En eftermiddag när jag kom hem från skolan så vart jag så trött så jag gick å la mej i sängen å kollade på TV med min katt. Efter kanske en halvtimme så hörde jag min pappas röst…det lät som om han pratade med min bror eller nåt men jag hade inte hört någon dörr öppnas och jag var först hem för larmet var på. Jag sa pappa? Pappa? Hej jag visste inte att du var hemma pappa. Pappa? Ingen svarde efter ett tag så hörde jag det igen det var precis som om de stod i hallen. Nu skrek jag PAPPA!? Inget svar. Jag kunde inte gå dit för min katt låg på min mage och jag ville inte fösa bort honom. Min katt blev stel, han spärrade upp ögonen och stirrade ut i hallen.Där låg han och stirra, ni vet katter kan se "andar" och det äckliga var att min farfar dog i min hall för nästan exakt ett år sedan, och min farfar och min pappa har väldigt lika röster. Jag blev rädd och kunde inte röra mig. Efter ca 15 min så ringde min mob…någon ringde från dolt nummer. – Hej, sa jag. – Heej, hörde jag en konstig röst säga, är detta Sofia? – Ja? sa jag. – Sedan hörde jag ett skrik och det blev tyst. Jag tänkte och hoppades på att det var någon kompis som hade busringt….men jag vet ju inte. Efter ca en timme hörde jag dörren öppnas. Hej, hörde jag pappas sambo säga. Jag blev så lättad så jag skrek HEJ!! Och efter 10 min kom min pappa och min storebror också hem. Men jag kan inte glömma den rösten i hallen och telefonsamtalet……. Ett år efter det hände samma sak fast det var på natten. Den natten så jobbade alla och min bror var på läger och jag e ganska modig av mig så jag sov själv. Men jag ignorerade rösten men denna gången kunde jag tyd några ord jag kunde tyda Sofia…..NEJ!…..Sofia…….jag ……hämtar….dig……..Jag blev rädd men försökte sova…jag somnade och när jag vaknade låg jag på golvet med ett stort blåmärke format som en han om mitt ben. Jag är inte den personen som rör mig i sängen och jag har en stor säng så jag kunde knappast ha trillat ut…..och nu är det bara några veckor kvar till den dagen farfar dog….undra vad som händer i år…..