Min älsta dotter var relativt nyfödd och vi bodde tillfälligt i en hotell-lägenhet(tillsammans med min man). Det hela började med att jag vid flera olika tillfällen hörde badrums-skåpet smälla igen med en hög smäll och lite skrammel utifrån köket. Jag vill tillägga att spökerierna inträffade alltid när min man inte var hemma. En natt när jag och dottern låg i sängen i sovrummet började hennes batteri-drivna leksaker att låta av sig själva, alla på samma gång, utan en efter en. Jag försökte hålla mig lugn och tog ut leksakerna till köket och stängde dörren. När jag återigen låg i sängen började jag höra fotsteg runt sängen och tunga andetag, nu var jag vettskrämd! Fotstegen stannade vid min sida av sängen och jag kände då att något lutade sig ner över mitt ansikte. Jag hörde andetagen nära mitt öra och en viskning som viskade mitt namn. Fotstegen fortsatte att höras ända tills det ljusnade ute. Dessa fotsteg och andetag hörde jag varje natt därefter när jag och dottern sov ensamma i lägenheten. Men en natt, när jag vettskrämd låg och lyssnade på fotstegen, så kände jag plötsligt två hårda sparkar underifrån sängen mot min kropp. Sparkarna var så hårda att min dotter vaknade och grät. En annan natt låg jag och försökte somna när någon började att sakta dra ner mitt täcke. Jag kände hur täcket sakta gled ner över min axal och reflexmässigt drog jag upp täcket igen. En stund senare började täcket dras ner igen, men denna gång gled täcket iväg mycket snabbare. Jag kastade mig upp ur sängen och sprang mot lamp-knappen brevid sovrums-dörren. När jag nästan var framme kände jag hur någon lade krokben för mig och i nästa sekund låg jag på golvet. Jag tog mig snabbt upp på fötter igen och tände taklampan. Då kände jag en isande kyla i hela sovrummet. Jag var så rädd att anden skulle skada mitt barn speciellt efter en eftermiddag när hon sov i vagnen och jag glodde på teven. Plötsligt ser jag hur vagnen börjar att rulla av sig själv ca 2 meter fram över sovrums-golvet. Jag sprang till vagnen och lyfte genast upp min dotter. Jag började att sova hos min mor alla nätter som min man ej kunde sova hemma med mig och dottern. Jag vistades endast dagtid i lägenheten, men inte ens då kände jag mig trygg. Till min stora lättnad fick vi efter ett antal månader erbjudande om en annan lägenhet. Tro mig att jag packade alla våra saker och vi flyttade direkt. Jag kallar nu den hemsökta lägenheten för "lägenheten som gud glömde", jag skulle inte ens sova där för 100.000 kronor för en natt. JAG SÄTTER ALDRIG MIN FOT DÄR IGEN!!! Jag är fortfarande mörkrädd och sover med lampan tänd hela natten, trots att detta ägde rum för 4 år sedan. Tack för att jag fick dela denna historia med er mina vänner.