Ännu en guidesäsong är förbi, med lika många upplevelser som vanligt.Den dag detta utspelades var spökena på vår Herrgård tydligen väldigt aktiva. I vanliga fall känner jag bara av dom som en närvaro av någon i rummet, men just denna dag kändes det som hela herrgården var laddad av nån sorts energi. Jag klev in genom stora porten och gick mitt vanliga varv för att kontrollera att allt var låst och ingen fanns därinne.Just som jag ska öppna dörren till stora salen hör jag ett ljud därinne. Knarrandet från gamla trähjul som rullar över golvet. Känner hur nackhåret reser sig, men är också nyfiken för jag förstår vad det är! Öppnar förssiktigt dörren och ser den gamla rullstolen, som en av de gamla brukspatronerna använt, stå mitt på golvet. Men allt är nu tyst och stilla.Ser mig omkring men ingen finns där. Går vidare genom salongerna tills jag kommer in i salongen där Jenny Linds gamla flygel står, den ger då ifrån sig en ton. Inget jag reagerar på då jag vet att den då och då kan ge en ton av sig själv som vilken flygel som helst, precis som gamla hus knäpper och knakar. Men det som sen hände var värre! I andra änden av salongen finns ytterligare en dörr, som stod stängd när jag kom in, men som nu sakta öppnades.Över trägolvet hörs nu fotsteg, som sakta kommer närmare mig. Jag står som förstenad, panikslagen! Har ju hört steg förr men aldrig har de kommit rakt mot mig.Närmare och närmare, till slut får jag kraft nog att ta ett steg åt sidan. Stegen fortsätter mot dörröppningen där jag nyss stod, när de passerar genom dörröppningen känner jag ett iskallt vinddrag och stegen försvinner ekande genom nästa salong.Hela den dagen var fylld av småhändelser så något speciellt måste det varit.