Det här hände för inte så länge sen. Jag var o hälsade på mina föräldrar. Dagen innan jag kom hade pappa varit med om en sak. Han vaknade mitt i natten av att den stora hallspegeln låg över honom. Han vaknade alltså av att se sitt eget ansikte i spegeln. Den var så tung att den var jobbig för honom att bära bort från sig själv. Han bara skrek och mamma kom inrusande och kunde inte tro sina ögon. (dom sov inte i samma rum) Dagen efter kom iallafall jag. Jag tänkte att jag skulle sova hos pappa den natten och la mig i soffan. Soffan låg precis brevid pappas säng. Mitt i natten vaknar jag av att det står en man mitt emot mig. Precis bakom vardagsrumsbordet. Det ser ut som han har en kortlek i handen eller nått liknande som han blandar med. Han tittar på min pappa. Jag säger förvånat hej och han svarar mig. Sen säger han nått mer som jag inte uppfattar men då somnar jag om igen. Sen vaknar jag av ett ryck o sätter mig upp. Vad var det jag såg!? Jag blir rädd o fattar inte om jag drömt när jag ser nått röra sig i ögonvrån. Där sitter han igen. Samma man. Han sitter i pappas stol. Tittar på pappa o skakar sakta på huvudet sen försvinner han. Han blir bara helt osynlig. Allt känndes så overkligt! Några dagar senare sitter min pappa på en bänk i stan och tar sig några bärs. Då kommer det fram en man och frågar om han får slå sig ner. Javisst säger pappa. Den här mannen pratade om jättevackra saker om högre väsen o meningen med livet och liknande. Sen säger han : tack för mig och försvinner!! När pappa senare förklarar hur han såg ut var det precis samma man jag såg! vem var han? Nån skyddsängel till pappa kanske? som säger åt han att ta det lugnt? Pappa är endast 38 år och inte alls redo att dö!