hej! för ungefär 1-2 år sedan så blev jag och min bästa vän ovänner. Det började med att hon tyckte att jag hörde av mig för sällan och hon trodde inte att jag ville vara med henne längre. Förklarade för henne att det är sån jag är.. Ja menade ingenting illa utan ja gillar bara inte att ringa till andra utan dom får höra av sig till mig.. Som sagt, menar inget illa med det. Ja hade förklarat det för henne.. Vi är fortfarande´, inte ovänner men har inte pratat på jätte länge.. Jag saknar henne sååå mkt! satt nyss och tänkte på henne, hennes pappa gick i sommras bort. kunde inte trösta henne, men gjorde det på avstånd om man säger. Hur tänker hon? Har hon tänkt på mig nått, att hon vill bli min vän igen? Vi bodde grannar nyss men dom har nu flyttat! vet inte vad ja ska göra?

Hej! Hör av dig till henne och det snabbt! Låt inte något så litet komma emellan er och ring, maila, messa henne nu!