sig. Alla blev helt skräckslagna när glaset rör sig och skriver 666 och sedan spricker. Alla springer ut från rummet, själv springer jag hem! Vi gjorde inte anden i glaset något mer, men det hände läskiga och hemska saker efter den natten. En vecka efter så dör deras hund. En vecka efter hundens död så dör deras katt, båda i samma rum som vi spelade Anden i glaset i. Kort efter så flyttar familjen (fick höra av kompisen att efter flytten så har inget mer hänt och att vad det nu var så stannade det kvar i huset) "trodde vi" Åren går och med tiden så glömmer man av vad som hände, min familj flyttar också (händelsen ägde rum i Alafors, gatan heter Brantbacken som alla vi bodde på) Vi flyttar till en ny stad i då är jag 16 år. Ett helt nytt kompisgäng och det var Halloween 2005. Då bestämmer vi oss för att göra anden i glaset. Så klart så blev det en lek. 15-16 år gamla, killarna retade/skrämde tjejerna i gruppen och det var mycket skratt och så. Detta är helt sant! Men åter igen så så sker samma sak igen.Glaset skakar till och alla blev tysta. V: Är det någon här? A: Ja V: Vad heter du? A: Öfan Det va som en stor klump i magen av skräck som kom tillbacka! Och nu är det ett helt ny kompisgäng. INGA av dom gamla kompisarna är med. Det ända jag sa va att vi fortsätter inte, Säg vänligt men bestämt adjö och blås ut ljuset! Jag var helt kall, svettig och mådde jättedåligt efter det. Jag gick tillslut hem. Inget konstigt hände efter det så jag tror att vi kom undan, men jag kan lova att jag inte har så mycket som tittat på en anden i glaset lek igen efter det. Om det är någon som vet något om någon eller något som heter Öfan eller något i den stilen – skriv det är du snäll!