Farfar<3

Jag har inte riktigt trott på spöken innan det här hände men nu tror jag lite mer på dom iallafall.. Det började med att mina föräldrar skulle skiljas och det låg en lätt oro över hela huset och familjen. Jag min mamma och pappa skulle till ikea. När vi sitter i bilen påväg hem ringer det i mammas telefon och man hör min systers förtvivlade röst i luren. Min mamma försöker lugna henne och efter ett tag lägger båda på. Jag frågade vad det var som hade hänt och mamma berättade att min syrra (hon är 15 för övrigt) hade suttit och pluggat ensam i vardagsrummet och hört hur det mumlade på övervåningen. Som de flests försöker man komma på en logisk och vettig förklaring till det hela så hon fortsatte plugga. Efter ett tag började en papperspåse låta (ungefär som man nuddar den när man går förbi) för att försäkra sig sa hon till det som lät att låta henne vara för att hon pluggade. Strax efter det så började en plastpåse i vardagsrummet låta. Där hon sitter och pluggar. Hon säger igen till vad det nu är att låta henne vara. Hon har en marabouchocklad kaka i handen och några minuter efter hon sagt till så prassla. Då blir hon så rädd att hon ringer till mamma. efter ungefär 2 veckors uppehåll så börjar det igen. Den här gången blir jag och min kompis utsatta. Vi sitter i mitt kök och gör mellis. Helt plötsligt tystnar min kompis och frågar om inte jag var ensam hemma förutom min syrra som var i källaren vid datorn. Jag svarar jo? och då hör jag det också. Det dunkar från övervåningen som om någon min hylla dunkar i golvet.Vi blir ganska skärrade och springer ner till min syster. Men hon vill gärna vara ifred så hon säger att det nog bara var inbillning eller något. Så när vi är påväg uppför trappan igen så vänder jag mig om mot min kompis och säger till henne att springa tillbaka ner igen. Vi båda springer ner och jag sa till henne varför. Jag hade nämligen hört samma mummel som min syrra hört för några veckor sedan. så vi sätter oss i soffan i källaren med en massa kuddar och gömmer oss i dom (vi blev lite löjligt rädda där ett tag) men hennes syrra skickar upp oss igen och efter ha varit där uppe i ungefär 10min så hör jag hur någon hasar dig fram i vardagsrummet och säger det till min kompis och min kompis säger bestämt att nu tar vi våra grejer och går. Jag som inte har något emot det gör som hon säger. I efterhand tror jag faktiskt att det var min farfar som ville kolla att allt var okej eftersom alla i familjen var lite oroliga och så.. Men säker kan man ju inte vara 😉

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *